Har alltid haft lätt för att sova. Tills jag gick in i väggen för många år sedan. Efter det har det varit lite si och så med min sömn. 

 

Förut så behövde jag bara "tänka" svart....så stängtes alla relän ner i huvudet och jag somnade på max 30 sekunder. Jag kan än i dag så många år senare "känna" den känslan som jag alltid fick när jag "tänkte svart" och somnade.

 

När jag stängde ner huvudet så var det som om en svart rullgardin gled ner mellan mina ögon och ögonlocken. Hur ljust det än var i sovrummet så blev det helt svart i mitt huvud. Ungefär som om jag vände ögonen bakåt mot bakhuvudet ist för fram mot ögonlocken. Låter helt sjukt, ser det själv när jag läser mitt inlägg, men oj vad jag saknar denna förmåga att bara släcka ner och somna...

 

Jag har nu jobbat med att försöka hitta denna förmåga igen, avskyr när jag ska sova och en massa tankar bara "pluppar" fram i min hjärna utan att jag kan kontrollera det! Jag har kommit så långt att jag nästan kan vända mig innåt igen, men så ploppar det till i skallen och vips så är jag helt "vaken" igen och något skvalpar runt i hjärnan, oftast helt oväsentliga tankar som jag ändå inte kan göra någonting åt just där och då, mitt i natten.

 

I början av min sjukskrivning hade jag insomningstabletter för att överhuvudtaget kunna somna. När det var som värst hade jag en sådan enorm dödsångest att jag inte vågade somna, tänk om jag inte skulle vakna igen. Men sen hade ju stressen också som jag hela tiden hade fullt påslag av i kroppen  stört min sömnrytm så den sömn som jag hade var så störd och obefintlig. Men jag kommer i håg vad skönt det var att ta en tablett och bara kunna slappna av och glida iväg, så himla vilsamt för kropp och knopp! 

 

I natt har det varit en sån natt där min hjärna gått på högtryck precis hela natten. Nu, vet jag varför, men jag blir lika arg ändå över att jag efter så många år fortfarande inte kan styra min kropp som jag vill. Att fortfarande vara utelämnad åt mig själv för någonting så fundamentalt som sömn! Det är inte roligt! Men men, jag jobbar på det, och jag är ju faktiskt i dagsläget liiite närmare att lyckas än vad jag var för många  år sedan ☺ 

 

Nu är det frukost som gäller och sedan bär det av till stallet. Hoppas på att jag har lite nya bilder att visa senare ikväll. Om inte annat så kan ni ju får uppleva hur min första ridlektion med Lucky gick, om nu bara piloten gör rätt så kommer det att bli super. För prinsen, han kan ju redan han ♥