Hur hamnade vi i hästvärlden?

Allt började en sommar i Sjöland. Där har vi släktingar vars dotter var hästintresserad och som en sommar hade 3 hästar hemma hos sig. Mina tjejer, då  ca 9 och 11 år, fick hjälpa till och sköta hästarna (utomhus) och till slut fick dom lov att följa med ut på en ridtur i skogen. Hästarna, Bratt & Amigo (snällast i världen) var stora nordisar och tjejerna såg ut som små flugskitar på deras ryggar

Nu hade hästintresset vaknat och det var ett evigt tjat om att rida.  Eftersom alla barnen (3 st) hade astma och till viss del allergi/överkänslighet mot det mesta så fanns detta med djur i allmänhet och ridning i synnerhet inte på min världskarta! Nu har våra barn alltid varit bra på det viset att om dom fick prova någonting och själv insåg att det inte fungerade så gav dom upp tanken på en gång utan att bli sura eller arga.

Så sagt och gjort. Jag fick tag på en ridskola (världens bästa förövrigt!) där dom fick köra en provapå omgång på 5 gånger (tror jag, eller 4, skit samma) och det var inga som helst problem med att få göra i ordning ute om det behövdes pga allergin. Ja ja, tänkte jag. Låt tjejerna prova, se att det inte går och så är det bra med det. Ha ha, vem försökte jag lura! Så där och då på Nurf i Åbyn startade vår häst karriär.

Vilket TOPPEN ställe Nurf var! Där fick man lära sig att ”ha” häst med allt vad det innebar inte bara att lära sig rida. Det var stalltjänst där vi fick lära oss livsnödvändiga kunskaper. Mocka, fixa mat, hästhantering ut och in, läsa av hästens kroppsspråk, foderlära, och sist men inte minst en otroligt härlig gemenskap för oss föräldrar och barn. Ingen fråga var för tokig för att inte våga ställas, svar fick jag alltid och spec  Magda  har en stor del i att vi (läs jag) vågade ta steget fullt ut och för att först skaffa  foderhästar för att sedan gå över till egen häst. I Åbyn lades den plattform som vi senare vågade bygga vidare på för egen hand. Men utan Nurf tiden hade vi inte varit där vi är i dag!

Efter 3-4 år i Åbyn på Nurf så fick flickorna erbjudande om att ha foderhästar (dvs hästar som man sköter som sin egen men inte rår om) det var i den vevan som två fina själar klev in i våra liv, nämligen Apache och Holle. Vi delade dom två underbara hästarna med deras riktiga ägare och under flera år var det dom två tillsammans mot resten av världen.  Jösses vilka fina vänner dom blev och ni kan inte ana vad mycket roligt flickorna hade med sin fina vänner Apache och Holle (men dom kommer att få sina egna blogginlägg senare)

Så kontentan av det hela var att allt startade egentligen med två lugna och fina gentlemen (Bratt & Amigo) samt Fridas engageman en sommar för länge sedan hemma i Sjöland, utan denna sommar hade vi aldrig varit där vi är i dag. Tack Frida <3

Jessika, en väldigt liten tjej på en stooor häst :D På Nurf i Åbyn

 
 
Sanna på sin favorit Saffran,på Nurf i Åbyn :)
 
 
Och sist men inte minst Magda, den som alltid fanns där för både hästar, barn och till stor del alla mer eller mindre förvirrade föräldrar :D
 
 
 
 



Glad kille

som får sin första lilla portion risavkok efter sin magsjuka <3
 
 



Tillbakablick

Håller på med ett inlägg om hur vår resa med häst började :D Så himla många minnen som ploppar upp när jag sitter här vid tangentbordet och låter tankarna vindla iväg. Väntar på svar ang några bilder och sedan kommer första delen i vår hästresa :D
 
 



Gu se skönt!!

en joggingrunda, ÄNTLIGEN!! Så himla skönt att få ge sig ut. Löparskorna på och musiken i öronen. Befrielse och helt underbart :D
 
 



Beautiful eyes

 



Säger bara som så

att det var väldigt behövligt med en tidig kväll som det blev igår :) Trött som en gnu var jag och i dag sitter det en lite mindre trött gnu framför tangentborden. 
 
Gårdagskvällen vigdes för handling på Willys. Kan ni fatta hur billigt det blev! Jag gillar Willys. Det är många faktorer som spelar in och den främsta är egentligen priset. Jag menar, i går handlade vi i vagnen så att det blev 6 fullproppade påsar med varor. Frukt, grönsaker, kaffe, köttprodukter, mejeriprodukter (ost, mjölk, fil) gotta ;) olika former av dryck (saft, juice) mm, och av alla dessa produkter som hamnade i vagnen var 1/3 del ekologiska (lite dyrare) men ändå gick dessa 6 kassar fullproppade på endast 1068 kr!
 
Sen gillar jag ytan (stort & luftigt) att det i alla lägen finns bra med parkeringar. Gillar även deras utbud av ekologiska produkter. Att många varor finns i storpack. Stort utbud av produkter från andra länder (lite nytt är aldrig fel) och som Willys kund har det hitentills alltid varit bra varor som varit på extrapris (dvs basvaror, sådant som behövas i vardagen vilket också är det som kostar) Är jag ute efter någonting mer att välja på, ja då far jag på Coop, fast egentligen så blir det inte så ofta ;) jag har inget behov att att stå och välja mellan 14 sorter bröd ist 7 eller 21 sorter pålägg ist 14, för mig spelar det egentligen ingen roll. 
 
Våra ungdomar brukar storhandla en gång i månaden (som typ hyra) för att dom bor hemma med heltidslöner båda två. Dom handlar på Willys och har en lista full med sk "basvaror" och deras kostnad när dom handlar brukar snitta ca 2-2200 per månad. Denna handling brukar räcka för oss, 4 st vuxna samt mitt arbete (dagmamma) i ca 3 veckor, ibland behöver vi inte fylla på någonting beroende på hur månaden sett ut i antal munnar så att säga. Ofta så kompleteringshandlar vi bara det som har kort hållbarhetsdatum under månaden, och detta handlar vi också uteslutande på Willys.
 
I mitt hem äter vi frukost/lunch/mellanmål/middag/kvällsfika 3 dagar i veckan (mån-ons) Tor & Fre jobbar jag i lokalen men hemma finns det nästan alltid 1 eller 2 personer som pga sina arbetstider äter frukost/lunch hemma den dagen innan dom far på sina jobb. Middag lagas åt 2 till 4 personer beroende på arbetstider (kvällsjobb) Helgen, ja den är ju samma lika :D Vi varvar varandra hemma allt beroende på om det jobbas helg eller inte. Två av oss jobbar mån-fre och två av oss har oregelbundna arbetstider under veckorna.
 
Nu har vi förmånen att ha tillgång till älgkött som är den stora basen i vår kost. Vi köper kött på hösten och har sån tur att vi alltid får prima råvara. Det är lite jobb med att stycka, putsa köttstekar, mala köttfärs och paketera (vi får hem en älg i 3 eller 6 delar beroende på om vi köper 1/2 eller 1/1 älg) men oj vad gott det känns att det finns i frysen. 
 
Vi äter lagad mat varje dag. Vi äter varierad kost men inte alltid så nyttig mat (förkärlek för gräddiga såser) vi har alltid hemma så alla får äta sig mätta och vi har i stort sett alltid matlådor i kyl/frys för dom som äter lunch/middag borta på jobb. Vi lyxar med lite extra gott när vi känner för det och vi äter ute om vi känner oss lata. Men det bästa av allt det är vår matkostnad. Nu är jag tillbaka på Willys igen ;) Sedan vi började att handla där (saknar ändå inget i vår kundvagn) så har vi minskat våra utgifter med ca 1/3 del (mycke pengar på 1 år) men ökat vårt val av ekologiska produkter med minst det samma (1/3) och det känns jättebra, dels mot plånboken men även mot miljön. Så vi kommer att fortsätta att storhandla på Willys och känner vi för att gå vilse i djungeln av val av bröd eller någon annan produkt, ja då åker vi på Coop :D
 
 
 
 
 
 



Önskar

att jag kunde få hälsa på vår kämpe, men eftersom jag inte vet om det jag har i lungorna kan smitta vågar jag inte. Men som tur är så kan mamma hålla mig helt uppdaterad om alla framsteg så jag får nöja mig med det! Tänk vilken lycka ett par uppslagna ögon och några ord kan ge, önskar att tiden kunde gå snabbare, när allt är över, ja då sjutton ska det firas!!
 
Även om du inte kan höra mig just nu så är jag med dig i mitt hjärta.....
 
 
 
 



Hur glad blir man inte av denna tjej

 



Stallkväll

med Pyret , Pridde & Sanna. Men även Ida & Palle :D Fixade allt som ska göras. Lät Pridde slippa fängelset (Stå inne :D) och han även med att vara med Ida & Palle på banan och se vilka stora framsteg som dom gjort :D 
 
Funderar och bollar tankar och ideer ang mina kommande inlägg om detta med hästliv :) Har så mycket att förmedla och känner bara hur det brinner i mig av iver att få ner mina tankat på papper :) Vet bara inte i vilken ände som jag ska börja i, får fnurra på det lite till :)
 
Har hittat en guldgruva ang fototips, inställningar, tänk och mycket mycket mer. Längtar tills jag får tid att börja att titta igenom alla guldkorn som finns där ute. Ja vad är det jag har hittat då!? Jo YouTube förstås!!  Ha ha, kände bara lyckobubblerna i magen när jag hittade denna skatt! :D Vill bli ännu bättre på att fota, och veta vad jag gör och inte bara få till lyckträffar när ett foto blir så där bra så att jag känner mig nöjd över resultatet :) Fyrkantiga ögon? Ja visst!!
 
 



TÄNK

vad ett leende kan ge lyckokänslor! Är så ofantligt glad just nu! Tur att mina barn är van vid att det trillar tårar någon gång nu och då från mig, LYCKA!!
 
Även om du inte kan höra mig just nu så är jag med dig i mitt hjärta.....
 
 



Att ha häst

Och att vara hästförälder, ja det är en resa med ömsom sol och ömsom regn (ibland tom stormvarning) När vi började detta med hästlivet visste jag nog inte riktigt vad jag tog på mig. Förstod aldrig vidden av vad jag gav mig in i och har nog inte riktigt fattat det än  :)

Att äga en häst är ett enormt ansvar. En häst kan du aldrig ställa bort, som en fotboll, skridskor eller någonting annat dött redskap. En häst är totalberoende av människorna runt om kring. Den behöver mat, motion (lr annan stimulans) få mockat (rengjort i sin box) mm. Och tiden i stallet, ja en ”vanlig dag” är det oftast en fråga om ca 4 timmar per gång. Då kan ni själva tänka ut hur lång tid en träningskväll eller en tävlingsdag tar (4 tim-> och framåt) tills man helt slut stupar i säng runt 24.00 och klockan ringer som vanligt 05.30 nästa dag :)

Vid flera tillfällen har flickorna fått höra ” men kan du inte bara skita i stallet en dag ” det gör väl inget om du skippar en! gång!  Men att ”skippa” hästen en gång är som att lämna ett barn som är helt beroende av den vuxne och dra ut på äventyr ist (krogen, kompisar, bio mm). Skulle väl aldrig ske! Nu är det nog många som fundera över hur i all sin dag  jag kan jämföra ett barn med en häst! Men det kan jag och det gör jag. För ett djur (oavsett vad) är lika beroende av människan som ett barn är av sin/sina föräldrar för att må bra, ingen som helst skillnad där!

Men nu har vi ju turen att vi är flera som kan rycka in. Men ägaren (i detta flickorna) har ju alltid yttersta ansvaret!  Är du sjuk, så spelar det ingen roll, hästen väntar på dig! Har du planerat bio och medryttaren/skötaren hör av sig (ofta fem i tolv) och meddelar ” jag kan inte komma i dag ” ja då är det bara avboka det du planerat, för vem har yttersta ansvaret för hästen? Jo ägaren! Men eftersom både jag och min man under åren lärt oss mycket med häst (åtminstone mocka, fixa käk och promenera) så försöker vi så ofta vi bara kan att avlasta och ställa upp. För att bara vara häst tjej, ja det kan döda ett intresse bara det. Man (läs flickorna) måste också få ha ett annat liv med kompisar, bio eller bara en lat kväll i soffan för oftast är det där dom spenderar en hästfri kväll :)

Inser att det inte går att beskriva hur det är att vara med häst i bara ett enda inlägg :) Så för att göra det enklare för mig att sammanfatta mina tankar och få ned det till ord som det ska vara för er att läsa, så får jag dela upp allt med häst i flera olika inlägg.

Kommer mera! :)

 
 

 

 




Skalor även här

i går kväll var det så dags för hemfärd för vår kämpe. Men det blev ombokat pga att någon var sämre, men hallå! Kan man vara sämre än detta? Inser att det finns skalor även här, nivåskalor på det som redan är dåligt! Herre min gud vad lite jag insett här i livet. 
 

Även om du inte kan höra mig just nu så är jag med dig i mitt hjärta.....

 

 




Vackra Pyret

 



Ops! ;)

 



Men hej på er

nu har jag och mina dagbarn träffat på denna gynnare så många gånger att den nu sitter lugnt kvar fast vi står under trädet och betraktar den :) Att få möta en fågel på så här nära håll och i lugn och ro få betrakta den leder till många frågeställningar
 
* Var bor den?
* Vad äter den?
* Har den några kompisar?
* Får den inte ont i huvudet?
 
Ja frågorna är många, och tillsammans forskar vi om hur den lever, var den bor, vad den äter och mycket mycket mer. Det blir som ringar på vattnet, vi vill veta mer, och det tar som aldrig slut :D
 
 
 



Är det den här

synen vi vill att våra pojkar ska få  när dom växer upp. Jag blir mörkrädd när jag läser detta! Dels en person som förgriper sig på en annan, men va F-N han är 46 år!! Hon 21!! Snacka om att vara i överläge på många plan!
 
Jag blir helt skogstokig när jag läser ett reportage som detta. Och så snackar vi om att våra barn ska uppfostras till ansvarstagande och empatiska vuxna....Bullshit!  "Barn gör som vi gör, inte som vi säger att dom ska göra"
 
Usch, skrev en mening som jag normalt bara tänker i mitt huvud. Satt och funderade länge på om det var ok att låta den stå kvar...men valde att ta bort den, fy f-n så feg jag är ibland!  LagomÅsa är mitt andra namn :/
 
 
 
 
 
 
 



Andetag för andetag

kroppen kämpar och läker sig själv. Antibiotika, konstgjord sömn och en ecmo maskin har hjälp kroppen fram till dagen i går. Nu ska den klara sig för egen maskin, egna systemet ska fortsätta den läkning som hitentills maskiner och konstgjord andning fixat. Lycka och oro slåss om herraväldet i min själ, längtar tills ögonen slås upp och allt är över....
 
Även om du inte kan höra mig just nu så är jag med dig i mitt hjärta.....
 
 
 
 



Jag övar med Pyret

Håller på att lära mig hur jag ska lyfta och låta Pyrets hö bakben "vila" på min ländrygg när jag pysslar med hans hov. Denna ställning gör att han kan "vila" på mig och på så sätt slippa spänna sig när han lyfter upp bakbenet och på så vis få mindre problem med sin shivering :D 
 
När jag kan detta och skavet på Pyrets bakhovar är läkta är tanken att jag ska kunna åka ut på morgonen och sätta på han bootsen efter det att han varit utan i boxen. Att släppa ut honom utan boots är det inte att tänka på än iaf. Så för att få lufta och vila hovarna så kommer han att få stå utan vissa nätter när jag eller Sanna kan åka ut på morgonen och sätta på dom innan utsläpp.
 
Så nu övar vi både jag och Pyret. Han är ju en särskild herre och det är inte alla som får lyfta och hantera hans bakhovar hur som. Tilliten till människan måste först byggas upp innan han litar på en så mycket att han vill och törs lämna ut sig i denna situation där shiveringen blir som tydligast. Men nu kan jag lyfta upp, lägga upp på min ländrygg och han står snällt kvar, finaste hästen <3
 
På bilden här ser man lite hur han vilar sitt bak knä på min ländrygg.Jag står snett under honom och om ni tittar på mitt hö ben så syns det att jag har det rakt under honom nästan bredvid hans vä hov :) Fungerar super och eftersom han kan slappna av så rycker det bara pyttelite och bara ibland, men om han är lite lat kan han verkligen bli tung :D Det är ju en stor kille Sanna har som sin lilla bebis ;)
 
 
 
 
Sanna har blivit proffa på att linda hovar :)
 
 
 



Hej, jag heter Mulle

och kommer att flytta hem till mina hussar och mattar den 21 Februari, snart alltså. Och då mina vänner, då är det slut på friden ;) Ses sen dårå!! :D
 
 
 
 



Jag har fått ett nytt

härligt ord i min vokabulär, nämligen Mammamaffian! Läste det första gången i denna blogg som är en av dom roligaste och mest ärliga bloggar som jag följer. Här döljs inget! Men å andra sidan så förekommer det inga "under ytan jag är bäst" inlägg heller. Eller "gör som ni vill, alla väljer sin egen väg, men OM ni gör det och inte följer MIN väg, ja då är ni bra dumma i huvudet" inlägg heller. Tack och lov, bara en helt humorfull vardag med allt vad det innebär :D
 
Hur som så i min hjärna står mammamaffian för alla som bara måste lufta sina tankar och åsikter utan att egentligen ha någonting av vikt att säga/skriva/dela med sig. Utan endast för att slå andra på fingrarana och bara vara ute för att dumförklara någon annan! Det är mammamaffian för mig. Och jösses vad många sådanna det finns i vårt avlånga land. Faller själv i dessa gropar nu och då, och blir då så heligt f-b på mig själv så jag får lust att bara sparka mig själv i ändan! Men jag har ett ledord som jag försöker (jag skrev försöker) att leva efter och det är "Har du inget bra att säga, säg då ingenting alla" Lovade aldrig att det skulle vara lätt, eller att jag alltid lyckas, jag skrev att jag försöker ;)
 
Hur som så var ett av mina barn ute på party igår. Just denna av mina telningar har aldrig varit mycket för alkohol (max 1 lr 2 cidrar) inget mer. Har aldrig varit berusad (som dom flesta av oss) och har ett kontrollbehov som liknar.....ja fasen, betydligt värre än mitt :D Men i går!! I går var min älskade förstfödda ute och rullade hatt. Sa på skoj (till min andra telning och deras kompisar) när dom planerade denna helkväll att nu jä-ar super ni ner syrran och ser till att hon släpper alla spärrar och bara har ROLIGT!! 
 
Ja ni inser ju redan nu att här inbjuder jag "mammamaffian" till påhopp utan dess like. Hur f-n kan jag på fullt allvar säga någonting så. Har jag inget vett i huvudet alls!? Nä mina vänner, just i denna stund har jag inte det, och det står jag för! Just denna stund är jag så otroligt lycklig över att denna kväll (läs gårdagen) blev till. Är så oerhört lycklig över att mina barn (alla 3) har så roligt när dom umgås med varandra. Men det som gör mig extra lycklig är över alla fina och helt underbara vänner som finns i deras omgivning. Vänner som lyser upp deras liv, vänner som alltid finns där i med och motgång. Som delar glädje men även sorg med samma goa värme och empati. Som kan skratta med i glädjens stund. Men även krama och stötta i sorgens djupa förtvivlan. 
 
Tack för att ni finns!
 
 

 
 
 
 



Kämpaglöden

finns kvar. Kroppen jobbar och vill, och vi här hemma följer dig hela vägen. Varje dag utan komplikationer är en dag närmare hemkomst!
 
Även om du inte kan höra mig just nu så är jag med dig i mitt hjärta.....

 



Me and my camera

 



25/1-2014

 



Stallet i stället

teori på Hipporidningen :) avslutades med fikaträff i cafeterian med ridkompisarna, alltid lika roligt! For sedan vidare till Ström och pållarna våra. Markservice, pussa mular och en liten prommis stod på schemat i dag. Pyret bkir stooor och uppblåst som en giraff när han väl kommer ut. Men oj vad fint han sköter sig! Har stått på boxvila i över en vecka och fast det blåste ute med presenning som fladdrade i vinden, en hästkopmis som busade och en traktor på det så hade alla fyra hovarna i backen. Men OJ  vad det kostade på när kroppen kryper av energi :D
 
 



Mina senaste

bilder i temat Opposite
 
 
 



Hoppets låga

fladdar lite starkare i dag. Hoppet finns i människan för att ge styrka när allt känns tungt, motigt och oöverstigligt. Hoppet fladdrar i hjärtat, själens absoluta mittpunkt, för att göra människan ytterligare lite starkare när livet känns som en enda uppförsbacke och full med taggar och törnen. Hoppet är det sista som överger oss ...
 
Även om du inte kan höra mig just nu så är jag med dig i mitt hjärta.....
 
 
 
 



Harmoni

Till dig .....
 
 



Hjärnan är komplex

Var som sagt på en föreläsning med Susann Petterson i går kväll mellan 18 och 21. Hade inga stora förhoppningar om att få känna mig upplyft, inspirerad eller att bli engagerad. Inte för att jag inte vill utan för att jag känner mig som om jag har en mental härdsmälta just nu.
 
Men oj vad jag fick göra avbön!! Hon var super helt enkelt! Påhittig, engagerad, påläst, rolig men fämst av allt väldigt kompetent i det hon föreläste om med en samling tydliga och konkreta exempel som gjorde att min egen hjärna faktiskt både orkade ta in men också förstod vad det var hon ptatade om.
 
Fick igår lära mig vikten av att ha balans mellan våra två hjärnhalvor. Att vi inte bara kan fylla på den vänstra utan att även vår högra hjärnhalva måste få vara med. Vänster hjärnhalva styr allt logiskt: Matte, It, Struktur, Planering osv osv. Höger hjärnhalva, där hittar vi skapande, lek, musik, fantasi osv osv. Hänger ni med!?
 
Om ni då tänker efter hur våra liv ser ut!? Vilken del av vår hjärnhalva tror ni dagligen blir fullmatad med en massa olika information som den ska ta hand om.....För mig är det glasklart, det är ju vänster i detta fall. Och hur ser det ut for oss vuxna men i synnerhet för alla våra barn i det tidevarv som vi nu lever i? Vilken hjärnhalva tror ni det är som erbjuds mest aktivitet i dagens liv? Vänster eller höger? 
 
Nu är det enbart mina egna tankar och funderingar som kommer här i detta inlägg. Jag har ingen forskning att falla tillbaka på. Jag är inte kompetent i någon form när det gäller vår hjärna, samhällsstruktur osv, utan jag låter bara mina tankar flyga runt och mina fingrar att skriva ner dom.
 
Men i dag, i denna stund just nu är det supermånga människor som på något sätt mår dåligt. Vi lever i ett samhälle som pumpar oss full med olika former av information som ska lagras och struktureras upp i olika fack i hjärnan. Vi ska vara uppkopplad (som jag nu) och kontaktbar (mobiltelefon) dygnet runt. Vi jobbar och sliter för att få råd till ekonomisk konsumtion (resor, bil, möbler, kläder) ja allt som kan köpas för att göra oss "lyckliga" för så ser normen ut för "lyckliga och välartade" personer ut i vårt samhälle just nu i detta tidevarv ( tror vi ) 
 
Vårt sätt att leva gör ju att det till stor del är vä halva som jobbar, och den jobbar som f-n. Men när låter vi den delen som finns i vår hö hjärnhalva vara med? Och i vilken utsträckning? Och vet vi egentligen vad vi vill? Vet du själv vad du vill? Har du ett tydligt mål att sträva mot? Ett mål som du själv tycker om och vill nå och inget som du "tror" att andra vill att du ska nå?
 
Är det så "enkelt" att många av oss (INTE ALLA) mår dåligt pga obalans mellan hjärnhalvorna? Att vi springer runt och "tror" oss jobba mot mål som vi vill nå, men som egentligen är mål, liv, mening som andra vill att vi ska nå? Är det så att vi helt enkelt ska tillåta oss att göra, njuta av, av att vara mindre "duktig" och kanske mer spontan, livsbejakande, naturnära, lekande, motionernade människor som låter fantasi och inspiration flöda som en hjälp till att läka våra stressiga och trasiga själar. Lite  " back to the nature " liv ist för det liv vi lever i dag !?
 
Våga vägra!! ;)
 
 
 
 
 
 



Var på föreläsning

ikv och det var Susanne Pettersson som vi lyssnade på. Hon var helt otroligt bra och jag både skrattade och grät :D Då var den bra. Måste få lite tid att smälta allt innan jag skriver ner mina tankar i 
 
Fortfarande kritiskt men stabilt för min moster. Känns bra att det går dag efter dag och det inte händer någonting drastiskt, vi kan fortfarande inte andas ut för det är långt ifrån över än. Men känns helt underbart att det iaf inte blir sämre!
 
Även om du inte kan höra mig just nu så är jag med dig i mitt hjärta.....
 
 



Kan bara hålla med

Hittade denna artikel i dagens Vk och efter allt som varit nu med nära och kära under en tid så känner jag att jag vill lyfta fram detta sjukhus som vi har i Umeå. Att det sedan finns en massa otroligt fina och kompetenta människor på olika nivåer i vården, ja det kan jag verkligen skriva under på :D
 
 



Morgonstund har

fadd smak i munnen. Har sovit hyfsat faktiskt i natt. Drömmer mycket och väldigt skiftande drömsekvenser. Håller nog på att bearbeta mycket som är i mitt liv nu för jag hoppar mellan massa olika händelser och individer. Det är en salig blandning mellan levande och döda djur och människor, bra och mindre bra händelse och vissa saker har jag ingen aning om var dom hör till för plats/händelse/individ eller tidpunkt.
 
 



Fortfarande

kritiskt men stabilt. Men i min hjärna är det så här, varje dag som fortlöper utan strul. Ja det är en dag närmare tillfrisknade. 
 
Även om du inte kan höra mig just nu så är jag med dig i mitt hjärta.....
 
 



Nu är det snart

klart med det som ska inhandlas till lilla Mulle <3 Det som fatts är egentligen bara maten, och så lillbebis förstås :D På söndag ska vi fara och hälsa på hos vappisarna igen, längtar!!
 
 



I dag är en dag

när det är så vackert ute att det nästan gör ont i själen. Det är efter en tid som denna (med flera nära och kära) som vandrat ut och in på sjukhuset, som jag verkligen SER allt det vackra som finns där ute i vår fina värld. Tänk att det ska behöva vara så att allt det vackra inte blir riktigt synliggjort fören någons liv hänger på en skör tråd. Varför ser jag inte detta annars? Varför ska det behövas en omvälvande upplevelse innan själen öppnas på riktigt? Varför lever jag inte här och nu jämnt!? Varför tar jag livet förgivet, när jag vet att det kommer att ta slut. Livet går aldrig i repris. De dagar som flytt kommer aldrig igen...
 
 



En skör balansgång

Fick positiv information  av min mamma igår kväll. Kritiskt men stabilt, och det är ordet stabilt som jag tar fasta på <3 Får ta en dag i taget och i min hjärna så tror jag att varje dag som går utan att det inträffar någonting. Ja det är en dag närmare tillfrisknad och hemkomst :D
 
Även om du inte kan höra mig just nu så är jag med dig i mitt hjärta.....
 
 



En ledig dag

I dag har jag varit kompledig, Efter en turbulent natt med både förhoppning men även förtvivlad ångest så är jag mentalt och känslomässigt helt slut. Kroppen känns som om jag har 220 volt inkopplat. Ben och armar rycker och jag har svårt att vara still. For till stallet på em tillsammans med Jessika för att få någonting annat att tänka på. Känner mig stark och full av energi  ( kroppen bara springer ) och samtidigt så in i märgen trött. Hur ska det då inte kännas för mamma och Ann-Mari.
 
Även om du inte kan höra mig just nu så är jag med dig i mitt hjärta.....
 
 
 
 
 
 



Mitt i allt

Tungt och sorgligt så var vi i går och tittade på valpen <3 I ena änden av stan spirade ett nytt liv endast 4 veckor gammal. Nyfiken, stappelbent och i stort behov av sin mamma och sina kullsyskon så nosade han på livet som hade tagit sin början.
 
Klicka på bilden så kommer ni till hemsidan :)
 
 
 
Medans i andra änden av stan pågick en kamp för livet. Och det är ju så livet är. En början och ett slut, och fast vi alla vet att livet är så, kommer det alltid som ett godståg och slår undan benen på en. Det går aldrig att förbereda sig och kommer aldrig att accepteras utan ett massivt motstånd känslomässigt.
 
Hur som så fladdrar livslågan starkt och nu sätter vi vår tillit till kompetensen hos personalen och kroppens egen magiska läkeförmåga. 



Tack och lov

I natt när livet hängde på en skör tråd, ja då tackade jag min lyckliga stjärna att det är i Sverige  vi bor. När jag får se den intensivaste av intensivvård på nära håll, kompetens, engagemang och närvaro. Ja då är jag glad över att vi bor i Umeå i allmänhet men i Sverige i synnerhet!
 
I natt insåg jag hur otroligt bra sjukvård vi har. Vilken bra sjukförsäkring gemene man i Sverige har. Att vi har våra skatter som ger oss detta när livet balanserar på en knivsegg och livstråden tunnas ut mer och mer för att nästan brista.
 
I natt fattade jag ett beslut när jag insåg vikten av att det finns blod att tillgå. Och då menar jag MYCKET blod. Hur tacksam var jag inte i natt för att det finns människor runt om i landet som troget går och lämnar blod för att det vid situationer som i natt ska finnas för att rädda en annan människas liv. Om jag kan göra samma sak för en annan människa och andra anhöriga, ja då finns det inget försvar till att inte göra det. Duger jag som blodgivare, ja då kommer jag att lämna blod! För nu vet jag verkligen vilket behov som finns och vilken skillnad på liv och död det gör.
 
I natt när jag kom hem och fick krypa ner i sängen. Ja då tackade jag min lyckliga stjärna att vi bor i Sverige. Men mest tackade jag för att vi bor i Umeå. För att bortse från detta med närhetsprincipen, ja det går inte att göra. Hade vi haft samma situation som i natt men kanske bott i inlandet, ja då vet jag inte om utgången blivit densamma. Skulle tyvärr inte tro det! Och vem har rätten att besluta vilket liv som är mest värt? Du? Jag? Politikerna? I den bästa av bästa världar spelar geografin ingen roll, men tyvärr så lever vi inte i den bästa av bästa världar. Men vi lever fortfarande i en bra värld. Så nu gäller det bara att kämpa för att den ska gälla för alla, oavsett bostadsort.
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Ibland

liksom hejdar sig tiden ett slag, och någonting oväntat sker!
 
 
 



Ett enda telefonsamtal

kan sätta hela livet i gungning. Så skört är livet och så dålig på att värna om det är vi. Jag gör det i morgon, en annan dag, jag hinner sen.....detta sen finns kanske inte i morgon....
 
Även om du inte kan höra mig just nu så är jag med dig i mitt hjärta.....
 
 



Mitt hjärta

 
 
TACK VERRA <3



It is cold outside

 



En blomma till dig :)

 



Mot sommaren och vidare

 



Love the light!

 
 



Lite hjälp

 till er. Har lagt in denna      på bloggen så det blir enklare att komma tillbaka till första inlägget. Har fått flertalet förfrågningar om detta och nu har jag äntligen lyckats fixa till det i kodmallarna. Jösses vilket trix det är med att fixa stil och kodmallar, åtminstone för mig som inte kan någonting om detta :/
 
 
 
 



Happyface, för ikv iaf :/

Ingen temp på Pyret (37.0) mindre ont (ser det eftersom shiveringen blir mindre) och skavet har tagit i hop sig bra. Dock lite svullen hö bak (muggbenet) Men nu har jag beställt specialsockar som ska skydda ballarna samt kotan (behöver vi ju inte) men vi får kotskyddet på köpet ;)  om vi inte väljer att vika ner "sockan" lite :D Hoppas att den fungerar som den ska för då får vi beställa fler (eller hitta motsvarande av ngn annan sort) 
 
Hur som så har känslorna landat lite och hittat balansen, IGEN, för 74:de gången :/  så denna gången HOPPAS vi verkligen på lite medflyt så att hela denna segdragna karusell kan få ett slut. Men som tur är så verkar bootsen verkligen sitta :D så det tackar vi och tar emot med en ödmjuk bugning till fru fortuna.
 
På Hipporidningen fick jag finaste Lucky :D och det tackar jag ju aldrig nej till. Om Sanna får tag på hus med stall har hon lovat att jag får ställa finaste Lucky där så då blir vi inneboende hos henne. Sen vad Jörgen säger om att jag ska köpa en häst, ja det förtäljer ju inte denna historia ;) I dag var fokus på att flytta för skänkel och att rida mer med vikthjälper ist för med tyglar. Nyttig och bra lektion. Har turen att rida på en ridskola med fina hästar och superduktiga instruktörer :D
 
 
 
 



Med ljuset

kommer orken på ett helt annat sätt. Fortfarande så strular Pyrets hovar och bilarna är trasiga. Men energin till att tackla allt detta ökar liiiite allt eftersom ljuset kommer tillbaka i mitt liv :D I går blev Pyret ställd på boxvila och tack vare en stallkompis så har vi nu två hästar som komme att turas om med att hålla honom sällskap. Pridde & Lillan kommer att växla lite så att även Pridde plutt får komma ut lite en stund på dagen. Att vi har kompis inne är för att om Pyret blir orolig och vandrar för mycket barfota så är vi så rädda för att han ska trampa sönder sig ännu mer (just in case)
 
Nu kl 15.25 är det fortfarande ljust ute och detta foto tog jag 14.40 :) Lycka!!
 
 



Söt som spunnet socker

 



Hovfix :-)

 



Stallet i stället

Blev en tur ut till stallet och pållarna i Ström. Stora gula har fått lite skav på ballarna så nu har han boxvila tills det läkt. Det positiva i kråksången är att bootsen dom har hitentills suttit som en smäck! Så nu gäller det att få bort skavet, och när det är borta får vi linda så att det inte uppstår igen eftersom han måste ha dom hela tiden. Hade han varit lättare att sätta på bootsen är jag fullt övertygad om att vår superhyresvärd hade gjort det åt oss, men nu med Pyrets problematik är det inte att tänka på. Men oj vilken fin stallägare vi har, han gör allt som vi önskar och lite till :D SUPER!! är bara förnamnet.
 
Dagen i dag på jobbet gick superfort. Hade planering med 4-5 års gänget så nu har vi tillsammans styrt upp våra fredagar :) Så himla roligt att det är barnen själva som planerar vad dom vill att vi ska göra på våra fredagsträffar. Det är alltid lika roligt att få höra vad dom vill och som vanligt stod badhuset högst på listan :D
 
Nu lite fredagsmys med gubben och i morgon väntar Hipporidning, en tur till Håkis och sedan middag med ungdomarna och efter det blir det stallet och lite mer häst. Vilken härlig lördag! <3
 
 



Hittade

Detta inlägg på nätet, när jag som vanligt sitter och googlar en fredag morgon :) Älskar ju att sitta och googla ;) Kan väl säga som så att detta inlägg på många sätt tydliggör vad jag själv tycker och tänker ang detta med hur olika människor skriver på sina bloggar/fb/hemsidor. 
 
 
 
 



God morgon fredag

Känns faktiskt riktigt bra om jag ska vara helt ärlig :) Ser fram emot fredags mys (läs:däcka i sängen) och en helg att bara vara. Jörgen jobbar kvällshelg hela helgen så det blir mycket egentid (dvs film på tv:n) och bara vila eftersom jag tyvärr har dragit på mig ngn form av förkylning :( Mådde skit i morse men när jag tog tempen var den bara på 37.1, blir att släpa sig på jobbet och göra någon nytta. Tur jag har härliga barn och bra kollegor runt mig :) 
 
Önskar er alla en härlig fredag och försök att njuta av helgen även om ni kanske arbetar..
 
 
 
 



Kvällsmys

 
Tack Stig :)



Så nöjd :)

Beställt lite från engelson.se . Bla detta
 
 
Varseljackan blir super till våren/sommaren/hösten i stallet. Syns bra och vattentät. Bästa regn jackan ever!
 
 



Tänk vad

en powernap kan göra själen gott. Har någonting som florerar i min kropp just nu, gränsfall på att få vika in vingarna :( Hoppas bara att det inte är flunsan! fy sjutton isf!!
 
Men nu till ngt roligare :) På måndag ska vi få fara och titta på vappisarna! Så jag längtar ! Hoppas att ngn av dom passar oss för då får vi hem en liten sötnos helgen V 8 - jippiiii
 
 
 
 



Underbar start på dagen :)

 



Nattgäst :)

 



Mother and child

 



Vinterglädje!

 



Men se cool da !

Vår lilla pärla för en dag :)
 
 



Upp och ner

är livet :) Gårdagen blev verkligen en upplevelse! Att bli bogserad, ja det är väl inte mitt topp 1 nöje precis. Att sitta där bak (på tok för kort lina!) och dras fram genom livet (bokstavligt) ja det kan ge vem som helst en traumatiskt upplevelse. Om man sen har en man ;) som glömmer att informera om vad som gäller (i mitt fall mycket!) för i hans huvud är det ju allt glasklart  (har bogserat och blivit bogserad mååånga gånger) ja då kan stressnivån kliva ett antal snäpp helt utan hjälp av yttre omständigheter :D
 
 
 
Lägg sedan till rusningstrafik, igenimmad ruta och lagomt halkigt ute, ja då är det ta mig sjutton komplett. Hade det mot all förmodan suttit en dold kamera i vår bil i går, ja då hade två lätt hysteriska (den ena mer, nämligen jag) gapskrattandes (i detta fall Sanna mest) kvinnor kablats ut i etern och tyvärr hade vi inte varit någon bra Pr för kvinnor bakom ratten ;)
 
Men nu har vi ju överlevt, jag sitter ju faktiskt bakom datorn just i detta nu så lever gör jag . Men om du nu mot all förmodan har oturen att din bil stannar och det kommer en riddare i silvergrå liten bil (eller vilken djäla bil som helst) glöm inte bort att det underlättar för din egen stressnivå om du vrider på tändningen innan ni rullar i väg, kan utan att ljuga påstå att det blir betydligt lättare att ratta genom livet så :D
 
Over and out....
 
 
 
 
 
 



Nu drar jag täcket

över huvudet. Diesel Doris på verkstan, fine. Men i dag när vi for till stallet så dog Traktor Ture i rondellen vid flyget, men skoj då!! Var bara att trycka in varningslamperna och snällt vänta på bogsering. Det tragiska var att det bara var en enda bil som stannade och frågade om vi behövde ngn hjälp, resten bara for förbi och på sin höjd glodde in i bilen, men tack så mycket!!
 
Nä men något kul då! Jo Pyret var gladare i kväll, mindre ömfotad och shiveringen nästan obefintlig, Han får jobbigare med den när han har ont och spänner sig. Men i kväll var han i stort sett som vanligt. Ingen temp och betydligt mindre varm om dom små tassarna:) Det känns då bra i mammahjärtat iaf <3
 
 
 
 
 
 



Vappisarna <3

HÄR har ni lite nya bilder på sötnosarna. Det kommer att bli någon av dom tre hanarna :) Snart ska vi få fara på besök, längtar!!
 
 



Wild life = Beslutsångest!!

 



Se snygg så ;)

Förutom gofika hos Stig som fyllde år i går for jag ut på en liten löprunda :) - 14 var det ute och jag frös som en hund! Jag är så snyggt klädd när jag ger mig ut ;) Min löparoutfit består av : underställ, lusekofta :) vindställ, halsduk mössa & vantar. Självklart reflexväst och så musiken i öronen samt broddar på skorna.
 
Snyggt!!   (Obs: Ironi!)
 
 
 
 



Old school :D

I dag innan jag skulle på Konsum och handla lite så skulle jag kolla hur mkt pengar jag hade på kontot. Då står ett av mina dagbarn bredvid och funderar vad jag gör. "Jag kollar hur mycke pengar jag har på bankboka" svarar jag då när jag loggar in på min mobbe. 
 
- "bankboa" svara h*n då ?
-"ja pengar på bankboka" säger jag igen och förtydligar -"jag ska handla på konsum"
- Engar, bankboa,engar,bankboa upprepar h*n hela tiden
 
Då när föräldern kommer för att hämta så berätttar jag om det vi pratat om och att jag lärt deras barn någonting nytt. Säger att det är ju lite old school för det finns ju i stort sett inga bankböcker i dag. Inser i samma sekund att med tanke på ålder på de föräldrar som är i dag (20-30) så funderar jag om dom ens själv kommer ihåg/har sett en old school´s bankbok :D
 
Då, just då, kände jag mig som typ 100 år!!
 
 
 
 
 
 



Absolut först vill jag

tacka för allt stöd och för all omtanke som ni visar oss. Har fått flertalet förfrågningar om vad som hänt och hur det kommer sig att vi har hovproblem och att vi hela tiden tjatar om bootsen hit och bootsen dit ;) För oss som har varit med från dag ett är ju allt glasklart, men för er andra som bara får lösryckta delar hit och dit, ja då blir det inte lätt att få ett sammanhang om vad som vi har upplevt och vad som har hänt under alla dessa månader.
 
Allt tog sin början i månadsskiftet Juli/Augusti. Då drog han av sig första skon och trasade sönder den hoven (Vä) ben. Då kom första bootsen på :) Men eftersom Pyrets hov är lite långsmal så var det ingen boots som passade optimalt. Det behövdes alltid en mindra storlek för bredden men en storlek större för längden :( Den booots som passade bäst blev denna och tillsammans med gaitern så satt den hyfsat trots att den var för stor på bredden.
 
                               
 
 
 
I samma veva så begandlar vi Pyret bak men det andra benet för mugg (Den resan är en helt annan) och han fick tillslut ganska mycket vilket resulterade i problemet som har lett fram tills där vi är i dag. För bara några dagar senare så sliter han av sig skon på andra hoven (Hö) ben och det är nu allt startar. Nu är det första veckan i Augusti så med andra ord har nu Pyret varit barfota bak till dagens datum (13/1-14) och han lär fortsätta att vara det i mååånga månader till, kanske för alltid, vi vet ingenting om framtiden.
 
Hur som så är det nu vårt och Pyrets lilla hovhelvete startar. Pga att han har mugg bak på hö hov så kan han inte ha en gaiter som hjälper till att "hålla" kvar den bootsen på plats (För bred för hoven men behövs för längden) Alla som har hållit på med mugg vet att man ALDRIG får ta bort muggrugorna för då sprids bakterierna och får nytt fäste på det friska skinnet. Och tro mig, det stämmer!! Att sedan Pyret hade två olika bakterier i sin mugg gjorde ju inte saken lättare. Men men, nu lämnar vi stickspåret mugg och återgår till bootsen och dess problem
 
I och med att bootsen aldrig satt optimalt, trots att Sanna "fyllde" ut hoven med utfyllnadsmaterial för att bygga den bredare så lossnade den lite nu och då. Och det hade väl inte gjort någonting OM inte hovkvalliten på Pyrets hovar hade varit så skör. För varje gång som han tappade bootsen så trasades hoven sönder lite mer och det blev att fylla ut och fylla ut för att få den att sitta. Att sätta på gaitern var inte att tänka på eftersom muggen fortfarande var kvar och det var mycke, tro mig. Byte av sko föll på att längden kontra bredden aldrig stämde så då föll vi på det :(
 
Nu har det hållit på så här av och till sedan första veckan i Augusti och hoven har blivit sämre och sämre allt eftersom. Och detta bara på grund av att han tappat bootsen lite nu och då kortare stunder, han har aldrig gått barfota utan boots längre än det tagit mellan utsläpp (bootsen på) tills någon under dagen sett det och tagit in honom till boxen för att minimera söndertrasninga av hoven tills bootsen kommit på igen. Att då tro att han kan gå barfota (alla hästar kan ju det) ja det är rent djurplågeri och en utopi när det gäller Pyret iaf!
 
Nu är vi då framme vid dagens datum. För tre dagar sedan (10/1-14) kommer vi till stallet. Glad i hågen för nu har vi hittat bootsen med stort B. Äntligen kanske vi kan få lugn i själen och en glad Pyret för nu har vi (hoppas vi) hittat bootsen som kommer att sitta. Men vad hittar vi i hagen den dagen då!? Jo en förtvivlad Pyret som lyckats få av sig BÅDA bootsen och trampat sönder sina hovar totalt, bägge hovarna trasiga (Bootsen satt på när han släptes ut på morgonen) Den enda trösten är att den ena hoven ser liiite bättre ut än den andra. Då ta mig fan brast det. Kan det ALDRIG ta slut!!!
 
 
Så här är det nu. Vi har dom nya bootsen, en trasig och väldigt ömfotad häst, en förtvivlad dotter som snart tror jag lägger detta med häst på hyllan (förstår jag helt och fullt) och så jag. Vi växlar mellan hopp och förtvivlan på en millisekund. Vi sliter vårt hår och ber ömsomt till Gud och svär eder i nästa andetag. Vill du byta?? Be my guest!!
 
Så att alla hästar kan gå barfota, ja det håller jag inte riktigt med om. I den bästa av det bästa världar, Ja visst! Men inte i vår och Pyrets värld. Om vi skulle ha släppt ur Pyret barfota ja då hade han inte levt i dag, då hade vi varit tvungen att ta bort honom. Blir han fortfarande så här trasig efter 6 1/2 månad utan skor, utan bootsen efter en stund i hagen, ja då vill jag inte tänka på hur han skulle ha sett ut utan boots alls på hovarna!
 
Vad gör vi nu då ? När jag skriver denna mening, ja då blir det bara tomt i huvudet. Just nu är orken och energin i botten, vi tar en dag i taget. Tack och lov har vi en SUPER bra hovis som verkligen ställer upp och tar sig tid att hjälpa och förklara för vi förtvivlade människor runt Pyret. Vi sover illa (mardrömmar) eller inte alls. Tårarna sprutar vid dom mest konstiga tillfällen och är vi bitchigare än vanligt, försök att ha överseende. Vi kommer att bli snällare, tro mig, bara vi kan andas, utan att kännas som att vi ska lösas upp i atomer ;)
 
Så stöd och uppmuntran och snälla ord tar vi gärna emot. Alla förslag till starkare och bättre hovar får ni gärna dela med er så länge det inte går ut på att han ska gå helt barfota, det fungerar nämligen inte. Just nu känns det som om vi springer runt i en labyrint och inte hittar ut, men vi vet att det finns en utgång där även för oss, kanske inte i dag men förhoppningsvis i morgon.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



En lite ömfotad kille

mötte oss i stallet. Han har lite ont, det märks. Och det känns i mammahjärtat samtidigt som det är skönt att bootsen sitter på plats. Nu tar vi en dag i taget och hoppas på det bästa. Ingen feber iaf, det är ju positivt :D Men jag längtar tills det är över och lilleman är som vanlig igen <3
 
Har fått flera förfrågningar om bakgrundshistoriken så i morgon kommer jag att skriva ett inlägg om vår resa ang hovarna som startade redan i månadsskiftet juli/augusti. Nu är det sängen som gäller för det har varit en fullmatad dag både innehållsmässigt men även känslomässigt. Sov gott
 
 
 
 



Ja se det snöar

For förbi Nydala för att kolla in snökanonerna som jobber för högtryck :) Jösses vad mycket snö det har blivit. lastbilarna kör i skytteltrafik för att forsla ut det till spåren innan SM startar .
 
 



När själen blir

lätare. ja då kommer orken tillbaka lite igen. Har städat lite i dag och det var faktiskt riktigt härligt ;) Dammtorkat, dammsugat och skurat toa:n nere, känns bra i hjärtat :D
 
Ska vidare och besöka mor & far en stund för att ikv fara till pållarna och pussa på lite söta pussmular <3 Vill se Pyret med egna ögon och verkligen få uppleva honom med alla mina sinnen, kommer då att förhoppningsvis sova lite bättre i natt (hoppas det iaf) 
 
Nu dusch, sedan kaffe och en alvedon för för min huvudvärk, ja den vägrar att försvinna. Sress i kombo med för lite sömn skulle jag tro är orsaken, men snart blir det nog bättre. Skriver ett inlägg senare efter mitt stallbesök. Håll tummarna är ni snäll att det fortfarande sitter boots på hovarna och att Pyret mår bra <3
 
 
 
 



Vill du göra någonting

konkret!? Skänk då en slant till SHV, då gör du verkligen skillnad. Ibland räcker det inte bara med att tycka en massa. Ibland (väldigt ofta) är det bättre att verkligen GÖRA NÅGONTING! Detta kan vara en sak, men det finns mycke annat som du kan göra också :) Lycka till



Mardrömmar

Har jag haft i natt. Usch vad jag har sprungit i stallet trots att jag har legat i min egen säng :/ I natt har jag amputerat hovar, filat hovar som trasats sönder ÄNNUMER och gråtit så mycket att det rann ut genom stalldörren. Så än är det inte riktigt slut, inte för mig iaf :(
 
Men om vi bara kan få ett lugn nu när det gäller Pyret så själen kan få ta igen sig lite så blir jag lycklig. Och för vår älskade Pyrets skull hoppas jag detsamma. För är det jobbigt för oss så är det 100 gånger värre för honom! Det är hans liv det handlar om, vi är bara bi sittare i det. Det är Pyrets liv som har fallit isär. Tänk att aldrig få jobba ordentligt. Och då menar jag inte värsta hopp eller dressyrträningen utan ett vardagsjobb. Att kunna få fara ut på en skrittrunda och titta sig omkring. Att få känna vinden och lyckan över att kunna sträcka ut i galopp med sin kompis Pridde. Att slippa stå där i hagen och se kompisarna fara iväg.......utan mig....
 
Visst, jag förmänskligar honom så det skriker om det. Jag lägger mina egna känslor och värderingar i hans kropp och själ. Men jag kan inte komma ifrån att jag tror helt och fullt att en häst mår inte bra av att bara stå i en hage och aldrig få komma ut ur den. En hage för våra hästar (det är få som har någon storlek på sin, dvs STOR) så i min hjärna blir hästens hage och att bara vara i den som om jag skulle vara i min lägenhet och aldrig få komma ut ur den. Ja visst, jag kan gå ut på balkongen/uteplatsen, och ja visst, jag träffar min familj. Men jag kan aldrig gå ut och se andra miljöer eller träffa på andra människor. Och en häst som bara står i sin hage, ja vad är skillnaden? 
 
Även där förmänskligar jag hästen, IGEN. Det är jag som jämnför hage med lägenhet. Det är jag som tycker att det skulle bli tråkigt och enahanda. Det är jag som tycker....hela tiden...  Det är helt omöjligt att inte lägga sina egna värderingar i sina djur, det sker automatiskt eftersom vi har känslor och eftersom vi bryr oss om! Dom flesta av oss iaf, det finns alltid rötägg som inte verkar bry sig om någonting. Men nu på slutet, när vi inte ens har kunnat gå på en ynka pynka prommis med Pyret, ja då har det verkligen gjort ont i hjärtat på mig. När jag ser hur han vaknar upp och blir nyfiken, pigg och allert och typ suger in allt han ser och upplever med alla sina sinnen, ja då ser jag hur mycket han tycker om att få komma ut en sväng och bara insupa omgivningen (min tolkning givetvis, Pyret kan ju inte prata, allt blir människans tolkning av sitt djur eftersom djuret inte kan sätta ord på vad den tycker och känner)
 
Men hur som, har nyss pratat med vår underbara stallägare och han berättade att det var en pigg och glad kille (hans tolkning märk väl) som följde med ut i hagen. Bootsen satt kvar och han verkade inte ömma i hovarna. Ingen blir gladare än jag över att höra detta. Och den glädjen är helt och hållet för Pyrets skull! I hela denna olyckliga resa så är det bara två stycken som jag bryr mig om, och det är Pyret & Sanna. Den ena lider fysiskt (Pyret) men den andra lider precis lika mycket men psykiskt och det är Sanna! och det är deras välfärd som jag bryr mig om. Båda ska få må bra  i mina ögon. Och där är jag som en lejonhona, jag har starka och långa klor, och om jag vill kan jag rivas djävligt bra!!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Jippiiiii

Bootsen satt kvar ikv :D Lite ömfotad men annars vid gott mod. Hoppas att killen mår gott i morgon oxå <3
 
 



Tårar

av lättnad rann över i dag när hovis kom och tittade på förödelsen och efter en stund säger att det ser inte bra ut, men, det går att fixa. Ångesten som legat på lur i kroppen ebbade sakta men säkert ut och lungorna blev lättare att fylla med luft. Tack och lov för vår underbara hovis, är så glad att det är just han som Pyret har.
 
 
Nu hoppas vi att bootsen sitter där dom ska för mer trasig än så här får dom inte bli. Nu är det fortfarande lite spelrum innan det går riktigt illa men många milimeter är det inte att spela på. Vår fina stallägare kommer att kolla att bootsen sitter kvar varje gång som han passerar Pyrets hage, känns superskönt att veta det! Helt underbart med all omtanke som visats oss både irl men även via Fb och bloggarna <3 Tack!!
 
Så här ser Pyrets nya boots ut. Dom är som en slalomsko med en luftkudde vid ballarna som man när skon sitter på plats pumpar upp med en luftpump (följer med när man beställer bootsen) så då fylls bootsen ut och sluter om hoven på ett helt annat sätt än de andra bootsen vi haft på hitintills, barfotahästarnas Rolls royce :D Kostade skjortan och vad brodden kostar ska vi inte prata om ;) Men OM! det fungerar så får det kosta vad det vill!! 
 
 



Pedikyr på häst

Pyrets boots i går kväll, hoppas på snyggare fötter i dag efter hovis. Håll tummarna är ni snäll !
 
 
 



Mina känslor

ligger väldigt öppna just nu. I går var en tung dag. Ibland Jag önskar jag att jag inte var en sån känslosam människa. Jag har djupa och väldigt starka känslor. Tänk vad mindre plågsamt det skulle vara om jag kunde vara som en del andra människor här i världen, som har lättare för att släppa taget och byta ut sina djur. Nu säger jag inte att andra inte sörjer, men dom sörjer en kortare stund innan det är över. 
 
I går var det jättejobbigt på många plan. Jag var ledsen redan från första stund som jag slog upp ögonen. Sorgen fanns där som en klump i bröstet och saknaden efter min lilla pälsboll rev och slet i mitt inre. Kl 10 var jag nära att gråta flera gånger och 10.20, ja den stunden ska vi inte prata om. Det var exakt den tiden när Frode fick somna och vandra vidare till himlen. Gråter fortfarande och saknar min vän nå så in i h-vete varje dag! 
 
Att sedan komma till stallet och se Pyrets hovar som trasats sönder så fult, ja det blev verkligen droppen. Att sedan på det ha en dotter som efter sin älskade Holle (med hela hans sjukdomsproblematik)och nu med Pyrets otursresa hos oss, bryter ihop, ja det gör ju inte saken bättre.I går skulle jag med glädje ha bytt bort allt vad hästar heter, i dag är jag inte riktigt lika övertygad ;)
 
Nu ska vi iaf käka frukost och sedan bär det av ut till stallet och hovisen kommer. Skippade min hipporidniing i dag för just nu räcker inte riktigt orken till. Hoppas bara att jag har turen att få samma häst nästa lördag för det var en ny liten bekantskap som jag skulle ha fått vara med i dag :) Alltid någont positivt att försöka lyfta fram i detta väldigt sorgligt och tunga inlägg.
 
Min lilla vän, saknar dig än <3
 
 
 
 
 
 



Herre djävlar

Så förbannat ledsen, trött och less ända in i själen!!
 
Pyrets hovar efter att han lyckats få av sig bootsen i hagen, tar det aldrig slut?? 
 
 
Tack och lov för en underbar Hovis, han kommer i morgon och tittar på hovarna. Hoppas att det ser värre ut än vad det är...
 
 
 
 
 
 
 
 



Hur svårt kan det va!?

Att koka kaffe på morgonen? Bevisligen svårare än vad man kan tro ;) Men är huvudet dumt får kroppen lida. Och det fick min när jag var tvungen att stå på knä och torka kaffe som rann ut på bänk och golv. Underlättar att sätta tillbaka kannan när man slår på bryggaren :D
 
 
 
 



Nu är resan bokad :)

14 Juni lyfter planet och i det sitter vi alla 6 :D Vi kommer att åka till Bodrum och bo på Hotell Magnific. Längtar redan och ser fram emot en heldagsbåttur där det blir stopp vid 4 olika badvikar för ett dopp i böljan den blå :) Gissa om kameran kommer att få jobba! Jabadabadoo!!!
 
 
 
 



Min dag i stallet

 
Att få pussa lite på pållarna. Mocka lite skit och fylla höpåsar. ja det är verkligen lisa för själen. När jag är  i stallet så är det som om tiden stannar upp. Klockan blir ganska så obetydlig och själen går ner i varv och hjärnan blir tom :D Kan också beskrivas med ett annat ord, nämligen Underbart!!



Torsdagsmys

i stallet :) Öppnade på lokalen i dag så kl 12.15 var det hemgång, tackar tackar :D Nu stallet med bästa Ruffe och sedan bara en lat eftermiddag/kväll :) 
 
Ha det :)
 
 



Det blir operation

för min man. Kl 10 rullade vi mot Skellefteå för ett läkarbesök. Eftersom min man hade jobbat natt så var jag ledig och ställde upp som chaufför så han kunde vila lite i bilen på vägen.
 
Hade super otur med vädret för det var enormt mycke dimma på vägen upp och ännu mer på vägen hem samt ett envetet duggregn precis hela vägen :(  I stort sett hela tiden var inte sikten mer än 100 meter och så tjock att det var svårt att se dom mötande bilarna. Och alla långtradare som sen duschade rutan med saltvatten, det i kombo med mörker, ja jösses så härligt det var ;)
 
Men nu vet vi i alla fall vad som felas i axeln och det kommer att bli en operation där benet på två ställen kommer att kapas ner i storlek så trycket lättar på den inflamerade biten. Var fullt synligt på röntgenplåten hur inflamerat och svullet det var men efter flera spruter med smärtstillande , så kommer nog gubben att få sova förhoppningsvis ett par nätter iaf utan allt för mycket smärta. Happy face!!
 
Förutom att nöta ändan i bilen så har jag hunnut med att handla det sista till jobbet i morgon samt varit ute på en löprunda :D SÅ SKÖNT!! Nu soffmys och sedan sängen.......Sov gott!!
 
 
 



I väntan på doktorn ;-)

 
Lika lång kö här som i stan. Men men, jag har ju inget annat för mig. Disigt på vägen upp men inte gjorde det mig ngt. Sitter och ser ett program i väntrummet om en kvinna med matfobi, och en äldre suraktig gubbe sitter och komenterar hela tiden :- D
 



Powernap

Frulle i magen. Kaffekoppen doftar underbart ;) som vanligt! Och nu styr vi kosan Norrut till det förlovade landet Skellefteå och en axel koll på gubben :)
 
 



Tekniken vs mamma ?

Tur mammor finns ibland, speciellt när väckarklockan inte ringer som den ska ;) God morgon världen och hej Skellefteå, här kommer vi!
 
 



Stallhäng

Med Sanna & Ida. Efter gomaten och gofika ;) Paltkoman kom med expressfart så lite kroppsarbete var bara nyttigt :) Fixat hovar och boots och pussat lite mular och snusat godoften. Nu sängen för i morgon ska Taxi Ahlenius till Skellefteå för ett läkarbesök. Sov gott!!
 
 



Såg på Fb i dag

En film som delats många gånger. Det var en film som visade hur stor skillnad och genomslagskraft man kan få med det skrivna ordet OM man skriver rätt. Visar också hur MYCKET det skrivna ordet påverkar andra människor som läser det.
 
Jag läser mycket. Både bloggar, dokumentärer, faktaartiklar samt en massa massa annat ( deckare, romaner,fantasy mm )  Rena fantasiböcker, ja det får man ju ta för vad det är, nämligen fantasi ( påhittat! ) Fakta samt nyhetsartiklar anser jag i mångt och mycket vara väl underbyggda med nästan alltid bra källhänvisningar ( skriver nästan alltid för det händer att även det grips ur luften utan ordentliga belägg för det skrivna ordet )
 
Ett av det bästa med att läsa på nätet är att det i stort sett nästan alltid går att lämna en kommentar om det som skrivits. Och det är när man (jag) läser dessa komentarer som jag inser HUR viktigt det är att det som skrivs verkligen är väk genomtänkt och framfört med "rätt ord utan allt för många pekpinnar"
 
När en person riktigt brinner för någonting. Ja då är det lätt att det blir "lite förmycket" dvs man vill få andra att förstå hur bra det är och hur bra den nya vägen är (oavsett vad det gäller, mat, hälsa, friskvård, djur mm) så det kan bli både lite för mycket påtryckningar men även bli lite "fanatiskt". Allt det gamla (oavsett vad) är skit och det är bara det nya som gäller och alla som inte köper det är "motståndare" även om målet är det samma på båda sidor, endast vägen dit som är lite annorlunda.
 
Har följt ganska många hästbloggr (eftersom jag själv håller på med hästar) men har nu plockat bort ett flertal just pga att deras önskan om att "förändra" har blivit så dragen till sin spets att det har blivit lite obehagligt och beklämmande att läsa om hur deras syn på andra hästägare förändras över tidens gång allt eftersom deras egen syn blir snävare och snävare.
 
Nu är det här ingenting specifikt just för hästägare. Men det blir till dessa bloggar som jag relaterar till eftersom det bara är dom jag kan utgå ifrån. Men om vi ser till historiens gång så finns det många händelser i vårt förflutna som är precis lika tydliga i detta med "den enda rätta vägen" Just detta med att fastna i sitt tänk så till den milda grad att vidvinkeltänket helt försvinner.
 
Såg på Tv nyheterna om ett reportage  (detta är från SvD ) där det hade blivit kluddat hakkors på porten till en Moskê i Stockholm och där "motsvaret" blev blommor på dörren för att visa på att det finns väldigt många som inte står för och som är emot detta med rasism och invandrarfientlighet. Och vad tror ni själv har störst kraft? Hakkors på dörren eller blommor som täcker över för att visa på att tillsammans är vi enade och att vi inte accepterar rasism i någon som helst form.
 
Och vad vill jag med detta då? Backa tillbaka till det jag skrev om hästbloggar som jag slutat läsa pga att den som skriver har blivit så inskränkt i sitt sätt att tänka. Som på ett så negativt och ibland väldigt fult sätt vill påskina att andra (som inte tänker och tycker lika) gör fel och i det närmaste är djurplågare. Ja, jag tror att deras genomslagskraft skulle bli större och deras möjlighet att få fram sitt budskap skulle öka avsevärt om dom lyfte fram sitt tänk med blommor isf med hakkors (Bildligt talat)
 
Åter igen är jag tillbaka till detta med vilket ansvar vi har var och en, när vi uttrycker en tanke, åsikt, ja egentligen vad som helst, i skrift. Det skrivna ordet har inga nyanser eller känslor på samma sätt som det blir när man pratar med varandra. Så ännu viktigare är att det verkligen tänka efter före du skriver någonting. Speciellt om du vill förändra, du kommer ingenstans genom att vara nedlåtande, negativ eller genom att fördumma eller fördömma. Tänk tvärtom istället, lyft fram det positiva och det som är bra utan att få mottageran att känna sig dålig eller elak på något sätt. Det skrivna ordet kommer längre med ros än med ris. Och inse hur mycket du påverkar, och med detta följer också ett ansvar, och det kan vi aldrig komma ifrån..
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Trampa i klaveret ;)

Hurtiga Åsa hejade  på en väns status på fejjan och så visade det sig att hon var sjuk :/ klavertramp! Gjorde avbön förstås men tänk så fel det kan bli ibland detta med det skrivna ordet.
 
Nu sparkar jag igång dagen och arbetsveckan  ( ja ni hör rätt, jag jobbar ) med det dagliga kaffet och ett besök på bloggen och fejjan. Önskar er alla en härlig tisdag och vet ni vad!! Till helgen kommer kylan!! Och med den kanske om vi har tur, så kommer snön!! Håll tummarna är ni snäll, jag är så grymt less på detta slaskande som har varit tills nu :(
 
 
 



Kvällslektyr :-)

 



Regnet det bara öser ner

och jag blir så lerig om skorna :D Var till stallet ikv och tog hand om Pyret eftersom Sanna var upptagen på annat håll :) Och jösses vad mycke gegga det kan bildas på en väg! Helt otroligt, inte så konstigt då att det blir ännu mer gegga på ytor som inte är riktigt lika hårda. Tackar min lyckliga själ att hagarna är så pass bra som dom är. För efter en höst/förvinter som denna har dom verkligen blivit testade ordentligt. Och otroligt nog så håller dom bra fortfarande :D Happy face!!
 
Har även fyndat i dag!! Jättesköna fodrade bruna stövlar till det eminenta priset av 99 kr. Snacka om tur! Och snacka om lycka!! Känner mig verkligen tacksam över att jag gick in i skobutiken isf att bara gå förbi (som jag oftast brukar) och fönstershoppa :D
 
Nu avrundar jag kvällen med lite soffmys för i morgon knackar mina barn på igen precis som en vanlig tisdag :) Har haft en lång och skön ledighet. Som inte blev som det var tänkt, men den blev bra ändå. Tack för mig och sov gott alla....
 
 
 
 



Jösses vad vi är bra!

Tagit bort alla gardiner och bytt dom mot vårens nya :) Rensat vår garderob och rensat ut en byrå uppe till Jessika om det blir så att hon mellanlandar hemma en stund. Ja i dag har vi haft en produktiv dag, gillas skarpt av mig (även om jag knorrade i början) ;)
 
 



Lill hjärtat

Snart kanske en liten flyttar in till oss <3 Kolla in här så kommer ni till uppfödarens valpar. Så himla söta!!
 
LÄNGTAR!!



Om du vill blinga lite

 
Finns att köpa HÄR
 
Tips
 



Naturens nyck

Kan inte den lilla människan göra någonting åt. I USA kommer kylan att slå hårt om kölden kommer som det beräknas (Hoppas att det INTE blir så) Så långt ner som till Alabama kommer minusgraderna att ta ett riktigt grepp om delstaten. Hittade denna ARTIKEL i Aftonbladet och av ren nyfikenhet var jag ju tvungen att googla och kolla upp Alabamas "normala" temperatur som snittas i den delstaten. och jag säger bara som så: Det kommer att bli KALLT för invånarna där om kylan verkligen kommer. 
 
Ur led är tiden. Själva sitter vi i Umeå i dag med pudervitt på backen och + 1.5 grader ute :/ Var är vintern? 
 
 



Drömde

om sol och bad i natt samt att vi gjorde en flytt till Vindeln :O Ja vad ska jag säga om det :D I dag är sista lediga dagen innan vardagen knackar på dörren och kliver in igen :) Hej hopp är jag redo eller inte ;)
 
Önskar er alla en härlig måndag den 6/1-2014
 
 



Hur svårt kan det va!

Sitter och tittar på resor med barnen och vi kan inte bestämma oss! Alltid hittar vi någonting som gör oss osäkra och fundersamma på OM det verkligen är bra. Vilket fruktansvärt I-landsproblem!!
 
Suck!! Nu blir det sängen och drömma ljuva drömmar om sol och bad :D
 
 
 



Nytt tema igen

Ja som rubriken lyder så är det nytt tema i fotogruppen som jag är med i. Det nya temat är : My new year resolution.
 
Har i stort sett ALDRIG gett ett nyårslöfte något år. Och hade inte tänkt vara med på detta tema eftersom jag har uppfattat det som att själva löftet är halva biten i fototemat denna gång och att bilden i sig är ett förtydligande till Nyårslöftet.
 
Har grunnat på detta tema under veckan som gått och varit inne i gruppen och tittat på alla vackra foton som strömmat in och läst allas drömmar, önskningar och förhoppningar. Och när jag läste dessa så insåg jag hur lika jag är alla andra :) Jag har egentligen tusentals Nyårslöften att ge, för ett Nyårslöfte har för mig blivit synonymt med att försöka, sträva mot, längta till. Ett mål som hägrar där borta och som jag av hela mitt hjärta vill komma fram till, att uppnå, att kunna se tillbaka efter ett tag och inse att : Yes! Jag lyckades!
 
Och då kom det bara, mitt i en annan tanke i min hjärna så lyste mitt Nyårslöfte helt glasklart. Det var bara att greppa tag i det och lyfta fram det för mig själv och där var det! Som en lysande stjärna låg det i min hand och i år har jag faktiskt gett ett Nyårslöfte. Och jag har också en bild som på alla sätt kompleterar mitt löfte till mig själv, till alla levande som vandrar sida vid sida med mig. Mitt Nyårslöfte har jag gett till allas vår planet, Jorden.
 
Mitt nyårslöfte är att vara mer försiktiga med vår underbara jord. Ensam kan jag inte ändra något, men tillsammans kan vi göra skillnad. Och kom ihåg, det är de små sakerna som kan bli den största förändringen <3
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Hej på dig ;)

 



Ja se det snöar

eller iaf regnblandad snö var det ikv när jag begav mig ut på min löprunda :) Det var tur att jag satte på mig broddarna för det var lite halt ute men det gick bra ändå :)
 
Så himla skönt att kunna öka på antalet rundor utan att astman eller mitt löparknä i höften blir sämre ;) Löparknä i höften låter ju så där men det är samma problematik som det är i ett löparknä men mina besvär flyttades från hö knä till hö höft. Men har nu tack och lov endast lätta besvär och absolut inte varje gång som jag har varit ute på min löptur :) Ser fram emot fler rundor nu och håller tummar & tår att det denna gång går vägen, slut med strul tack !
 
 
 
 
 



Styra upp dagen lite

  • Långfrukost
  • Expo
  • Stallet
Ja så på ett ungefär ser min dag ut i dag :) Håller på att känna mig liiite rastlös efter så lång ledighet. Skönt med "egen" tid absolut, men att bara vara, är nog inte riktigt min melodi, definitivt inte en sur och regning vinter. Snö vinter & sommar med sol och värme, ja visst, men inte en tid som nu :D
 
 
 
 



Hej & Hå

vad lite roar små :) Fixat lite ommöblering hemma om utifall att ungdomarna kommer hem och mellanlandar en stund. Tänk vad mycket som ryms i ett vardagsrum om bara hjärtat är med ( Finns det hjärterum så finns det stjärterum )
 
Har också varit och pussat på stora gula ( Pyret <3 ) och tillsammans med morfar så blev det prommis, bajsskottning, klätter på höskullen och mycket mycket mer :) Tänk vad mycket man får vara med om när man har häst ;)
 
Varit ute på en löprunda har jag hunnit med oxå, kan ju inte slappa till totalt, eller hur :D Softat i soffan och glott på dumburken och nu bara mys innan John Blund kommer med sitt magiska pulver. Så var min dag, hur var din? Bra hoppas jag! :)
 
 
 
 
 



Lite roar små

 



Första parkett