Det gör ont i själen

När det vackraste som jag haft har försvunnit........
 
Det gör ont i själen
 
När minnenas vingslag tystnar......
 
Det gör ont i själen
 
När dom som var viktiga förr, inte finns här i dag.........
 
Det gör ont i själen......
 
 



I livet ur livet, med livet...

Man bör nog gå åt sidan
när man är ensammen och trött
och inte betunga andra
med sorger man har mött.

Man bör nog gå åt sidan
till dess att man kan le igen
och finna glädjen åter
och dela med sig av den.

Det är så mycket man borde
och så lite som blir gjort
ty i nöden är människan liten
och vägen till nästen är kort.

Men du som räckte mig handen
när min ljuva dag blev natt
om jag finner glädjen åter
blir du den förste att dela min skatt...



Vad är vad och vad vill jag?


När morgonen blommar och solen lyser upp
vaknar min själ sakta till.

Värmen omsluter mig som en
varm famn.

Känner livet,
vill bara ligga kvar..




Att vilja men inte kunna...

Vet du hur det är, att vilja gråta men inte kunna?
Att känna sorgen klösa på insidan av själen.

Vet du hur det är, att vilja krypa i hop som en boll.
Att stänga ute omvärlden och bara vara i en kokong.

Vet du hur det är, att känna en smärta större än livet självt?
Att leva med det utan att kunna lindra.

Vet du hur det är att vara jag?
Vet jag hur det är att vara du..

Vet någon hur det är att leva..