Varför just Hubbe ?
Ja varför blev det just denna valp som kom in i vårat liv ? Vi har under en längre tid pratat om en hund till, vi har bollat olika raser fram och tillbaka. Kollat för och nackdelar läst på de olika rasernas informationsidor, prata med andra som haft olika typer av hundar. Bollat fram och tillbaka funderat, och så av en händelse såg vi då "Hubbe" på blocket. 
 
Det var först Jörgen som sa.......men åh....titta så söt ♥ Jag kunde bara hålla med, för vem smälter inte av dessa underbara hängöron, glittret i blicken och en nos som gjort för att pussas på, precis som Morris ♥ Kärlek till hunden direkt men var rasen någonting för oss ? Vi har som sagt under hela vår tid sedan typ 18 års ålder till och ifrån kommit tillbaka till denna form av hund. Men var vi verkligen mogen denna gång ? Tidigare har vi valt bort pga andra yttre omständigheter som vi inte kunnat råda över. Men nu då? Hur såg det ut för oss nu ?
 
Och alla som känner mig vet att jag inte är av den spontana sorten ( tvärt emot Jörgen, allt ska vändas ut och in innan beslut fattas 😊 ) så det blev bollande hit och dit, lades på is, plockades fram och bollades igen. Jag läste på om hundraserna, fastnade på att vi bodde i stan och inte på landet, var det ändå ok ? Funderade hur vårt "liv" såg ut och insåg att våra hundar har ett väldigt rikt liv på alla sätt. Dom har sällskap hemma på dagarna, mycket utevistelse, betydligt mer än vad många andra hundar har som bor i stan, på landet har dom säkert ännu mer men ofta då i en hundgård på dagarna när matte och husse jobbar. Våra får den tiden med mig eftersom jag i mitt jobb är mycket ute.
 
Men där var jag inte nöjd. Till slut pratade jag men en vän som har diger erfarenhet av dessa raser. Räcker det vi har? Har vi kunskapen och framförallt, om vi väljer att inte jaga, räcker vårt liv till ändå för att göra denna lilla hund till en lika lycklig kille som våra alla tre små hjärtan är ? För mig är det viktigt att inte "rusa" in i någonting utan allt ska kollas både  en och två gånger, vändas ut och in och alla olika scenarier ska stötas och blötas, allt för att det ska bli så bra som möjligt för vår vänn. Det är vi skylldiga alla djur som vi väljer att ta in i vår familj, oavsett om det är en häst, hund eller någon annan familjemedlem ♥
 
Och när jag själv var övertygad om att, ja vi fixar detta. När jag fått alla svar som jag ville ha, ja då käntes det så mycket bättre. Att få prata med någon med mer erfarenhet, ja det känns alltid lugnare då. Så då tittade vi på Hubbes annnons igen och så sa jag: Jag ringer, finns han kvar är det en mening med den här hunden. Och kvar fanns han och här är han nu ♥ Nu har han flyttat in hos oss, en ny vänn i livet som kommer att ge oss en massa nya erfarenheter i "hundlivet"  Tillsammans har vi börjat en ny resa, en liten annorlunda resa när det gäller hund. En resa som vi alla, både två och fyrbenta i vår familj, kommer att få glädje av 😊
 
 
 
 
 
 
Så duktiga, båda två ♥
I går kom då vår nya lilla vän hem. Lite fundersam blandat med en stoooor dos nyfikenhet 😊 Väldigt kavat för sin ålder klev han rakt in i vårt hem och vår familj.
 
Morris var först lite skeptisk, fundersam och sedan väldigt avundsjuk ♥ Men innan det var dags att lägga sig hade han insett att det var helt ok med en liten valp i huset. Den inkräktade inte på soffplatsen eller i sängen och det vankades lite extra mat till kvällskvisten så fördelarna var betydligt bättre än nackdelarna, och så är ju den nya lite busig och leklysten av sig. Så han fick en ok stämpel av vårt lillhjärta.
 
Vårt nya hjärta sov gott från ca 22.30 till 04.00 när han ville ut och kissa. Och när jag klev upp 05.30 var det dags för att bajsa, men hjärtat var så duktig och gjorde allt ute 😊 Med valp i huset är det skönt att bo så att det bara är att öppna ytterdörren så är man ute på gräsamattan 👌
 
 
En ny vän i vårt liv
Vi har länge funderat på en till hund. Vi har sedan tidigare en kinesisk naknhund som heter Morris, han är mitt lilla hjärta alla dagar i veckan ♥ 
 
Vi har sedan långt tillbaka, och nu pratar jag i stort sett hela min och Jörgens relation, typ 35 år till och ifrån pratat om en gråhund/jämthund. Vi har följt denna ras på nära håll i alla år. Blivit förtjust i deras mentalitet, stabilitet, och hur den som ras är mot barn och familj.
 
Tiden har aldrig varit mogen för en sådan hund och allt har mer eller mindre legat på hyllan och vi har som accepterat det. Först berodde det på att vi båda jobbade utanför hemmet ( då var vi väldigt unga ) sedan kom barnen med all deras problematik ( men pga det så kom vår första kinesvän in i bilden, Frode ♥ ) Vi klev in i hästvärlden för cirkus 15 år sedan, mer eller mindre, och att vara i hästvärlden är väldigt tidskrävande! Tidskrävande men helt underbart ♥  men den har vi nu klivit ur pga omständightere som vi inte rår över.
 
Men nu är vi då här. Inga hästar ( tyvärr ) med en massa tid över. Jag jobbar hemma och Jörgen har börjat att jobba här på vårt område. Barnen är stora ( sedan länge 🙂 ) deras barnproblematik är för länge sedan över och vi vill fortfarande ha ett aktivt liv utanför soffan och tv:n så nu passar vi på att växla spår. Nu välkomnar vi vår nya "lilla" vän in i familjen och flocken. Nu blir det ett nytt liv, med nya utmaningar och en helt annan hundras än vad vi har haft. Men med mycket bollande av en vän med diger kunskap ang dessa raser, som vet hur vi lever och vad vi bara i vardagen har att erbjuda vår nya kille, med den tryggheten i ryggen har vi nu beslutat att följa en av de drömmar som följt oss i alla år.
 
Så nu välkomnar vi vår nya vän in i familjen ♥