Nytt för mig och Lucky

På lördag den 7/11 ska jag och Lucky bekanta oss med Trab. Detta är någonting som jag halkat in på via en bekant i stallet som jobbat med det tidigare med sin häst. Hade ingen aning om vad det var, utan kallade det för typ westernridning. Helt fel ut med andra ord ☺
 
Har kopierat detta från Sörgårdens hemsida, klicka HÄR så kommer ni rätt om ni vill läsa mer om deras ridundervisning samt utbildningar av olika slag. Från deras hemsida "Trab är en mix av working equitation, trail och bruksridning. I trab får ekipagen träna på att lösa problem och situationer som de skulle kunna ställas inför i verkliga livet. För att klara en trabbana krävs god koordination, finmotorik, samarbete och kommunikation mellan häst och ryttare. Målet med trab är att få säkrare ekipage som samarbetar och förstår varandras finaste signaler. En välutbildad trabhäst kan exempelvis vara en säkrare häst att umgås med på uteritter och i trafik"
 
Så detta kommer att bli jättespännande! Har jag tur kan jag övertala Sanna att fota lite så då kan jag visa lite med bild hur dagen varit. Ser fram emot detta med spänning, har stort behov av att få lära mig att tyda hästens olika signaler, lära mig mer om deras språk och förhoppningsvis kommer kommunikationen mellan mig och Lucky bli ännu bättre. För han pratar med mig, hela tiden, det är bara jag som inte "ser" vad det är han säger. Tänk vad jag efterlyste detta när jag för en termin rörde mig på gamla K4 via skolan, möjligheten att kommunicera med varandra. Men det enda som hände var att alla tittade på mig som om jag var galen! tack och lov för utveckling ☺
 
Hm....inser när jag läser om beskrivningen för Trab att det kommer att bli en stor utmaning för mig själv, hur sjutton ska jag lyckas med detta? Men oj vad mycket nyttigt jag kommer att få lära mig. Och vad mycket vi kommer att ha att öva på nu under november/decembers kalla månader med dåligt ridunderlag ☺ I stället för att bara skritta runt ute på hårda vägar kan vi lika så gärna jobba med detta och stärka vårt band och Lucky får lära mig att" lyssna" bättre när han pratar, och tvärt om naturligtvis ☺ Spännade men nervöst, men mest spännande.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Uppdate om Morris ♥

Hela denna hemska händelse har satt sina spår. Usch säger jag bara, har nu vid ett flertal tillfällen verkligen fått uppleva detta med hur fort allt kan kastas omkull och hur det man räknar med att alltid ha, helt plötsligt kan ta slut. Lika fort som det tar att knäppa med fingrarna typ...
 
Gårdagen innebar ett återbesök till vetten dels för att kolla upp tillståndet samt för att om det var bra, plocka lös kanylen som fortfarande satt kvar på både Morris och Kirvan. Båda vovvarna var så pass risiga trots deras insats på veterinärkliniken så dom villa ha kvar kanylerna om det skulle svänga till det sämre igen. 
 
För Morris del så blev det ytterligare en spruta mot illamående. Han hade varken ätit ngt (risavkok) eller smakat vatten frivilligt. Om jag skedade till honom så smakade han bara därför, men närmade sig inte skålen frivilligt. Men efter en spruta till så återvände både aptiten och livslusten. Det var en betydligt gladare och piggare kille som dök upp i går eftemiddag när jag slutade mitt jobb ☺
 
I natt har han sovit bra, aptiten som han hade igår är dock ngt lägre till morgonen. Har skedat i honom lite risavkok med smör och medicin i, såna där goda bakterier för magen, för att hjälpa till att återställa en bra mag och tarm balans för lillkillen ♥ Men nu är det akuta över, hjärtat kommer att överleva denna hemska händelse också. Men mitt liv har nog kortats av med många många år. För paniken som jag upplevde den dagen, där i lekparken, med 3 hundar så dåliga som dom var, ja det har satt sina spår i min kropp och i min själ! Vill aldrig behöva uppleva denna ångest och oro en gång till, och jag önskar verkligen ingen människa i världen att behöva uppleva denna hemska upplevelse.
 
Ta hand om er och ha en underbar Torsdag ♥
 
 
 
 
 
 



När olyckan är frramme

Så himla fort det kan gå! På 40 minuter vändes dagen från den bästa med underbart höstväder, glada barn och hundar till panik.....vad sjutton är det som händer!
 
Följde med en kollega till en lekpark igår och på vägen dit fick alla dom 3 musketörerna springa fritt en stund och leka med sin vän Dolly och med varandra. Dom var på sin höjd lös 15 minuter med full uppsikt på ängen nere vid vårdcentralen. Vid ett tillfälle, precis innan jag kallar in killarna och kopplar dom så samlas dom alla 3 på samma ställe vid en stolpe på fotbollsplanen. Men när jag kallar in dom så kommer dom duktigt alla 3 så inte tänker jag något mer på deras "träff" vid stolpen, inte mer än att tanken " nu pissar dom över varandras kissplats" 
 
Vid lekparken så sitter hundarna som vanligt kopplade vid vagnen. Jag har lärt alla 3 att när vi stannar för att barnen ska leka eller ha en aktivitet av något slag så ska dom hoppa upp och lägga sig i vagnen och vänta tills vi ska gå igen. Detta gör att alla killarna kan följa med oss även på vintern när det är kallt ute. Då bäddar jag ner dom och dom ligger där och njuter av att följa utan att frysa, tills vi vänder hemåt igen, praktiskt och bra för lite frysna kineskillar utan päls ☺
 
Samma lika gjorde jag då igår. Men den stora skillnaden blev då att hundarna blev sjuka, och ordentligt dåliga blev dom! Först ut var Kirvan (lillskiten på 8 månader) vår nyaste lille glädjespridare i familjen. Han hoppade ner och hade värsta diarren, skiter av sig, ser lite olycklig ut och hoppar upp i vagnen igen men dreglar och vissa illamåendesymtom. Hinner tänka, f-n också, vad har han nu ätit i sig?
 
Typ 5 minuter senare så hoppar Morris ner från vagnen, snurrar runt väldigt obekväm och ser väldigt olycklig ut. Sätter sig efter en liten stund och det bara sprutar ur honom. Han går runt och bajsar gång på gång. Ringer då första gången tll flickorna ( som tack och lov låg hemma sjuka båda två ) vill att dom hämtar eftersom att både Kirvan och Morrisär dåliga.
 
Inom loppet av 5 minuter ändras allt! Då uppvisar Morris starka symtom på ordentlig smärta i magen. Han bajsar okontrollerat, kräks och skriker av smärta. Han springer runt, kastar sig på marken och kryper runt. Han försöker i panik gömma sig i busken samtidigt som han skriker högt rakt ut. När jag lyckas lyfta upp honom så bjsar han ner mina jacka och mina byxor, det fullkomligt rinner ur honom. Han klamrar sig fast mot mig och bara skriker rakt ut. Ögonen är helt tomma och pupillerna är lika stora som hela irisen. Av en händelse så tittar jag då på Rufus och ser att han också börjat dreggla och må dåligt Sätter ner Morris och ringer då till (tror jag, kommer inte riktigt ihåg) Sanna och fullkomligt vrålar att nu f-n är det bara att ge järnet och komma för nu jävlar är det bråttomt!! Med alla 3 som inom loppet av 10-15 minuter blivit dåliga med samma symtom varav den ena har så oerhört starka smärtor och så okontrollerat gör på sig både fram och bak så kommer direkt tanken på råttgift upp i huvudet. Inser också att är det det dom fått i sig, ja då är det bråttomt som sjutton om dom överhuvudtaget ska överleva!
 
Tack och lov så var jag med min helt underbara kollega Carola. Hon samlade i hop alla barnen så när flickorna dök upp så var det bara att kasta sig i bilen och dra iväg till Vettris på Mariedal. Väl där blev det fullt pådrag. 3 veterinärer sprang benen av sig för att ta hand om killarna ♥ Dom fick direkt kanyler alla 3 och blev uppkopplad på dropp. Blodprover av olika slag togs för analys. Sid och bukröntgen på Morris, som var klart mest påverkad av dom alla. Som 2:a var stackars Kirvan och piggast av dom alla var Ruffe.
 
Röntgen visade inget, magen såg bra ut. Det enda som fanns var hur mycket luft som helst för han var välldigt upsvullen i buken och stenhård. Samma lika var det för Kirvan, uppsvullen och hård i buken. Men med droppet och smärtstillande i kropen började killarna slappna av och det lättade nog lite. Alla prover visade på normalt så i samråd med vetten så valde vi att åka hem, men med kanylen kvar på både Morris och Kirvan, om utifall att det skulle bli sämre igen och vi skulle behöva återkomma en gång till. Råttgift var det inte, tack och lov. Vad vi tror har hänt är att killarna hittat ngt kadaver av ett djur som dom smaskat på och fått en akut "matförgiftning" men som sagt, vi kan bara spekulera eftersom jag aldrig han se om dom åt och vad det var i så fall. Dom var all 3 samlade vi ett och samma ställe under väldigt kort tid ( som en kisspaus ungefär) och kom direkt när jag kallade in dom så jag bara "tror" att det var vi detta tillfälle som dom hittade någonting som dom inte kunde låta bli.
 
I dag kl 9 har killarna återbesök hos vetten för en koll samt för att ta bort kanylerna. Kirvan och Rufus verkar ha fått tillbaka sin aptit i alla fal ☺ Morris tyvärr varken äter eller dricker om jag inte handmatar honom. Om det beror på att han har ont i mgen än och känner sig tvungen att äta när jag sträcker fram skeden eller om det är så att han inte vågar äta nu efter denna händelse, ja det vet jag inte. Jag vet bara att han frivilligt varken äter eller dricker, sen vad det beror på har jag ingen aning om. Så tillsvidare blir det att handmata lite men ofta så får vi sen se hur det hela går. 
 
Ja så var vår dag i går. Känns som att detta kommer lite väl tätt inpå sommarens skräckfärd till Vindelns veterinär när Morris fick värmeslag och var helt okontaktbar. Nu tycker jag att det får räcka med akutfärder, så från och med i dag förbjuder jag all form av sjukdom och elände för våra 3 ♥♥♥:an 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Skit får man

Och en feeet käftsmäll, denna förkylning from hell vägrar att ge sig! Har känt mig liiite piggare  senaste 2 dagarna. Men vad får man för det? Värsta bakslaget i natt. Hostat lungorna ur mig och har på köpet fått en skallebang utan dess like. Kan man hosta sig till en hjärnblödning? I så fall ligger jag i riskzonen. Har hostat i natt så skallen snart spricker, INTE skönt kan jag upplysa!!
 



Dagens Lucky

I dag blev en lugn dag för Prinsen ♥ Borst och mys och en liten prommis ☺ Dessa dagar behövs också, kravlösa och med gos ☺ I morgon blir det en arbetsdag. Men dagen i dag var behövlig med vila och bara lugn och ro.
 
 
Världens finaste regnbåge, eller egentligen 2 hade vi i kväll i stallet. Så otroligt vackert och verkligen full med färg. Önskar att jag hade haft med mig min riktiga kamera och inte bara mobilen. 
 
 



Hej då skavsår

I dag blir det ett besök på Hööks för att köpa en sadelgjordstunnel. Lyckades ge honom skav med hjälp av en voltigegjord som tyvärr var alldeles för hård och styv i lädret. Gammal som sjutton men i min enfald trodde jag att det skulle gå bra ( Gör om, gör rätt Åsa ) och Lucky fick lida för det!
 
Så i dag kommer jag att köpa denna för att minimera risken att skavet ska bli mer irriterat av gjorden på sadeln, tillbaka till ruta 1 då (inte roligt!)
 
Klicka på bilden så kommer ni till Hööks hemsida där den finns :)
 
 
 
 



Turbo hovar på Lucky

I dag var det trycka under tassarna på både Lucky och Pyret ☺ Joggingrunda stod på agendan och det verkade passa herrarna mer än väl ☺
 
Gårdagen blev ett pass på banan med Camillas övning samt min egen sitsträning, gick otroligt bra! Både för mig men även för Sanna ☺ Nöjda var vi så dagen i dag skulle bli kravlös jogging, hade vi tänkt oss, fullt ös i skogen blev det i stället!
 
Oj vilka galoppsugna killar vi satt på i dag. Lucky var verkligen på G på alla sätt. Tur att fina Prinsen inte hittar på mer än att gasa, för i så fall är det inte säkert att fru Ahlenius sitter kvar ☺ Har aldrig fått så fina galoppfattningar som i dag, behövde egentligen bara "tänka" galopp så svarade han. Och i uppförsbackarna så bara öste han på med hela kroppen, fina fina killen ☺ Det är så himla roligt att få uppleva denna oerhörda glädje, en glädje som känns i varje språng ♥ Tur han är snäll och lyssnar tillbaka så fort jag tar i tygeln och proar lite, annars hade vi väl inte slutat galoppa än ☺ Och Pyret blev så till sig att han nästan knockade Sanna ur sadeln☺ Gud vad rolig tur det var, både för mig och Sanna men allra mest tror jag killarna njöt ☺ Vilken härlig dag!!
 
Detta var allt som Sanna & Pyret såg av oss i dag, en enda fin Luckyrumpa ☺
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Nu är det bara att kavla upp ärmarna

och börja att stretcha höftböjarmuskeln ☺ Gjorde denna koll och var fullt övertygad om att detta skulle jag fixa heelt utan problem, jösses vad jag fick göra avbön ( scrolla ner så ser du hur du kan kolla om du är stel eller inte )
Ja, jag var verkligen stel. 
 
Så nu är det dags att börja mjuka upp och stretcha denna del av mitt bäcken, kan vara en av anledningarna till att jag upplever att jag inte kommer "ner" i sadeln ordentligt, känns som om jag flyter lite ovanpå och gärna med lite framåttippat bäcken. Är också stelare på hö sida än vänster, kan vara en orsak till att jag gärna viker mig till höger och får en tendens att dra upp skänkeln lite i hö varv. Kan ju inte skada i alla fall att jobba lite mjukgörande med mig själv också och inte bara med finaste Prinsen ♥
 
Detta är ingen form av ursäkt för att jag suger i nedsittning och verkligen suger i galoppen i höger varv, men, det kan vara en förklaring till att just dom bitarna upplevs lite tyngre för mig. Mycket av det jag upplever är så att säga "symtomer" i ridning på lite för kort/stel höftböjarmuskel. Så träna, träna och åter träna och mjuka upp den ska vara mitt fokus nu, så ser jag om det ger något resultat ☺ Det samt att rida mer barbacka och nedsittning med fokus på mig själv och känslan är mitt stora mål just nu ☺
 
 
 
 



God morgon världen

En snuvig som sjutton Åsa kavlar nu upp ärmarna för en ny dag. För jobbets del blir det till att träffas och tillsammans börja att möblera och fixa i ordning vår nya lokal som vi kommer att vara i  2 dagar i veckan. Mycket arbete men vi ser ett slut där borta i tunneln, snart är vi inne ☺
 
Sedan blir det stallet. Och eftersom jag är en väldigt sliten krigare i dag så blir det någonting lungt för oss. Förkylningen frodas någonting fruktansvärt men vill inte bryta ut riktigt så det är bara att hanka sig fram på halvfart och ta en dag i taget. Har lite inplanerad ledighet nästa vecka samt veckan därpå så det kommer att vara välbehövligt för att få en chans att komma på fötter igen ☺
 
Denna text får sammanfatta mitt liv och den förkylning som har invaderat min kropp ☺ Önskar er alla en underbar onsdag ♥
 
 
 
 



Våra godingar ♥

 



Fokusera på det positiva

i stället för det negativa, ja visst låter väl det som en bra idé, men inte helt plättlätt inte! Samtidigt kan man inte göra som den berämda strutsen " gömma huvudet i sanden" 
 
Men jag har i alla fall bestämt mig för att i mitt eget liv fokusera på allt bra som jag har, och lägga min energi på det. Jag har så oerhört mycket att vara tacksam för! Visst har jag "jobbat", för att få mycket av det positiva i mitt liv, men mycket har jag också fått gratis av min omgivning, tack ♥ Så att älta negativa saker/tankar/händelser, ja det är nu bannlyst hos mig ☺  Tror att jag kommer att falla i fällan, jag är ju inte mer än människa, men i den mån det går när det blir tungt så ska jag försöka vända de tunga tankarna till att tänka på vad som är bra i stället ☺
 
Samma lika kommer jag att försöka tänka ang dessa energislukare som rör sig runt i både min omgivning och i landet som sådant. Jag ska oftare tänka att "det säger mer om dom som enskilda personer" i stället för att tänka " fy så kall och hård värld jag lever i " För så är det, bara för att vissa är negativa i det mesta som rör deras liv, så betyder det inte att den stora massan är det, snarare tvärt om!! Bra va! ♥ 
 
 
 
 
 
 



Tack fina du

och du, och du, och du ♥♥  Tack för all pepp, för alla kramar, för allt stöd när det känns som en enda lång seg oövervinnlig uppförsbacke!
 
Har fått så otroligt mycket fin feedback på mig som ryttare och hästägare så ni kan inte ana hur glad och lycklig jag blir över det ♥ I bland så går jag vilse i mig själv och då har jag svårt att bena upp allt som jag känner och upplever och till slut hittar jag inte ut.....Inte ens en banan hjälper ☺ ( Ett familjeTeneriffa skämt )
 
Jag är så tacksam för allt som jag får av er, både via bloggen men också irl ♥ Jag och Lucky tackar och bugar oss för att ni finns där och hjälper till när det går tungt. En stoooor kram och ett stoort Tack från oss ♥
 
 
 
 



Känns så himla ruttet!

Just nu så känns det bara som skit detta med ridningen. Just nu står jag bara och stampar och upplever att det i stället för att gå framåt bara går bakåt, skit, skit och åter skit!!
 
Och när det inte flyter på och känns som att gå på moln, ja då börjar jag att överanalysera allt, och då menar jag verkligen allt! Det finns ingenting ang denna häst som jag inte ältar både en och två gånger, varje dag!!
 
Ja, jag vet!! Sjukt är det!!  Att ställa för stora krav på mig själv kan det också heta. Prestationsångest är ett annat ord för samma sak. Ja jag kan sätta hur många benämningar som helst, men det blir inte lättare för det tyvärr....När ridningen strular, ja då börjar jag att tvivla på hela mitt kunnande när det gäller hästägandet. Men hallå! Flickorna och jag har haft häst i 10 år så nog sjutton kan jag detta, och ändå så börjar tvivlet att skvalpa runt i hjärnan, vet du vad du gör? gör du rätt? klarar du verkligen detta? osv osv, i all oändlighet....
 
Varför kan jag bara inte tro på mig själv? När ridningen inte flyter, ja då är det som om jag måste ifrågasätta allt som har med Lucky att göra, så sjukt!! Varför inte bara ta det för vad det är, jag suger i ridning, fine det vet jag. Men det har ju inget med resterande av hästlivet att göra, så varför låter jag överhuvudtaget tvivlet gro och ta plats? Skärp dig Åsa!! 
 
Ja så är det just nu i denna stund. Gårdagens ridning sög, och det med besked. Dagens ridning käntes bättre, men då lyckades jag ge han ett litet skav bakom höger framben. Men tack för den passningen livet, precis vad jag behövde just nu när allt redan känns som skit. Ja det är bara att tacka och ta emot, gör om gör rätt! 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Vackraste Morris ♥

 



Tugga grus!

Eller i mitt fall, gräs! Jösses så nära det var! Och vilka skills jag har ☺ Vi for en tur i skogen bara för att jogga fram dom i alla gångarter. Pyret har ju tagit det lite lugnt nu ett par veckor och Pridde har haft en liten svulllnad bak så detta upplägget blev perfa!
 
Efter att vi joggar i skogen i alla gångarter så ville jag prova Lucky ute på lägdan. Har aldrig ridit honom så att jag utmanat detta med öppen stooor yta och galopparbete, men i går så var det då dags att prova och se hur Prinsen reagerade ( lugn lr bock och bus) 
 
Har bara ridit Pyret så en gång sedan jag sist red Holle på en lägda. Detta slutade jag med efter typ 7 kaninskutt och en bockserie utan dess like! För var det ngt som kunde trigga Holle till 1000 så var det öppen åker/äng/lägda. Då var det bara att hålla i hatten och bereda sig på att segla några meter i luften, fy sjutton vilken avbockarkung han var i dessa lägen. Men endast då, annars var han som en gentleman och skötte sig super ♥
 
Så med dessa turer i minnet så fegade jag ur totalt från början. Sanna, min superpedagogiska underbara dotter fattade direkt att nu är mamma inte bekväm för fem öre! Hon skrittade runt bredvid mig och Lucky och började "hålla" lektion så att jag succesivt slappnade av. Och jösses vilka fina galoppfattningar vi fick till slut ☺ Så nöjd med mig själv och med min fina Prins, inga bockningar, inget bus trots så fin och öppen yta som gärna inbjuder till lite fart och fläkt ☺ 
 
Ja allt hade kunnat sluta där, så himla perfekt. Men så på min sista tänkta galopp så höll vi på att stupa i backen både jag och Prinsen. Precis där vi kom blev det lite lite ojämt så i ett galoppsprång "sjönk" backen lite och då snubblade Lucky och for ner på frambenen och det ganska så ordentligt. Jag han tänka " nu djävlar åker jag av, faaan också!! ) men inte! Upp kom vi och lika förvånad var jag som flickorna att den gamla morsan satt kvar på ryggen ☺ Hur sjutton gjorde jag där?! Vi var knäpp tysta i flera sekunder, både jag och tjejerna. Vi behövde nog fatta alla 3 att jag faktiskt satt kvar. Ha ha, det trodde ingen av oss att jag skulle göra. Det gick bara bra med finaste Prinsen, tack och lov för det. Och i dag får Oliwia hålla ett litet öga på hur han är, men igår märkte jag ingenting vare sig på steget eller bjudningen när jag efter händelsen tog en sista galopp, dels för att känna av killen men också för att själv direkt göra om en fattning och rulla så att det inte skulle fastna i huvudet, gör ju gärna lätt det för mig tyvärr...
 
Jag har sagt det många många gånger, Sanna borde bli ridinstruktör! För oj så duktig hon är, otroligt pedagogisk, peppande och väldigt duktig på att lyfta en som ryttare till att våga det där lilla extra som från början känns totalt omöjligt! Sanna och min gamla Hippoinstruktör Maria Lindgren är precis lika, jag vet inte huuur många gånger Maria med sitt trygga pedagogiska lugn fick mig att utmana mig själv till att göra saker som jag aldrig trodde mig våga eller klara av, och samma lika är det med Sanna. Både Sanna och Maria får mig att tro på mig själv, jag kan! Jag fixar det här, och sjutton så härligt det känns efteråt, när jag töjt lite på bekvämlighetszonen och inser att jag verkligen fixar det här ☺ 
 
Jag är en otroligt lyckligt lottad hästägare! Har jättefina, kunniga peppande människor runt mig och världens finaste häst! Vad mer kan jag önska mig ☺ ♥ ( En miljon på banken kanske ☺ )
 
Önskar er alla en underbar Torsdag ♥
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



11/10-2015

 



Vår finaste vän ♥

Vilken tur vi har, som har världens finaste Morris i vårt liv ♥ Utan denna underbara lilla pälsboll skulle livet var så oerhört tomt, tråkigt och trist. Denna fina kille är med i alla lägen, jobbet, vagnen, stugan, utflykter, stallet, hos vänner ja precis överallt där det bara är möjligt att följa med. Trots detta är han jätteduktig på att vara hemma själv, inge gråt och tandagnisslan utan ligger lugnt och väntar oavsett hur lite eller hur länge vi än är borta ( har bett grannen spinka och lyssna ☺ ) 
 
Morris är vår stora lycka och en enorm källa till glädje och kärlek, Tack för att du finns i vårt liv ♥
 
 
 
 
 
 
 
 



Uppdate ☺

Har hänt mycket, det som gäller Prinsen kan ni läsa om här ☺   Själv har jag haft lyxfredag eftersom Jaana bytte av mig med barnen här hemma ☺ Jag tog med mig mamma och pappa samt doggsen och så drog vi iväg på road trip till Lövånger ☺ Där köpte vi bröd för hela slanten och på väg hem stannade vi på ett supermysigt ställe för att ta en kopp kaffe och macka, vovvarna hade sin egen matsäck med ☺ nämligen frolic som mommo & moffa packat ner ♥
 
 
 
 
 
 



Jag balanserar mig genom livet

Att hitta balansen i livet är inte lätt. Vi lever ganska så mycket i ett ekorrhjul som stundvis rullar lite för fort ibland, gäller nog dom flesta av oss som försöker få ihop heltidsarbete med privatlivet.
 
Just nu är det inte aktuellt, men med tiden kommer jag att försöka gå ner till 80 % och försöka få ledigt onsdagarna. Har jobbat så under en period när jag var sjukskriven, och oj så skönt det var med en ledig dag mitt i veckan ☺ Jobba två dagar, ledig en och jobba två till och sedan helg, det var mumma för kropp och själ vill jag lova ☺ Då var det ju inte självvald ledighet, så nästa gång jag går ner i tid så kommer det att vara för att jag väljer, inte pga av yttre omständigheter ☺
 
I helgen var vi äntligen uppe i stugan. Som jag längtat hit! Ingen kan nog fatta hur viktig Dikanäs är för mig. Denna plats ger mig så oerhört mycket kraft och energi bara genom att finnas till. Att sitta i köket och bara uppleva lugnet med alla sinnen, ja det är magiskt. Känna värmen från vedspisen och doften som kommer från veden när den sakta brinner ner, kaffekoppen i handen och bara sitta och titta ut genom fönstret och veta att när jag går ut så är det lugnt och tyst, bara suset från träden som hörs.
 
Hit ska jag flytta, jag har en dröm om att få hålla mig frisk och kry i kroppen och när arbetsdagarna är över ja då styr vi kosan hit upp och bara njuter av lugnet. Blir vi rika och berömda, ja då kommer vi tidigare ☺ med pengar på kontot så är vi ju fria att göra som vi vill. Men fram tills dess så är det bara att njuta av de stunder som vi får här och se fram emot varje gång som vi kan åka upp ☺
 
 
 
 
 
 
 



Det vackra i vår värld ♥

 



Vad vore jag utan denna plats....

 



Vilken glädje ♥

 



Men fy f-n!!

I bland så är det som om det bara ska vara äckel runt mig! Jag menar, till viss del kan jag köpa att det är så på dagarna, fine!! men jag tänker INTE köpa att det är så på nätterna. Nu får det faktiskt räcka, no more.
Hör ni det!!
 
Drömde för ett tag sedan att jag blev instängd i en kista full med köttätande spindlar. Gåshuden som jag vaknade upp med var inte av denna världen, tro mig! Men fine tänker jag, en dröm är en engångshänelse, betyder inget mer än så. Även om nu denna "spindel" dröm inte var trevlig på något vis så insåg ju sunda förnuftet att det var precis vad det var, en dröm....
 
Men vad händer då i natt tror ni? Jo men visst, naturligtvis måste jag "drömma" igen. Men tack och bock säger jag bara...Ja vad får jag uppleva för underbart i natt då? Jo men visst får jag denna härliga underbara upplevelse sererad på silverfat, Oj så glad jag blir, or not!!
 
I natt vaknade jag med getingar fullt i håret, ja det bara kröp runt som en busslast löss på väg till Ullared för storshopping, man f-n vad less jag blev. Ska ni bums invadera någons sömn, ja men ta då inte mig! jag bara avskyr getingar, både på längden och tvären, jag behöver inte er och abslut inte i mitt hår i sömnen!! På natten vill jag sova, INTE agera bussvärdinna åt en bunt galna små kryp på äventyr! take someone else for your bus trip!!
 
God morgon världen, önskar er en härlig torsdag ♥