Äntligen, tycker min man ♥
Sitter denna fredagmorgon ensam i köket, eller inte helt ensam, jag har ju mina 3 små hjärtan här också ♥ Dricker mitt morgonkaffe, lyssnar på musik på svag volym och njuter av att se morgonen gry utanför fönstret. Har tänt ljus på bordet och bara njuter av lugnet och en långsam start av veckans sista arbetsdag.
 
Jag brukar aldrig ha musik på i köket. Jag har så gott som varit allergisk mot radion som skvalat i bakgrunden, tycker att det gör ont i öronen, ger mig huvudvärk och egentligen bara stressat mig till max. Har efter min väggsmäll haft svårt för ljud av alla det slag ( musik, prat, fläktljud i hemmet mm ) så en radio har varit nästan bannlyst för mig. Det har inneburit att när jag har varit borta så har min man passat på att poppa, och det av bara sjutton. Han älskar nämligen musik och att ha radion på heeela tiden! 
 
Men nu har vi faktiskt köpt en liten trådlös högtalare som vi kopplar upp våra mobiler mot. Och hör och häpna, men denna lilla högtalare har så underbart mjukt ljud så nu har vi på musik heeela dagarna, och det fungerar för mina öron och för mitt huvud ☺ Vi har pratat om att ta vår gamla upp till stugan, men jag tror att vi ska skita i det och köpa en likadan dit, för så här underbart ljud som den nya lilla högtalaren har, ja det har definitivt inte vår gamla. Så det får bli en ny till upp till mitt älskade paradis, tänk vad lycklig min man kommer att bli. Musik både hemma, och i fjälls ☺
 
Önskar er alla en underbar Fredag ♥
 
 
 
 
 
 
 
 
 
När ångesten får vingar
och flyger iväg......
 
Tänk vad oron kan ta sig in och invardera min kropp och själ! Usch så den kan ställa till det och sänka mig så totalt, oron riktigt klöser runt i mitt inre, det är inte roligt!!
 
Det är jobbigt att ha en mentalitet som min, att alltid oroa mig, och att alltid tänka för mycket. Det är aldrig bra! Men nu är det bra i mattehjärtat igen ☺ För i går satt jag på en piggelin kille som jag trodde skulle gräva ner sig till typ Kina när jag gjorde en galoppfattning i skogen ☺ Om Lucky hade fått som han hade velat hade vi nog galoppat än ☺ Men det blev bara ett litet provsmak eftersom han ska ta det väldigt lugnt nu för att återhämta sig efter sin fökylning och sakta stärka sin kropp och kondition ☺ Men en glad kille var det igår, tur att han aldrig hittar på bus, hur pigg han än är ♥
 
Bästa Prinsen ♥
 
 
 
 
 
 
 
 
Bor det fler än vi i vårt hus!
Där vi bor nu har vi bott i många år, faktiskt absolut längst sedan jag och Jörgen flyttade i hop i mitten på 80:talet ☺ 
 
Ett av våra barn har sedan dag ett ( eller rättare sagt natt ett ) sovit dåligt i ett av våra sovrum. Hen har alltid vägrat att sova där själv, har vaknat/blivit väckt och sett olika människor. När det gäller barn så är det ju alltid lätt som förälder att bortförklara dylika ting. Du hade en dröm, du var inte riktigt vaken, det finns inga andar/spöken mm mm. Men det blev ett av dom andra syskonens sovrum i stället ☺
 
Hur det är med andevärlden, ja det vet jag inte riktigt vad jag egentligen har för åsikt om. I bland kan jag tänka, jo men visst, varför inte liksom. Men i bland så kommer tanken, men hallå Åsa! ge dig nu, detta är för barn inte för vuxna människan som du på 49 år ☺
 
Men hur som, nu till det som jag har börjat att fundera över. Många gånger, då pratar vi flera gånger om dagen så ser jag/upplever jag att jag i ögonvrån förnimmer en skugga som passerar och "går förbi" Inte så att jag kan beskriva någon, utan mest som just en skugga. Detta sker oftst när jag sitter i köket ( ser då i hallen någon passera från lekrummet och till ytterdörren eller från spisen och flyta bort innan vardagsrummet ) Kan även se ute på altanen att det passerar en skugga, tittar då upp och tror att det är någon på väg förbi mot lekparken. Men aldrig att det är någon annan fysisk person som syns då, utan helt tomt!
 
Nu gör detta mig absolut ingenting! Och förutom då andar som kommer förbi så kan den naturliga förklaringen vara mina egna ögon ☺ Jag har blivit hela 49 år och likaså mina ögon, så det är nog det som det sitter i ☺ Men efter att ha sett ett program på tv:n om just andar och deras besök i vår värld så kan jag ändå inte låta bli att fundera.......tänk om det bor fler än vi i vårt hus......
 
God morgon världen ♥