Hästdag, igen :)

Hur hästigt kan det bli ? Dagen i dag startade med klockan 08.00 och en grötfrukost i magen. 8.45 rullade jag till Hippo för min ridlektion. Vi jobbade med framdelsvändningar och skänkelvikning i skritt och trav samt lite galopparbete :) Helt slut var jag när jag klev av men oj vilken givande lektion. Gick inte super på ngt sätt men vilka aha upplevelser jag fick under lektionen och jag fick även beröm för mina galoppfattningar som blivet mycket bättre :) kul att få höra!
 
Efter Hippo blev det ett besök hos Kent och Helen och där fick jag kaffe och supergod äppelkaka. Det blev min lunch innan Jag och Sanna brummade ut till Pegasus för att sedan fara till Hööks, igen :) På Mariedal klev Jessika in i bilen och vi styrde kosan mot ström och pållarna våra.
 
I stallet blev det förutom den sedvanliga markservicen lite hoppning för Jessika & Pyret och jag tog tag i Priddes tömkörning. Jessika & Pyret kämpade på bra och det gjorde jag & Pridde oxå :) Jag klarar nu av att byta varv i trav utan att tappa tempo, slita honom i munnen eller göra fel på annat sätt, känner mig supernöjd. Har som mål att jobba honom på en stor 8 volt i korekt rätt form med bommar på båda volterna för lite benlyft :) Bara att kämpa på med andra ord :)
 
När jag äntligen klev in hemma var klockan 18.30 så hungrig som jag var blev det tunna pankisar med hjortronsylt till, tvättstugan har avhandlats så nu är det soffmys som står på agendan. Tycker att jag är värd det efter i dag :)



I'm in the flow now

Just nu känns det bara toppen :) Livet rullar på med bara härliga upplevelser och intryck. Är det så här att vara i "medelåldern" ja då tackar jag och tar emot allt som livet ger. Nu är det ju så att det även finns lite uppförsbackar i livet av en eller annan modell, men i det stora hela så är det bra flyt med jämna doser av allt. Hur som så känns det äntligen som jag hittat min plats här i livet, min plattform är stadig och lugnet är ett ledord som jag håller högt.
 
Att känna sig trygg, lugn, harmonisk och glad gör hemskt mycket för själen. Sen kan det komma värsta största krisen runt hörnet, vad vet jag. Men eftersom jag hittat balansen och min egen tyngdpunkt så känner jag mig mer som den sån där leksak med tyngd i botten. När det strular gungar jag lite fram och tillbaka men stabiliserar mig fort och utan allt för mycket skrubbsår :) Så himla skönt!
 
Jag älskar livet, och jag är fullt övertygad om att livet älskar mig. Hand i hand i med och motgång!! Nu kör vi...



I dag är en annorlunda dag

för i dag ska vi gå utanför ramarna i vårt liv :) Men ikväll är det en vanlig torsdagkväll för då är det träning på Hippo för Pyret & Sanna. 
 
Men innan kvällen ska dagen i dag fyllas med en del smått och gott. Hoppas att dagen i dag blir en bra dag för att matcha upp gårdagen som var en toppendag :)



Vilken dag :)

Vilket härligt liv :) Härliga arbetskamrater och bästa jobbet i världen. En go gubbe som bakar så mycket gott att fylla magen med :) Och på det en supertrevlig kväll i stallet med en positiv och glad häst med tillhörande ryttare ;) Och mer gofika. Och som avslut hoppträning på Hippo, vad mer kan en kvinna önska sig :) 
Underbart liv har jag, nu kvällsfika och sedan sängen :) God natt!
 
 



Nostalgi i bilen :)

I många år var det dessa sånger + några till som alltid spelades i bilen. En sommar gick den bara runt under hela husvagns semestern :) Vi kunde dom framlänges och baklänges och även i sömnen skulle jag tro :) Snacka om nostalgi!
 
 



Dagen i dag

blir jobb med dom bästa. Och i dag är även lilla Ruffentuffen med :) Ikv blir det Ström och möte med tjejerna och Ida, vi ska fortsätta med bommar samt jobba med volter, serpentiner och lite mer travarbete :) Kommer att bli skitroligt!
 
Om tiden är mer mig så blir det kanske en sväng förbi Hippo också för att kolla in lite träning där, men jag tänker inte stressa så det blir bonus på kvällen isf. Stress är ett fult ord anser Skalman och jag kan bara hålla med :)
 
Gårdagens löpning ger mig fortfarande lyckobubblor i magen och jag ser fram emot nästa runda. Den får vänta ett par dagar iof sig men inte gör det mig ngt, den som väntar på ngt gott osv osv ;)



Jag fixade det!

I dag sprang jag hela sträckan som jag när jag började i vintras satte som mål att fixa till hösten :) Med musiken i öronen och med riktigt lätta ben blev det hela sträckan utan avbrott. Allt som allt var den 4 km och 730 meter, så nu är det inte så himla långt till mitt nästa delmål, 6 km :) Är skitnöjd över mig själv och kommer nu att stanna på denna sträcka ett par veckor för att få ett lugn och bara behöva känna flytet innan jag ökar på dom sista kilometrarna :)
 
 



Lite lek

eller inte ;)
 
 
 



Jag välkomnar hösten

och alla fina färger som kommer i skog och mark då :) När naturen sprakar av färg och solen lyser och den klara kalla luften biter så där lagomt i kinderna - ljuvligt!
 
 



Känns bara fint

i kroppen efter gårdagens springtur :) Inge mjölksyra eller stumma tunga ben utan bara som vanligt. Bådar gott inför kommande kvällsturer :) 
 
Nu jobb och sedan får vi se vad kvällen har att erbjuda. Kanske en ridlektion i Ström, hoppträning på Hippo eller bara mys i soffan :)
 
 



I'm back on the road again

I kväll for jag ut och sprang igen. Kände förra gången att jag nog var på rätt spår ang utgångsfarten och i dag fick jag det bekräftat :) Gick ut extra försiktigt för att inte bli stum eller få mjölksyra och det gav verkligen resultat. Sprang 3.8 km och kände att jag hade ännu mer att ge. Så himla skönt att när sträckan är klar, att känna att orken för mer finns i hela kroppen, yes!! Äntligen är jag tillbaka igen!!
 
Lycklig är bara förnamnet!!
 
 
 
 
 



Mitt bidrag till

Temat competition i fotogruppen på fejjan :) Tack Maria för lånet av era hundar :)
 
 
 



Lillgrodans helg i vagnen

 



En helg

som spenderats i vagnen med superväder både lördag och söndag. Lördagen låg vi nere på playa del bottis i våra solstolar och lät solen stråla på oss. Med var Ruffe, badbollen och fikasäcken. Rufus älskar att bada och vattnet var inte kallt så det passade perfekt.
 
Söndagen spenderades i bikini som i går men i solsängen med en bok uppe vid vagnen. Men en lång sväng ner till sjön blev det och även i dag badades det :) Vilken härlig helg så hör i slutet på augusti. Inte ofta som det går att vandra runt två dagar i badkläder så här sent på månaden :) Gillas skarpt av mig!
 
 
 
 



Vi är med Rufus :-)

Lillgrodan förgyller vår helg i vagnen :-) Ridningen gick skit så dagen i dag raderar jag bort och tar med mig till nästa gång vad jag inte ska göra, och så gör jag om och gör rätt :-) 
 



Min själ flyger

Tid för reflektion, eftertanke eller att bara vara med en pläd om benen och en hund i knäet i förtältet, ja det är verkligen kvalitetstid för mig. Det är svårt att sätta ord på de känslor som passerar genom min kropp, kan nog bara förstås om ni själva finge sitta här och uppleva samma som jag.
 
Ute lägrar sig mörkret och ljuslyktorna sprider sitt varma sken och sjön ligger spegelblank som om den håller på att somna, sakta vaggandes av sig själv. Himmlen färgas svagt rosa av det sista ljuset och skuggorna försvinner mer och mer för att tillslut upphöra helt och mörkret tar vid där ljuset tar slut.
 
Tystnaden bor här i skogen vid sjön. Sida vid sida med skogens alla ljud. En bil passerar på andra sidan sjön som ett främmande föremål i den annars så tysta världen. Den skär sönder tystnaden som en vass kniv för att efterlämna sig ett eko som ett ärr efterlämnar sin historia på den hud den bor på. Här börjar och här slutat dagen, här är jag just nu. I ett förtält, med en pläd om benen och en hund i mitt knä.....frid....



På banan igen :)

 
Gårdagens träning var helt otrolig! På 14 dagar har det hänt enormt mycket för både Sanna & Pyret. Att hästen har potensial finns det ingen tvekan om :) När dom två tillsammans hittar samma språk så riktigt glöder det om dom. Att sedan Pyret är lika underbar som han är stor, ja det är verkligen en bonus :) Ser fram emot fler träningar. Ska bara ladda filmkameran med nya skivor varje gång så inget missas ;)
 
Vi hade också turen att få sällskap av Maria & Sten :) Passade på att fota lite när vi nu till slut var där tillsammans :)
 
 
 
Och det är som om vi aldrig slutat upp med detta med träningar. Allt flöt på så himla smidigt, så fort var allt klart med det praktiska, vi är fortfarande ett väloljat maskineri när det gäller den här biten. Känns bra eftersom det minimerar mycket stress när allt bara flyter :)
 
 



Lyckliga jag :-)

Jörgen kom hem med en present i dag :-)Har länge velat ha en bättre kameraväska för att rymma allt och vad passar då inte bättre än denna praktiska ryggsäck :-) 
 



En tid för mirakel

Vad händer när Jordens rotation förändras? När dagar och nätter bara blir längre och längre? När allt vi tagit för givet inte längre går att lita på.
 
Boken  handlar om elvaåriga Julia som bor i Kalifornien. Där en dag allt ställs på ände genom att jorden börjar att snurra långsammare. Dygnet utökas med minuter och så småningom med timmar. Sedan kommer andra tecken, fåglar dör, valar strandar pga att megnetfältet förändras, livsmedelsproduktionen havererar eftersom inga grödor klarar av att växa i det nya förhållanden som blir. Människan försöker att acklimatisera till den nya världen medan kaos och oro uppstår. Vi får följa samhällets kamp för att "återställa" livet till det vardagliga, eller som jag kan tycka " att som strutsen stoppa huvudet i sanden" och låtsas att allt blir ok bara man ändrar om dygnets timmar från 24 till den nya tiden allt eftersom dagar och nätter skevar iväg.
 
Kan uppleva att det är det vi själva i den riktiga världen också gör. Tillrättalägger, bortförklarar och ursäktar att vi inte är rädd om vår natur och använder mer av jordens resurser än vad den hinner återskapa. Vi utarmar, förstör och förändrar så mycket i vårt ekosystem att det  inte är fråga om om utan när det kommer att påverka vår planet så mycket att det likt som i boken kommer att vara försent att ställa allt till rätta. Det som det har tagit miljontals år att skapa raserar människan helt utan att tänka på konsekvenserna, jag och nu, är det enda som existerar. Vem har gett oss den rätten, vill vi att det ska bli så?, kanske dags att ta upp huvudet ur sanden och inse att vi måste göra någonting nu, för fortare än vad du och jag kan förstå, kan det vara försent.
 
Otroligt bra bok även om den upplevs som fiktion, men mycket i den känns igen i det samhälle som vi lever i just nu. Tankar, reaktioner, beteendemönster och människans sätt att försöka förstå och bortförklara olika händelser hörs på våra nyheter i detta nu flera gånger i veckan. Vi är alla medvetna om att vi är på väg mot helt fel håll. Varför är det då så svårt att göra någonting åt det? Vad vill vi lämna till vår barn och deras barn? Ett kaos att försöka reda ut pga av att vi inte ville, insåg eller orkade ta tag i det och försöka göra en förändring, eller ett nytt sätt att tänka, leva och värna om den planet som vi kallar för vår..



Vilken tur jag har

som älskar att springa :) Ur en artikel från Aftonbladet ( och det som står i tidnngen måste ju vara sant eller hur :) ? )
 

Fortfarande tveksam till det här med att springa? ­Vi kan nog övertyga dig!

Här får du åtta goda ­anledningar att snöra på dig löparskorna 

 

 Ögonen

När man kommer upp i åldern är en försämrad syn oundvikligt, men om du ändå vill förebygga det vinner du på att ge dig ut i spåret på regelbunden basis – och verkligen ge ditt allt. Forskare vid Berkeley National Laboratory menar att de som springer snabbast bevarar synen upp till 35 procent bättre än de som lunkar fram. Så heja, heja!

 Näsan

Enligt amerikanska forskare minskar risken för nysningar och andra förkylningstecken om du springer en halv­timme varannan dag. Men det är ingen idé att över­driva, om man tränar för hårt kan immunförsvaret i stället stöta på problem eftersom kroppen inte hinner med att återhämta sig. Lagom är bäst i det här fallet!

 Leendet

All träning, inklusive löpning, fungerar som rena rama lyckopillret eftersom det boostar utsöndringen av kroppens eget berusningsmedel – endorfinerna – samtidigt som stresshormonerna minskar. Du blir alltså inte bara glad och lugn utan får även bättre sömn serverad på ett silverfat. Dessutom kan du ju få uppleva det folk kallar för “runner’s high”, det vill säga en näst intill euforisk känsla som brukar infinna sig efter att man har hunnit springa en längre sträcka.

 Hjärtat

Den där viktiga pumpen i bröstet mår mycket bra av löpning eftersom det stärker hjärtmuskeln, och enligt Amer­ican Heart Association har löpare större chans att slippa allt från högt blodtryck och högt kolesterol till hjärtinfarkt. Det om något är väl en anledning att snöra på sig skorna?

 Magen

En studie gjord på Göteborgs Universitet visade att personer med tarmproblem som diarré, förstoppning och magont fick mindre besvär när de motionerade 20 till 30 minuter, tre till fem gånger i veckan. Eftersom löpning är lätt att klämma in även om vardagen är fullspäckad är det ett utmärkt alternativ för dig som vill bota en krånglande mage.

 Huvudet

Det är inte bara kroppen som skördar fördelar av en löprunda, utan även knoppen. När du springer får din hjärna nämligen en ökad tillförsel av syre, vilket håller dig alert, och enligt en rapport publicerad i Journal of Neurosurgery and Psychiatry minskar detta risken för demens med hela 60 procent. Ju mer varierat du springer, desto bättre.

 Rumpan

Att springa är en alldeles utmärkt fettförbrännare som hjälper dig att hålla en sund vikt och som i sig minskar risken för till exempel dia­betes. Men träningsformen har även ytliga fördelar, till exempel om du är sugen på en mer uppstudsig J-Lo-rumpa. Men då gäller det att inte bara nöta platt asfalt utan även springa uppför backar för att få det bästa resultatet.

 Benen

Löpning är den bästa idrottsform­en om man är ute efter att slippa ben­skörhet, det kom forskare vid University of ­Missouri fram till när de jämförde cyklisters och löpares bentäthet. Endast 19 procent av löparna hade låg densitet i ryggrad och höftben, jämfört med 63 procent av cyklisterna.

Psst!

Är du en ovan löpare, trappa upp träningen sakta men säkert så slipper du trista skador som hindrar utvecklingen.

 

 

 

Så glad jag blir :)

 
 



Nostalgimorgon och träning

Kommer att fyllas med jobb och häst eftersom Sanna har träning ikväll :) Efter jobb drar vi in och så äter vi middag där så vi inte behöver stressa utan bara kan ta det lugnt :) 
 
Är jätteroligt att Pyret är pigg och att Sanna kan påbörja sin väg mot mer ridkunskap och som grädde på moset att kunna starta en tävling eller två, det är hon verkligen väl unt <3 Och att Pyret verkar vara den fina läromästare som vi trodde från början, ja det är verkligen ett stort bonus i hästlivet. Nu är dom på banan och dit det bär dit bär det, men jag önskar dom en härlig och givande resa på deras väg :)
 
Jörgen som sitter mitt emot mig vid sin data haittade denna härliga länk på expressen, känner igen varenda sak :) Gör ni? eller är ni mycket yngre kanske :) 



Jag & bästa Lucky 8/8-13

 
 
 



Gårdagen då ?

Ja den var riktigt bra :) For ut och sprang mina 3.4 km men en annan sträcka än tidigare. Och till denna tur hade jag funderat lite över hur jag sprang nu kontra förut om det kunde vara en bidragande orsak till mina stumma ben. Insåg när jag började att jag sedan i sommar när jag började att använda Runkeeper att jag har börjat att springa mot tiden i den appen. Så jag har helt enkelt gått ut för fort och hårt.
 
I går tvingade jag mig själv att starta i ett betydligt lugnare tempo, mer det jag normalt brukar ha i starten, och genast gick det mkt bättre. Ingen "trötthet" i kroppen och att mina ben upplevdes stumma berodde nog till stor del på att dom inte var ok sedan jag sprang i söndags :)
 
Lyfte även mina stumma ben med min kollega Maria och hon väckte en till tanke i mig nämligen skorna. Hon funderade när jag bytte sist och jag sa att det inte var så länge sedan och att det börjat efter min sjukdom i vintras. Anledningen till att vi kom dit beror på att jag gärna löper asfalt och inte skog, och dålig stötdämpning påverkar benen. Min första tanke var ju att så kan det inte vara eftersom alla mina problem kom nu och inte i början när jag var ännu mer otränad än nu. Har grunnat på hennes komentar och inser två saker, dels så var det vinter med snö och is när jag började springa = mjukare underlag. Dels hade jag broddar som jag drog på skorna som bestod av mjukt gummi + broddar = mjukt under skorna. Inser att hennes komentar är av stor vikt och ger sig inte mina ben nu när jag ändrar mitt tempo i början, blir det att prova ut nya skor och nysta vidare därifrån. För andningen igår fungerade super och jag hade verkligen styrkan tillbaka i min kropp igen :)
 
 



Vill vi ha

en värld som denna Kan vi förändra någonting, vill vi förändra?! Vill vi att våra barn och framtida generationer ska få detta med modersmjölken? Är det inte dags att inse allas lika värde och ta till sig att det är mångfalden som berikar och inte undergräver/förstör vårt samhälle. 
 
Jag vet då i vilket samhälle som jag vill leva i, ett samhälle där både du och jag är speciella, betydelsefulla och älskad precis som vi är. Varken mer eller mindre...
 
 



Nytt tema

Det nya temat är Friends och jag har skickat in denna bilden. Tårarna kommer vare sig jag vill eller inte. Saknar Hollenbollen och hans vänliga själ <3
 
 



Lite lek en söndag kväll :)

 



Mattesnillet

som inte kan läsa av Runkeeper :)  Och inser just här och nu när jag skriver detta att jag ändå läst rätt men tänkt fel :) Hur smart är inte jag då ;)
 
Har börjat att hitta min andning och det kändes bättre ikväll men blev ändå helt stum i benen och valde att gå ett par hundra meter mitt i för att inte ta ut mig helt :) Hoppas att det vänder snart så att jag på riktigt kan känna att det går framåt och inte bara stampar på. Får ge det lite till innan jag slänger in handduken, hoppas på en bättring iaf :)
 
 



Vilken dag vilken lycka

Började med att klockan ringde 08.00 för frulle och sedan Hipporidningen som äntligen har startat nu :) Efter det bar det av hem. Byta om till Taxikläder och köra gubben på jobbet. Städat nedervåningen och sedan bar det av till stan för att plocka upp Jessika när hon slutade kl. 15.15 för vidare färd mot ström och pållarna våra.
 
I stallet bar det av på en tur ut i skogen och där var det superfint väder och vi slapp regn under hela turen. Ruffe var med och sprang lös och han skötte sig superfint. I dag galoppade jag och Pyret två gånger för att jag skulle få känna på den också. Har inte velat göra det eftersom han har sånt svung i stegen och jag har tyckt att traven har räckt. Men med Jessika som stöd och hennes tilltro till mina ridkunskaper så blev det så att vi provade först en galopp och sedan blev det ytterligare en till innan vi vände hemåt igen, gissa om jag är glad :)
 
Hemma  i stallet fick jag plocka av botsen på muggbenet för det var dags för behandling. Skönt är att det är bara pytte pytte lite kvar tack och lov. Men det har varit tjejerna som fixat det och jag har valt att inte ens prova. Men i dag tog jag tjuren vid hornen och av åkte skon, schamponerade benet och torkade sedan av det. Hade sedan bestämt mig för att prova att sätta tillbaka skon (måste ju öva ngn gång) så sagt och gjort så var det bara att börja och trixa. Men det gick super, behövde bara ta om en gång och sedan var den på plats, så lycklig jag blev av att klara av det. Den andra botsen åkte också av för att sköljas ur och rättas till och det gick precis lika bra. Så nu kan jag det också, en helt ny erfarenhet rikare blev jag denna lördag.
 
Nu är det tvättstugan som tar upp min tid. Men när jag senare ikväll har hämtat Jörgen från sitt jobb kommer jag att slå ner ändan i soffan och bara lata mig med ett glas vin och lite tv tittande, för det är jag banne mig värd efter en dag som i dag :)
 
 



Lördagsridning 17/8 2013

Fick rida Magic i dag. Vi jobbade med halter, halvhalter igångsättningar och voltarbet i alla gångarter. Gick jättebra och jag är supernöjd!! I hö varv när vi jobbade i galopp så upplevde jag bitvis känslan av att ha energin samlad under mig isf framför och bakom som en lång klump typ :) Längtar redan till nästa lördag och extra roligt var det ju att Sanna var med och red i vår grupp i dag. Alltid lika roligt när hon följer med :)



Bilder från gårdagskvällen

 
 
 



Dagens bilder

For ut för en joggingtur på 3.4 km. Gick riktigt bra faktiskt, blev lite stum i benen men fixade hela sträckan utan allt för mycket problem. När jag sedan var klar och skulle promma bort lite mjölksyra så såg jag ju det underbara ljuset. Sagt och gjort, hem efter kameran och detta blev resultatet :)
 
 
 
 
Dessa två togs tidigare under dagen
 
 
 



Hot or cold

Nya temat i min fotogrupp och jag skickade in dessa bilder
 
 
 
 
I min andra fotogrupp som jag är med i är temat denna månad My finest memory och där postade jag denna bild på Frode <3
 
 
 
 



Rosa hjärtan- varför är det fel?!

Solidaritet (av latinets solidum, hela summan, kapitalet) innebär för kollektiv att gemensamt ta ansvar för något, inbördes gemenskap, att i egenskap av del av en grupp verka hänsynsfullt utan egenintresse för denna grupps bästa.
 
Just nu så är det på Fb ett kedjebrev som går kvinnor emellan. Det går ut på att vi kvinnor sätter hjärtan på varandras statusar för att på så vis visa att vi är medvetna om att en av de vanligaste cancersjukdomar som drabbar oss kvinnor finns, nämligen bröstcancer. Vi skickor också det vidare till dom kvinnor som vi vill via vår sändlista. Att göra det har blivit ett sätt att lyfta fram denna sjukdom och ett sätt för oss kvinnor att visa vårt stöd för dom som drabbats av denna hemska sjukdom.
 
Det jag tycker är tråkigt är att det främst från andra kvinnor nu inte ska vara acceptabelt att göra så! Att det upplevs som småbarnsaktigt att via ett litet hjärta visa att jag som person faktiskt blir uppmärksammad om denna hemska sjukdom som uteslutande vi kvinnor drabbas av. Att det sedan är lite "hemligt" för pojkar, killar, män ska också vara helt befängt och superdumt. 
 
Handen på hjärtat, hur ofta tänker du som person  på olika sjudommar som du "kan" bli drabbad av? För min del så händer det inte varje dag iaf. Har jag ingen i min personliga närhet som drabbas av ngn form av sjukdom så flyger dom tankarna sällan in i mitt huvud. Men via sådanna här s.k. "9 års fjantbrev" som just nu florerar på Fejjan så får åtminstone jag mig en tankeställare om att alla är inte lika lyckligt lottad som jag själv som får vara frisk och att jag och min familj får slippa  denna hemska sjukdom. 
 
Bla ett av de inlägg som är emot att vi kvinnor sätter hjärtan på våra statusar menar att det inte gör någon skillnad. Att det är dumt och att det "inte hjälper någon drabbad" Och visst kan jag hålla med om att det inte hjälper någon att bli frisk, självklart fattar jag och även ni andra det. Men jag tror faktiskt i min enfald att det gör gott ändå. Om vi kvinnor via hjärtan visar, att vi vet att du och din familj finns som är drabbad, så tror jag att det gör skillnad. Jag är fullt övertygad om att vårt tysta stöd via Fb hjälper någon/några att orka en dag till. Att veta att andra bryr sig hjälper mer än vad man kan tro, oavsett om det är ett rosa hjärta på Fb eller någon annan form av symbol.
 
Personen i fråga skriver att om du verkligen vill hjäpa till, är det, det enda som gäller och det enda som hjälper, att sätta in perngar på forskningskontot för bröstcancer. Och jag håller med helt och fullt, all medicinsk forskning är i behov av pengar. Men det ena utesluter inte det andra. Sluta med att dumförklara andra kvinnor som på sitt sätt försöker att visa andra drabbade kvinnor sitt stöd. Som försöker hjälpa till genom att visa " vi vet att denna hemska sjukdom finns, vi vet att du som drabbad finns, vi vet att du och din familj mår superdåligt, jag vet att detta inte gör dig frisk men jag vill ge dig mitt stöd och min kraft att klara en dag till !" 
 
Det är så jag tänker när jag sätter mina hjärtan och skickar vidare denna "barnsliga" grej på Fb. Om du som är drabbad ser mina hjärtan så vet du att jag faktiskt är medveten om denna sjukdom, och att jag är medveten om att du som drabbad just nu i denna stund kämpar livets hårdaste fight. Jag vet att jag inte kan göra dig frisk med mina "hjärtan" men jag tror att det ger dig lite mer styrka att orka kämpa vidare, att orka en dag till, stärkt av vårt stöd, inramad av  rosa hjärtan. 
 
 
 
 
 
 
 
 



<3

 
Var det någonting som Holle verkligen gillade så var det att hoppa, då sken han som en sol och tog i för kung och fosterland :)
 



Yes, i kväll gick det bättre

For på en liten springtur i kväll. Och här och häpna så käntes det mycket lättare i kväll än vad det har gjort hitentills :) Jag tänkte lite profylaxandning ala Maria och denna kväll hade jag full ork till 2.5 km utan problem så vid 3.3 km avslutade jag och kände mig supernöjd.
 
Tack Maria för ditt tips :) Kanske är det det som är lösningen på mitt problem med att få andningen och syresättningen att fungera. Hoppas att det känns lika bra nästa gång som jag far samma sväng, blir nog på torsdag skulle jag tro om jag inte mot all förmodan blir sämre nu igen, håll tummarna åt mig är ni snäll :)
 
 



Ännu mer att glädja mig åt

Ställde mig på vågen i morse. Och snart är jag i hamn ang mitt första delmål 70 kg :) I dag har jag gått ner från 87.7 kg till 74.2 :) Och det bästa är att jag tycker inte att jag gör så mycket egentligen, förutom att ha ändrat mina portioner till mindre mängd samt verkligen känna efter om jag är sugen och inte bara äter därför att :)
 
Iaf så är jag jättenöjd och stolt över min resa fram till i dag, och jag känner verkligen att jag har hittat den rätta vägen som passar mig som en hand i handsken. Det går inte fort men det går frammåt, och det är det som räknas! Ser fram emot hösten och vintern och det ska bli spännande att se var jag är nästa sommar. I vinter blir det lättare jogging och lite styrketräning för att stärka upp kroppen på Tenton, inget tungt utan mer för att förbättra bålmuskelaturen för mitt bäcken så att jag får bättre styrka och mindre ont :) 
 
 
 
 
 
 



Vem glömde stänga kranen!

För usch vad det öser ner ute till morgonen! Men jag lever på gårdagen även i dag, för igår var det verkligen en härlig och upplyftande dag för mig. Dels så visade det sig att mitt fotografi berörede andra och det känns verkligen i mitt hjärta. Men sedan red jag Pyret också för tredje gången sedan Sanna köpte honom :)
 
Jag och Pyret jobbar på i skritt och trav. Känner mig inte redo för galoppen än, vill hitta rytmen och balansen i dom andra gångarterna först :) Måste säga att det gick över förväntan och då menar jag inte bara ridningen. Eftersom Pyret är den han är :) har jag gått väldigt försiktigt fram. Han är stor som ett mindre hus (men inte som Lucky) och han har lite andra behov än vad jag är van :) Men igår så kände jag att nu är jag på väg, har pysslat och varit runt honom nu så pass många gånger att det har blivit vardagsmat och då kommer också tryggheten i alla göromål som gäller :)
 
På onsdag blir det stallet igen, har saknat allt som har med häst att göra. Känner efter mitt uppehåll att nu är det dags igen att få snusa doft och pussa mular betydligt oftare än vad jag har gjort nu på slutet. Saknar den gamla trygga mysiga gosiga Holle, som har en speciell plats i mitt hjärta. Men känner att Pyret sakta men säkert håller på att kliva in och ta för sig en plats han också tillsammans med Holle & Pridde <3
 
 



I dag är jag Stolt!

Mitt bidrag till "Out in nature" temat resulterade i en Guld medalj :) Nu får vi inga "medaljer" i ordets rätta bemärkelse men för mig är den nog den absolut hedersvärda och betydelsefulla medalj som jag någonsin har fått i mitt liv. Tänk att mitt lilla foto från mitt älskade Dikanäs berörde så mycket bland så många andra underbara foton! För dom som skickar in sina foton i denna grupp på Fb, ja dom vet verkligen vad dom gör! Det är den ena otroligt vackra/berörande bilden efter den andra. För mig är det som lilla julafton när jag får tiden att sitta ner och titta på alla. Och det absolut bästa enligt mig är förmånen att få se och lära av andra personer, jag lär mig och får hela tiden nya infallsvinklar i "hur" jag kan tänka runt ett motiv. Är så himla lycklig i dag, i dag blir en bra dag :)
 
Komentaren som jag fick till mitt foto av den personen som så att säga "dömde/beslutade" bilderna i temat denna gång.
 
When I first saw Asa's photo, I was immediately drawn into the landscape. I love the light, contrasting blues & yellows and the moody peaceful feel this image emits. I wish I could be there right now.
 
Min bild som jag skickade in :)
 
 
 
En mycket stolt och lycklig Åsa :)



Hoppas att den

fungerar som vi önskar. Isf blir det en till så har båda våra hästar fri tillgång på vatten hela vintern :) Och till priset av 1000 kr st
 
För alla som nu undrar så är det självklart en jordfelsbrytare med i paketet :) Även om våra hästar inte brukar leka så mycket så kan ju olyckan ändå vara framme. Bättre säkrad till tänderna än inte alls.
 
Bild på vår första prototyp :)
 
 



Dieter i all ära

men hur bra fungerar det? När jag tog tag i min vikt så funderade jag länge och väl hur jag skulle göra. Vilken väg jag skulle slå in på för att få det att fungera utan allt för mycket "jobb"
 
Kollade viktväktarna igen, har varit med dom förut och det fungerade bra. Gick ner i vikt men att räkna hit och dit och laga "egen" mat till mig själv, ja det gjorde att jag valde bort det denna gång. Lchf är ju på tapeten både bland människor och i tv/tidningar. Men upplever att jag ännu en gång isf skulle behöva göra olika maträtter samt att när jag funderade på om jag ville äta så här resten av mitt liv så kände jag, Nej tack till detta också. Gi maten förkastade jag av samma sak, in med det nya och ut med det gamla, ändra om och börja om, usch så mycket jobb bara för att tappa kilon, och tillbaka till ruta ett igen när det gäller denna diet, orkar jag verkligen detta hela livet?
 
Insåg att alla "Dieter" inte var sådanna som jag skulle fixa att leva hela livet med. För jag ser min viktnedgång som långsiktig, dvs livet ut (Siktar på det iaf) och hur ska jag då göra för att klara av det i förhoppningsvis 25 år till?
Insåg att detta med att byta ut, inte få äta, räkna mm skulle jag aldrig orka år efter år och då i större utsträckning råka ut för att tappa lust och ork och med det öka på min vikt igen.
 
Började att fundera på detta med viktökning och insåg det jag egentligen alltid har vetat och det alla faktiskt vet. Är att viktuppgång beror nästan till 100 % på för mycket in och för lite ut. Att sedan försöka hitta "genvägar" till att fixa den balansen, ja det orkar jag inte. Beslutade mig för min kollegas sk diet som i mina ögon verkade vara den absolut lättaste att fixa direkt samt lättast att hålla livet ut också. Nämligen äta allt men i betydligt mindre portioner. Jag äter allt fortfarande. Men nu kommer ett stort MEN, allt i betydligt mindre mängd. Dvs jag äter inte mer än vad kroppen gör av med samt att jag motionerar med prommenader och att jogga lite.
 
Och när jag skriver joggar lite så är det vad det står. Pga min luftvägsinfektion som jag drog på i ca 25 veckor hamnade joggingen på hyllan efter att jag bara påbörjat mitt nya liv. Men eftersom jag såg till att äta allt i betydligt mindre portioner så har jag tappat vikt ändå, men betydligt långsammare förstås. Men det jag känner är att denna "diet" är någonting som jag inte behöver fundera så mycket på. Det går som av sig självt och bildigt är det också ;) Men det viktiga för mig är att jag behöver aldrig känna saknaden efter någonting. Jag äter precis vad jag vill men betydligt mindre av allt, och det gör att jag aldrig upplever att jag "bantar" eller går på en "diet" utan jag lever mitt vanliga liv, ett liv som jag känner att jag mår bra av och orkar leva dag efter dag.
 
Nu är jag betydligt bättre i min luftrör sedan jag fick ut astmamedicin. För det verkar vara det jag har och nu får jag bara acceptera det och lära mig att leva efter lite nya villkor. Hur som så är jag nu mycket bättre och kommer på sikt att börja med min jogging men med betydligt mindre och kortare sträckor. Min kropp reagerar annorlunda nu när jag är ute och springer och jag måste lära mig min nya kropp för att inse hur mycket jag orkar och kan nu, hur mycket jag kan öka utan att det blir bakslag istället :) En nystart med andra ord!
 
 
 
 
 



Vilken början

på höstens ridning. Hade bokat en extra markarbeteskurs på Hippo i går med Lucky. Sista gången som vi hade hoppning käntes det så otroligt bra så när denna möjlighet dök upp tog jag den direkt.
 
Ska inte ljuga, men h-vete vad nervös jag var. Mådde riktigt illa och jag tror att tårarna inte var långt borta när vi skulle igång. Eftersom jag inte ridit någonting förutom en pytte tur med Pyret i sommar så käntes det som markarbete var en lite väl kraftig start med så lite häst i kroppen.
 
Men precis som Sanna sa så släppte det direkt när jag väl satt på Lucky's rygg :) Han är så stor och vänlig och jag känner mig enormt avslappnad och trygg på hans rygg. Så på plats så blev det hur roligt som helst, många härliga skutt och jag känner verkligen hur min egen säkerhet bara kommer mer och mer, är så himla nöjd över detta.
 
Vi hade först olika bomövningar i trav och galopp med inslag av trav och galopp volter på ett stort fyrkantspår ute på stora hoppbanan. Travbommarna som fanns på två ställen gick ut på att minska och öka stegen beroende på om det var trångt eller långt mellan bommarna. Galopp bommarna var lagda så att dom med liten häst var tvungen att tänka på att driva och öka tempot medans jag med Lucky och Anders med sin lite större häst var beroende av att kunna bibehålla drivningen men samla upp den till lite kortare språng eftersom våra hästar var lite större i gången än dom andra.
 
Sedan gick vi över till att skutta hinder :) Då jobbade vi på 8 volt i galopp med två hinder snett igenom. Var en jättebra övning för dels så kunde vi bara ligga och rulla och få relativt många språng. Men sen var vi också tvungna att vara uppmärksam på våra ridkompisar som vi mötte hela tiden för att minska eller öka tempot så att vi inte skulle krocka när vi korsade varandras vägar. Jag och Lucky han många språng :) käntes hur bra som helst, och jag blev lite snopen när ridläraren sa att jag kunde skritta eftersom vi var klar och dom andra fick fortsätta en stund till. Lite (läs:mycket) avis blev jag då, jag ville ju fortsätta jag också :)
 
Efter det fick vi avsluta med dom fyra galopp bommarna som sedan avslutades med ett litet kryss. Första gången gick det jättedåligt och då visade det sig att jag tydligen slutade att driva. Själv upplevde jag att tempot var bra, vilket det också var från början. Men när jag då slutade att driva och bara åkte så funderade Lucky om vi verkligen var på rätt väg och bromsade upp och då blev det ju mindre bra. Men gången därpå så underhöll jag drivningen och talade om att vi skulle fram, och att han gjorde precis som han skulle göra, och då bara tuffade han på med öronen framåt och runda fina galopp språng fick vi till och ett jättefint skutt över krysset.
 
Sedan fick vi bonus hindret :) Vi var tre som valde att försöka oss på det. Och då var det dom fyra galopp bommarna men isf ett kryss blev det en liten oxer på ca 60 cm. Ja jag vet, inget särskilt högt hinder men ändå :) Kände bara förväntan och konstigt nog fanns det inte i min hjärna att det inte skulle gå bra. Och Lucky gillar ju att hoppa så det vara bara att fatta galopp och styra på. Och eftersom jag inte ville ha ngt strul eller avbrott på ngt sätt så gjorde jag efter skolboken (tror jag iaf) Bra grundtempo, rakt på med en bra väg och bibehöll drivningen hela vägen. Blicken bortanför hindret och bara åka med :) Och jösses vad bra det gick, käntes i hela kroppen och själen att det var ettt av de bästa skutten som jag gjort. Mjukt, följsamt och helt i balans hela vägen från galoppfattningen i början till avbrottet efteråt :)
 
Gårdagen innehöll även ett annat moment som jag aldrig lyckats med förut. Nämligen ett galopp ombyte :) Har aldrig förstått hur man gör ett sånt och Lucky rättar sällan och aldrig sig själv utan är ett proffs på förvänd galopp. Men igår bestämde jag mig för att prova på eftersom vi hade egen framridning. Sagt och gjort, kom i höger galopp och mitt i det han vilar i luften satte jag om mig och gav vänster galopp fattning och gissa om min förvåning när han gjorde ettt byte bara så där :) Så gårdagen bestod av ren och skär lycka med en massa härliga lyckobubblor i magen :) Jag vet att jag tjatar, men gud så lycklig jag är!!
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Nu äntligen

har jag gjort ett val av fotografi :) Blev inte ngn av dom tidigare utan denna :)
 
 



Svårt val!!

Temat i den foto grupp som jag är men i har som temat just nu "Out in Nature " har skickat in en bild redan. 
Denna 
 
Men sen får jag beslutsångest!!!! Kan inte vällja vem av dessa som jag också ska skicka in, snacka om Ilandsproblem :/
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Är både nöjd och missnöjd med alla ! Varför kan jag aldrig bara bestämma mig !!
 
 
 
 
 



Men vilket avslut

på dagen i går :) Har jobbat nu några dagar och det går över förväntan. Och dagen avslutades med stallmöte med jag tror jordens härligaste gäng. Gillar verkligen vårt stall med ett otroligt mysigt gäng och med så många olika inriktningar när det gäller detta med hästar. Fick många glada skratt igår och det är en av sakerna som jag verkligen gillar med att vara i vårt stall, alla skratt :)
 
Linade Pridde på banan efttersom lilla matte ligger hemma med feber och förkylning. Gick bara bra för i går var Pridde på bra humör och bestämde sig för att vara snäll med gamla matte och göra som hon bad om :) Vissa gånger vill han verkligen inte och då blir han tjurig som en 3: åring och då står jag mig slätt :) Han är inte särskilt stor (1.40 cm ) men inte blir det som jag vill när han sätter den sidan till :) men vi brukar hitta en lösning som passar oss båda så efter lite svett och mera svett brukar vi vara överrens ;)
 
Red också Pyret i går :D Oj vad roligt det var och oj vad bra det käntes :) Men vilket steg han har !! Men jättelyhörd och superkänslig på vikt och balans, och jag som är lite ostadig i båda, orsakade lite fyllekörning på banan men det visar ju verkligen vad jag behöver förbättra.Han är jättefin, vaken och otroligt arbetsvillig ! Kommer att tigga till mig lite fler lektioner med Sanna och Jessika för jösses vilken utmaning han är. Men en utmaning på ett positivt sätt förstås, absolut inte någonting negativt. För han är en toppenbra läromästare, gör jag inte rätt så skiter han i mig, gör jag däremot rätt så lyssnar han på en gång :) Och det gillar jag verkligen !
 
Jag och Pyret på vår premiärtur i vintras :)
 
 
 



Snart framme

Har försökt göra om min blogg så att den blir lite som jag vill. Skitsvårt eftersom jag inte KAN och VET hur man gör :) Men provar mig fram och börjar sakta närma mig någonting som är mera jag än tidigare :)



Rally Ruffe alias badkillen :)

 
 
 
 
 



Helt magiska färger

Vi har hittat vårt magiska ställe, hur vackert som helst.
 
 



Det är fult att ljuga

Det får alla lära sig som liten. Att ljuga är fult, det håller dom flesta med om. Men är det fulare att ljuga för andra än för sig själv ? 
 
Har märkt under årens lopp att många (även jag själv gör det) frågar upp om en eller annan sak som man funderar över, men när svaret man får inte riktigt är det svar man önskar sig / vill ha. Ja då efterkonstruerar man det hela och vänder det så att det går att förklara  /bortförklara / lägga till rätta så att det ändå passar en själv och sitt liv.
 
Varför gör människan så ? Är det för att man som person känner sig påhoppad (försvarsställning) eller är det för att man inte vill höra "hur" det faktiskt är, eller är det för att det blir så himla mycket mer jobbigt att "lösa" det om det inte blir den "lösning" som man egentligen hade tänkt sig från början (dvs ingen lösning alls) För egentligen vill man inte inse att det verkligen är ett problem (överlevnadsstrategi). Ett problem som borde tas tag i och lösas men som man varken vill eller orkar. Det är då man hittar på diverse ursäkter, bortförklaringar och andra infallsvinklar än dom som man sa från början. Allt för att slippa ta itu med problemet som man egentligen har framför sig. Lite som strutsen. Om jag stoppar huvudet i sanden så kanske det försvinner av sig självt.
 
Varför inte bara säga som det är. Jag förstår vad du säger. Jag förstår hur du menar. Jag inser att du har rätt, MEN jag kan inte ta tag i det just nu. Jag låter det vara och hoppas att det inte blir värre, för just nu, i mitt liv orkar jag inte ta tag i det också. Jag behöver bara få ventilera allt som jag tycker, tänker och känner men orkar inte jobba vidare mot en lösning. Tack för att du är mitt bollplank, tack för att du tar dig tid att lyssna, tack för dina råd, när jag kan så tar jag itu med det, men inte just nu ! 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Minimalism

Är temat som gäller just nu i fotogruppen :) Låg på knä nere vid sjön och tog denna bild. Vet inte om jag är ute och cyklar men har skickat in den ändå :)