Den ökända förkylningen

Som smyger runt här på Ersboda har gjort ett nattligt besök hos mig :( Känner mig som en urlakad illaluktande disktrasa just nu. Men å andra sidan så vet jag att om bara en stund  (efter 3 koppar kaffe samt en gröt ) så känns det hela så mycket bättre. Hoppas bara att jag inte blir så dålig att jag inte kan fara och rida på lördag...
 
 
 
 
 
Ha det gott och sköt om er....



Jag vill jag vill jag vill!!!!!

 
Detta vill jag göra, ligger höööögt på min göra lista :)
 
 
Klicka på bilden så kommer ni rätt....
 



Vem behöver gå på gym!?

Det räcker med att arbeta som dagmamma :) Efter att ha styrt 2 st små sötnosar i vagnen och dragit 2 st på bobben efter mig runt Ersboda i oplogat och klibbsnö så kan jag utan att ljuga säga att jag har fått dagens motionspass :)
 
Trodde faktiskt en stund att jag skulle behöva ge upp men tjurskallig som jag är så var det bara att växla ner och lägga in en annan växel och knata på så tillslut var vi äntligen hemma, men oj vad trött jag var när vi väl klev in genom dörren!
 
Det var så här i dag 
 
 
 
Önskat att det var så här ist :)
 
 
 
 



Snart har Januari gått

Dagarna blir längre och längre nu när ljuset är på väg tillbaka. Känner vårkänslorna spira och vet att nu kommer min absolut bästa tid på året (förutom dec mån och julen) Nu blir det lättare och lättare igen. Den värsta kylan är förhoppningsvis avklarad. Och även om det blir köldknäppar igen så vet jag att det ändå är övergående och våren med sol, takdropp och ännu längre dagar väntar där bortom hörnet :)
 
LÄNGTAR!!
 

 
 
Ha det gott och sköt om er....
 
 



En härlig dag...

Som nu kommer att avslutas med sängen :) Trött men nöjd är jag, tänk om alla dagar vore som i dag! Ser faktiskt fram emot morgondagen, kommer att innehålla lite nytt och lite lånat, jag ska sikta mot stjärnorna så når jag förhoppningsvis trätopparna.
 
 
Sov gott alla....



Mitt i mitt liv

Och det känns som om jag är mitt på en lång raksträcka utan en massa toppar och dalar, ganska så jämnt faktiskt. Förutom sorgerna som fortfarande finns kvar i själen så är det oerhört gott just nu. Börjar förstå dom i medelåldern som jag sett tidigare i mitt liv, deras nöjdhet som har legat som ett lätt synligt skimmer runt dom. Är ju själv där nu och  kan bara upplysa om hur skönt det känns nu när allt  bara flyter fram som vattnet i en långsam bäck. Inte så många hinder som rör om utan mest bara ett stilla flöde.
 
Ibland kan jag känna en liten liten oroskänsla kittla lite där inne i själen. Varför har jag det så bra!? Varför upplever jag inte mer oro!? Varför Varför Varför....Är jag blind och inte vågar se ordentligt, blundar jag och skjuter bort saker i mitt liv..Näe, tror inte det. Det känns då inte så iaf. Jag känner mig nöjd över det jag har och allt känns som så lätt just nu i mitt liv, och det är en känsla som jag har haft länge nu, hoppas bara att den fortsätter att flöda :)
 
Nog med funderingar kl 06.30 en Tisdagmorgon i mitt kök, med kaffekoppen bredvid och ljuset tänt på bordet, snart rullar barnen in och dagen börjar igen. Tänk vilken tur jag har som har världens bästa arbete :)
 
 
Ha det gott och sköt om er....
 
 



Your soul is in the eye




I dag har Frode kommit hem....

 
Du fattas mig.....



Always in my hart

 
 
 



Vikten går neråt

Och efter ett pass med Pridde som jag fick i dag så är det inte så konstigt :) Jösses vad jag fick jobba, ingenting fick jag gratis och det tog ca 1 1/2 timme innan vi var något så när överens och kunde avsluta det hela. Och då var han minsan sååå gosig så, pussade och ställde sig in som värsta fjäskisen ;) 
 
Klicka på bilden så kommer ni till inlägget från i dag :)
 

 
 
Ha det gott och sköt om er.....



Töm körning och prommis

På teorin i dag blev det tömkörning. Alltid lika roligt att få prova på det, måste ta upp det igen :) hur kul som helst!!
 
I ström blev det en ordentlig prommis i skogen med Ruffe lös och Jessika på Priddeplutt. Betydligt tyngre att gå än att sitta på en pålle men jag får se det som en hjälp till att tappa lite vikt. Har tappat några kilon och fler ska det bli
 
Lite bilder på Hollenbollen :)

En av dom första tävlingarna, ung Jessika och Holle :)
 
 
 
Sanna och sin älskade vän på en av deras första tävlingar
 
 
 
 
Holle älskade att åka på nya platser, nyfiken och pigg på allt var han. Alltid med på noterna oavsett
vad vi tog med honom på :)
 
 
 
Ha det gott och sköt om er...



Och så var det fredag igen..

Känner lugnet flöda in, ögonlocken klipper och jag gäspar hela tiden känns det som :) Fullmatad vecka, som  sig bör, men nu är kroppen nöjd och sängen hägrar.
 
Sov gott alla där ute.
 



Kung för en dag

 
 



Kunde aldrig i min vildaste fantasi

Förstå hur mycket jag skulle komma att sakna min lilla pällsboll. Att ha haft någon vid sin sida i ur och skur i så många år. Lägga ner så mycket kärlek, tid och energi som jag har gjort, och få tusenfalt tillbaka och så är han bara borta en dag. Gud vilket tomrum han har lämnat efter sig, stort som flera oceaner och lika många tårar tror jag att jag snart har gråtit.
 
En vän som funnits här dag ut och dag in. Som jag kramat, promemerat med, diskuterat med, myst ner mig i soffan med, och så är det bara slut. I min värld så var det ju han och jag, det var vi som skulle hänga i hop på kvällarna när alla andra är borta och jobbar. Han var den jag skulle dela min fritid med i takt med att vi skulle bli mer själv efter arbetsdagens slut. Någon att surra med, diskutera dåliga tv program med och förfasas över alla taskiga såpor som ploppar upp som svampar ur marken. Fanns ingen som var så bra på att lyssna som Frode, en monolog i stället för dialog men ändå ett sällskap som lyssnade och förstod.
 
I min hjärna är han inte borta än. Ser han allt som oftast men bara tvärt och så där otydlig med utsuddade konturer. Hinner sekundsnabbt fokusera och sedan är han borta igen, men just då en millisekund är han där innan jag inser att hjärnan spelar mig ett spratt igen och att det bara är min egen önskan som gör att jag ser det jag ser.
 
Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och något alldeles oväntat sker. Världen förändrar sig varje dag men ibland blir den aldrig densamma mer.
 
 




Snart så kommer den.....

Sommaren....
 
 
 
 
 



En härlig dag

Ljust kl 15, hur härligt är inte det :) Äntligen en dag med i stort sett bara lyckobubbler i magen. Saknar fortfarande Frode någonting oerhört mycket. Och tårarna kommer fortfarande. Men nu kan jag blicka tillbaka och vara tacksam för att jag har fått uppleva en sådan mysig och vänlig själ som han var. Är glad över alla våra år tillsammans. All sällskap och all kärlek som han spred varje dag, även in i det sista trots hans svåra smärta som inte gav med sig.
 
Samma lika känner jag för Holle. Men den sorgen ligger lite närmare , mer på ytan. Men oj vad lycklig jag är över att vi fick den förmånen att för åtta år sedan få in en sådan fin vän i livet. Holle var en av dom vänligaste hästar som jag träffat genom livet. Snällt och troget har han funnits där för bra många nybörjare inom hästeriet och ridningens ädla konst :) 
 
Tack mina fina vänner för allt ni gav, älskade er då och älskar er fortfarande......
 
 
 
Ha det gott och sköt om er ......
 



Är det verkligen detta

Som är miljöboven ? Eller är det att vi inte vill göra avkall på vårt materiella samhälle. Dvs Industri, fritid och bekvämlighet mm ?
 
Klicka på bilden så kommer ni till reportaget.
 
 
Tål att funderas på tycker jag....
 
 



Nu kommer John Blund

 
 En bra dag som avslutades i stallet efter en trevlig arbetsdag. I morgon styr Jörgen kosan mot fjällen och stugan......utan mig!!...... Inte ok!!..... Men jag får ta igen det till påsk :)
 
Mitt smultronställe :)
 
 
 
 Ha det gott och sköt om er....



Lugnet håller på att infinna sig

Gråten kommer inte så där okontrollerat längre utan ligger mer som en liten boll i kroppen. Saknar Frode oändligt mycket och det är enormt tomt hemma här utan min lilla pälsboll. Inser att jag kommer att vara mycket ensam nu när alla andra i familjen jobbar med oregelbundna arbetstider, dvs mycke kväll och jag inte ens har Frode som sällskap.
 
Har haft stallterapi nu i flera dagar. Snusar på Holles täcken och gråter lite, men är så oerhört tacksam över att ha fått vara med en sån vänlig själ som Holle var. Han och Pridde har gett mig tillbaka tilliten till hästar och med deras hjälp har jag fått uppleva den ljusa sidan av att vara hästägare (även om det var flickorna som rådde om dom)
 
 
 
Ha det gott och sköt om er....
 
 



Gillas....

 
Hittade detta ridtäcke på nätet. Ser ju superskönt ut!!
Klicka på bilden så kommer ni till länken.
 



I dag tog orken slut

 
Valde att hoppa över Hipporidningen för just nu är själen så trött och tom. Allt som har hänt sista veckan håller på att ta ut sin rätt, men från här och nu kan det bara bli bättre. Näsan har kommit ovanför vattenytan så det har blivit lättare att andas, för ett tag upplevde jag det som att jag höll på att drunkna i all sorg.
 
Jag och Sanna har legat på nätterna och pratat minnen och gråtit om vart annat. Och även om det känns jobbigt att lyfta upp allt till ytan, så är det oerhört läkande för själen, att  ta fram och återuppleva alla fina stunder och minnen som vi har med våra älskade vänner....
 
 
 
 
 
Ha det gott och sköt om er....



Läkande lugn....

 
 
 
 



Jag är tom i min själ....

Sorgen tömmer mig och gråten tar det sista. Denna vecka har tagit all den reservenergi som jag har haft i min kropp. Dessa dagar har gått snabbt som vinden men samtidigt varit långa som flera år. En enda vecka full med så mycke sorg att det känns som om en morgondag aldrig kan bli bra.
 
Alla har vi förlorat någon, en kär vän som betydde oerhört mycket. Så jag gör som min kollega gör hemma på sin gård, men jag gör det här på min sida. Jag tänder ett ljus för alla våra kära vänner som vi har mist....
 
 
 
 
 
 



Himmelen är två änglar rikare

 
Och på jorden saknas två älskade vänner.....
 
 
 
 
 

Jag ligger kvar och grubblar,
Det är ödsligt tyst runt om mig.
Tårar bryter ut och faller,
I tanken på dig.

En ängel som här glömdes kvar,
Har nu fått sina vingar.
Vart flyger du nu, min ängel?
Vart flyger du nu?

Flyger du genom himlaporten, säg?
Eller till världens ände?
Flyger du bredvid mig?
Eller är jag ensam nu?

Var du nu än är, min vän.
Vart än vägen för dig.
Lova att du väntar där,
Tills jag möter dig.

Jag hoppas du är lycklig nu.
Så som jag var med dig.
Och smärtan du har lidit,
Hoppas jag är glömd.

Sväva fritt, min kära.
Du är fri nu.
Och tills vi åter möts,
Farväl, min ängel.

 



Jag önskar att jag kunde bära din sorg

 
Men det kan jag inte. Jag kan bara finnas här för att lyfta dig och torka dina tårar. Hålla om dig och omsluta dig med min kärlek när livet går för hårt fram mot dig. Att som förälder bara kunna stå bredvid när man ser sina barn möta livets baksida smärtar så enormt mycket i ens hjärta.
 



Ingen som möter en i dörren

Fy så tomt det är utan Frodeplutt här hemma. Dom svåraste stunderna när gråten ligger närmast är när jag kommer hem och ingen står där innanför och väntar. Med glädje i blicken, förväntan i hela kroppen och svansen som går som en elvisp runt runt. Då bubblar gråten upp igen, helt utan förvarningen väller den fram och går inte att hejda....
 
Du fattas mig.....
 
 



12/1-2013




Light in the dark

 
 
 



Stallet på Hippo

Och nu stallet i Ström :) Samlar på mig stunder med Holle nu. Vet att jag har hur många som helst men just nu behöver jag få pussa hans pussfläck på mulen och bara riktigt känna efter hur hans doft är. Kommer kanske bilder senare om det blir några...

Ha det gott och sköt om er....



Har varit ledig i dag

Orkade inte jobba idag. Sov jättedåligt i natt och fortfarande så kommer bara gråten så där helt utan förvarning. Det kan vara små saker som startar det, att se att buren i köket borta, ingen som kommer och viftar med svansen när jag kliver in genom dörren, ingen som ligger och snarkar i köket eller bredvid mig i soffan. Ja såna där vardags saker som gav så mycket glädje under de 8:a åren som vi fick rå om plutten. 8 år och 6 dagar blev det tillsammans, och aldrig i min vildaste fantasi kunde jag förutse hur enormt stort tomrum som min älskade pällsboll skulle lämna efter sig......
 
Hur som var jag till stallet i dag. Pussade på vår högt älskade Holle som tyvärr också innom en snar framtid kommer att lämna oss. En vän som likt Frode funnits där dag ut och dag in och överröst oss med villkorslös kärlek utan att kräva någonting tillbaka. En herre som gett Sanna men även jag trygghet och kunskap i hästlivet. Burit oss dag ut och dag in med samma lugn och kärlek, förutom vissa stunder då förstås :) När åtminstone jag har fått tugga grus mellan varven. Men aldrig av elakhet utan bara för att livet varit så underbart så lite glädjeskutt bara inte gick att stoppa. Men snällt har han stått kvar och tittat på en, och som sagt "men hallå vad gör du där???? Du ska ju sitta på min rygg, ta och kliv upp nu så vi kan fortsätta, och håll dig kvar nu är du snäll" :) 
 
Att ha djur i ens liv ger så enormt mycket kärlek och glädje. Alla underbara stunder tillsammans, önskar att jag kunde omvandla dom till pärlor och trä upp dom på tråd till ett halsband full med känslor och bara samla dom runt min hals och återuppleva dom vart enda ett. Önskar att jag kunde få en enda dag till med min underbara vän, men det enda jag har är en massa minnen och doften kvar i hans täcke....
 
 
 
Ha det gott och sköt om er....



Vaknade i natt

Av att jag hörde Frode komma upp för trappen. Dom där små små dunsarna, först lite saktigare och sedan fort på slutet när trappen blir rak av hans små små tassar. En ynka liten millisekund var det som om vi hade skruvat tillbaka tiden och gjort det gjorda ogjort......Men när jag kom ut i hallen så var den oändligt tom.....ingen Frode.....



Alltid älskad, aldrig glömd...

 



Pensionär med förmån






Vackert






An another day in paradise....

Tung i huvudet, ögon med grus i men nu är det en ny dag att ta tag i vare sig jag vill eller inte. Morgondagen kommer att spenderas med ledighet men inte med glädje utan också det med sorgen närvarande. Kommer att fara med Frode till vetten för en bedömning ang hans problematik med bakpartiet. Har även bokat tid för ev insomning, allt beroende på vad vår vett anser. Känner just nu att jag bara överöser er med sorg och smärta men eftersom min blogg för mig är ett sätt att kanalisera och ge utlopp för alla mina känslor så blir det så...tyvärr.
 
Min lilla pälsboll :) som har gett och ger mig villkorslös kärlek oavsett min form för dagen....
 



Sorgen är tung att bära

Känner mig helt tömd och orkeslös. Sorgen river i mitt inre och tårarna rinner när jag minst anar att dom ska komma. Det sköljer över mig som en tidvattensvåg, gång efter gång efter gång....Tar aldrig slut och det känns inte som att det någonsin kommer att lätta....
 
Att vår älskade Holle ska få somna in det är nu helt klart. Efter alla dessa år som i början verkade sträcka sig som en oändlig väg framför oss är det nu dags att gå skilda vägar. Vi har nu kommit fram till den sista korsningen och nu skiljs våra vägar för gott, om det gick att stanna tiden skulle jag göra det, allt för att kunna se glädjen i min dotters ögon igen, men även för min egen skull....
 
Tiden framför oss kommer att bli tung och jag önskar att jag lik en trollkarl kunde svinga mitt trollspö och förändra utgången.....men jag är ingen trollkarl.....jag är bara jag och det finns ingenting som jag kan göra....
 
 
 
 



Tungstyrt :-)




Ledighet sätter sina spår

 
Fär jösses vad kroppen protesterar mot att måsta kliva upp på morgonen. Ja, jag erkänner. Jag är superLAT ;) Men vad göra.....när jag väl är i trallen igen så känns det ändå riktigt bra. Härliga barn gör det bra så mycket lättare att jobba :) och härliga barn har jag :)
 
Har fått ett nytt objektiv till kameran som jag funderat över och velat ha länge. Inte dyrt och inte världskvalla men fyller mina behov hur bra som helst. Älskar att fota men har ingen större lust att lägga ut hur mycket pengar som helst så för mig blir det toppen :) Provade lite igår och helt nya möjligheyer öppnade sig :) Kommer att leka lite och kanske blir mina nästa bilder fotade med det nya objektivet :)
 
Ha det gott och sköt om er.....



Tillbaka igen...

Ja vad ska jag säga , sovit uruselt i natt och vaknat var och varannan timme, ogillas!!

Nu jobb och ev ett besök med Frode till vetten, håller tummarna att det inte är slut redan utan att vi kan få lite mer tid tillsammans...

Har iaf insett att jag inte borde ha djur, har så svårt att släppa taget och för förändringar..

Ha det gott och sköt om er.....



Att leva i nuet






Minnen






Att leva, att andas, att uppleva.....




Mitt älskade Dikanäs

 
 
 
 



God morgon

Dagarna går och fylls egentligen med ingenting. Men jag lever och vill inte hem iaf ;-)

Sköt om er....



På väg






Nytt År

Känns som om det ligger 365 vita pappersark framför mig som jag kan välja att fylla med precis vad jag vill. 365 dagar minus dagen i dag då ;) som bara ligger och väntar på mig. Vet redan nu flera härliga stunder som väntar och det är bara den 1/1-2013 :) hur lyxigt är inte det!!
 
Morgondagen kommer att innehålla bilkörning till Storuman. Ska lämna Sanna till hennes buss kl 11 för vidare färd mot Umeå och hämta Jörgen som kommer därifrån ca 10.30. Med andra ord så byter dom bara av varandra :) Och lyckliga jag får vara här hela tiden, visst är det mest synd om mig ;)
 
Ha det gott och sköt om er....



Gott Nytt År

Och godnatt säger Frode :-)