Hösten smyger sig på

Och just i dag, så känns det inte jobbigt. Kan ju bero på att det är klarblå himmel ute och solen kommer att vara framme i dag också ☺ Annars så tycker jag om hösten genom alla dessa vackra färger som kommer fram då. Det är mycket färg på sommaren också men dom är konstgjorda ( krukblommor) medans hösten består av en färgbomb av äkta färger, det är skillnar på färg och färg ☺
 
 
 
 
 



I told you i can fly

Vilken helg! Full med dressyr, och egen ridning också ☺ Men vi börjar med dagens klasser. Sanna & Pyret startade i en L:C och jösses vilken revansch det blev i dag ☺ Är så oerhört glad och stolt för deras skull ♥ Grattis Sanna & Balzac
 
Sen så har vi Pridde plutt som med Julia som pilot debuterade en L:A på långbana. Och oj vad duktiga dom var tillsammans. Många tårar av stolthet flödade över denna fina kille på 23! år ♥ Grattis till Pridde & Julia ☺
 
Måste bara få berömma Pyret, han är så oerhört duktig när vi är på tävlingar. En cool kille med stort hjärta, lugn som en filbunke och snäll som få! Så himla skönt med tanke på "Pyret´s" storlek ☺ Han är ju inte en liten kille precis ♥
 
När vi väl landat i stallet och Pyret fått komma ut i sin hage blev det fika innan det var dags att ta in Lucky för lite egen ridning. Oj vad roligt det är nu! Jag bara längtar till varje stund på ryggen, så fort vi är klar ser jag fram emot nästa ☺ Fina fina Lucky ♥ Jag jobbade vidare med övergångar skritt-trav, trav-skritt och målet var bibehållen form i alla övergångar. Kan väl säga som så att jag tror nog att vi fixade ca 50 % av alla gånger. Och näe jag tappade honom hittade vi tillbaka nästan på en gång. Vissa gånger fick jag kämpa lite mer och vissa gånger bara stämde det på en gång. Vad jag nu skulle önska vore lite mer "go" i honom ☺ Han har gått in i pensionärslivet kanske liiite väl mycket, men det får vi väl försöka ändra på. Red passet utan stigbyglar, även i dim 2 försöken till galopp p volten. Och vet ni vad? jag studsade inte av i avbrottet från galopp till trav ( men nära var det en gång ☺ )
 
Bjuder på lite bilder som Sanna har fotat
 
 
 
 

 

 



Helgen fullkomligt flyger fram

Dressyrtävling med Sanna & Pyret. Både lördag och söndag. I går passade jag på att öva backning med ekipaget igen, blir ju som långt mellan gångerna jag kör nu för tiden. Fick även äran att köra hem hela gänget, bra övning det också. Lucky fick en prommis i går också. Men i dag blir det lite mer jobb för killen. Är sugen på att rida nanting men även på att tömköra.....vilket I-landsproblem!
 
I dag blir det ytterligare en start för Sanna & Pyret. Och i dag är det Jessika som får filma så jag får ägna mig åt det som jag kan, fota. Kan inte påstå att filmningen igår blev ngn höjdare ☺ Så nu viker jag igen datan och tar med mig vovvarna ut till Ström. Lite kissemiss gos med sjuklingen och lite ank och hön träning för vovvarna innan lastning och Surf.
 
 
 
 
 
 



My guiding star and friend

Lyckan bara bubblar och för varje dag som går får jag bara ytterligare kvitton på att Lucky har landat helt hos oss nu! Och dels så får jag kvitto på att vi är på rätt väg som ett team när det gäller ridningen ☺
 
 
Men det som känns bäst i mattehjärtat är detta att han nu är helt trygg hos mig och hos oss. Vi har haft våra situationer där han blivit rädd för det mesta i omgivningen ( helt normalt) och då har han slängt sig bakåt och bara matat av metrar innan jag fått kontakt och stopp på honom. Utan longerlina hade jag aldrig klarat av att hålla honom, jag fick bara släppa ut lina tills Lucky stannade när han ansåg sig vara nog långt bort från det otäcka.
 
Men nu när han dom få gångerna blir rädd för något så bara stannar han upp och "fryser" fast en stund, eller på sin höjd steppa fram några meter för att få koll på vad som lät eller dök upp. Han är helt lugn själv i stallet (sover nästan) och när det kommer och far hästar så tittar han nyfiket. För ett antal månader sedan så blev han jätteoroligt och steppade fram och tillbaka och bara stresade runt av otrygghet. Så detta mina vänner är det som känns absolut bäst i hjärtat ♥ Att fina Prinsen hittat sin nya familj och är nöjd och trygg med den ♥ I går lossnade vattenslangen så det sprutatde för fullt bakom honom när han stod i yttergången ( vi skulle spola rumpan) jag höll Lucky och Jessika tvättade, och då steppade han fram 2 meter och vände runt. Och som Jessika sa : hade detta hänt för 2-3 månader sedan hade vi bara sett en Luckyrumpa fara iväg ☺ Finaste killen ♥
 
 
På Camillaträningen jobbade vi vidare med formen och har nu också börjat med skänkelvikningar. Som hemläxa nu ska jag arbeta med övergångar skritt-trav och målet är samma fina form oavsett vad vi gör. Vi kommer närmare och närmare målet, finaste killen och jag, men oj vad mycket jag har kvar att lära mig. Men sjutton så roligt det är. Upptäckte igår hur mjuk och fin Lucky blir när vi jobbar med lite skänkelvikningar, gick riktigt bra måste jag bara få skryta lite om ☺ Så nu vet ni vad vi gör hädanefter på våra turer han och jag 
 
 
Vi jobbar mer och mer i trav och jag får lättare och lättare Lucky i rätt form men absolut enklast är det för mig de gånger Camilla ridit honom lite före. Ungefär som på Hippo när man fick en häst från det duktiga passet före, bara att njuta av hur det ska kännas ☺
 
 
 
Här jobbar vi med skänkelvikning. Övningen var upplagd som typ en 8:a så det var bara att rulla på och vi fick öva i bägge varven prinsen & jag 
 
 
 
Just nu så är det som om alla bitar håller på att falla på plats. Tryggheten i sin nya flock och i sitt nya stall har infunnit sig hos Lucky. Nu är han den trygga stabila helt underbara individen som han var förut när han stod på Hippologum. Den naggades lite i kanten efter flytten men har helt kommit tillbaka nu igen, min prins behövde sin tid för att lära känna oss alla och hitta sin plats i den nya flocken av hästar, människor och utemiljöer ♥
 
Jag bestämde mig att skynda långsamt när han kom till oss. Vi tog allt i sakta mak och det var i mångt och mycket Lucky själv som bestämde takten. Han var så tydlig med var och när som han behövde extra tid att smälta allt och han fick alltid den tid som jag såg att han hade behov av. Det fanns ingen anledning till stress utan " skynda långsamt" är ett bra rättesnöre att leva efter, tycker jag iaf!
 
Så just nu är det bara hur bra som helst. Vi njuter båda av vår tid tillsammans, långa mysstunder varvat med härliga galoppturer ute i skogen och lite arbetspass på banan. Bästa medryttarna är igång båda två så utan att ljuga kan jag helt ärligt säga att Jag & Lucky har det otroligt bra nu på alla sätt ☺
 
 
 
 



Vilken ridlektion- vilken utveckling

Har haft en  Camilla lektion ikväll. Och även fast vissa saker sket sig så gick andra super! Lucky är hos mig nu, både kroppsligt och mentalt. Är så lycklig över så mycket, berättar mer i morgon och ev kommer lite nya bilder ☺ Jessika mästerfotografen har fixat det, och bara några blev den huvudlösa ryttaren ♥ 
 
Somnar med ett stort leende på läpparna, igen! Mina finaste Prins & Jag ♥
 
 
 
 



Sometimes time stands still

 



Our pride and heart

 



Nya mål hägrar där framme

Ja vad ska man göra om man inte har några mål att sträva mot i sitt liv? I dag så bestämde jag mig för att prova ytterligare en sak med Lucky. Och naturligtvis så fixade han det galant! Så nu kommer detta att bli ett stående inslag varje vecka för oss två, nämligen tömkörning. Jag fick en kurs av flickorna tidigare (Medans Holle levde) och insåg att det inte bara är att "göra" det, oj vilken teknik det är att få allt att fungera :D 
 
Så i dag så var det vår debut så att säga. Och med bästa Prinsen så gick det ju hur bra som helst, han kan allt!! Nu är det bara Fru Ahlenius som ska lära sig också, precis som med allt annat. Men eftersom Lucky är så oerhört snäll så är det inga som helst problem för mig. Han kan och om jag bara gör rätt, ja då gör han det också.
 
Självklart är vi långt ifrån 100% rätt. Jag kan inte utan provar mig fram och Lucky försöker så gott han kan att hjälpa mig. Men jag har (nästan) hela livet på mig att öva, och tillsammans kommer vi att knäcka koden, det är jag inte orolig för. Mattehjärtat svämmade över när jag såg hur gärna han ville göra det jag bad honom om. Och när jag berömmde honom så kom öronen framåt och han såg så nöjd ut ♥ 
 
Så nu har jag ännu mer att jobba vidare med. Men oj så roligt det är! Jag lär mig hela tiden bara mer och mer. Och att få ha en vän som Lucky med på denna resa, ja det är helt enkelt en gåva utan dess like. Snällare kille finns inte på denna jord ( Jo, iof Pridde & Pyret förstås) men Lucky, ja han är ju mitt alldeles egna lilla ♥:a 
 
 
 
 
 
 
 



I will always remember this day

En helt underbar dag, vi tog mopederna och for på en tur (ca 5-6 mil) i det vackra vädret med fikasäcken packad. Njöt varje minut ♥
 
Lite bilder från dagen...
 

 
 
 
 



Så sköööönt!!

Efter torsdagens suveräna träning stod det en lugn prommis i skogen samt bad på agendan för Lucky. Så sagt och gjort, ett bad blev det, och jag hade en kille som verkligen som njöt av att duschas. Kan väl säga som så att fina prinsen nästan somnade. Hade tur att få hjälp av Helena att hålla så då passade jag på att ta några kort medans Sanna stod för själva badandet ☺
 
 
 
 



A little sunshine!

 



Lever på lyckan

Efter ännu en härlig Camilla lektion så svävar jag på små moln. Att det sedan utlovas lika fint väder i helgen som dom senaste 3 veckorna bjudit på gör ju inte dagen sämre! Ikväll blir det motion och dusch för finaste Prinsen och i morgon är det hästledigt för bästa Oliwia kommer att pussa och sköta om honom ☺ Vad ska jag fylla denna härliga helg med då? Ja, jag vet faktiskt inte än, kanske altanhäng, vagnen, bärplockning??? Hur som ser jag fram emot min sovmorgon i morgon. Glad men trött är nog det ord som beskriver mig bäst just nu ☺
 
Önskar er alla en härlig dag ♥
 
 
( Carpe diem )
 
 



Hur gick det då!!?

Ja, vad ska jag säga!? Kände i måndags att jag som hittat en knapp på Lucky. Är det så jag ska göra!? Är det så jag ska prata med honom!? Nu förstår han ju vad jag vill, och jag förstår honom ☺
 
Var lite nervös i kväll, inte för själva träningen utan för att "upptäcka" att känslan som jag troodde mig hade hittat i måndags bara var en dagslända och inte en "säkrad" känsla. Tänkte för mig själv innan jag började att rida att - Gud så besviken jag blir på mig själv ikväll om det visar sig att måndagskänslan bara var ett luftslott som jag i min enfald trodde att jag börjat att förstå och behärska.
 
Men oj vad jag bedrog mig ☺ Självklart sket det sig mellan varven, men vet ni vad? Var det någonting mer jag sket i !! För jag vet nu, med kvällens Camilla lektion i ryggen att ni dj****r är vi på väg!! jag har klivit upp på första trappsteget och nu är vi halvvägs till det andra. Fy f*n vad vi är bra, Jag & Lucky! ♥ Bästa Prinsen hjälper mig hela tiden. Men, och det är detta men:et som är det absolut viktigaste...Gör inte jag rätt ja då ger Lucky sjutton i att göra sitt jobb rätt. Och av vilken anledning ska han göra det? Vi är två om denna resa, och då är vi två som ska göra rätt för oss också......Så tänker jag....
 
 
 
 



Gårdagens lugn

Var jag verkligen i stort behov av. Mannen i mitt liv bjöd på grillmiddag och ett glas rött ute på altanen. Själv satt jag som en drottning och bläddrade i kataloger och myste med vovvar x 3 ♥ Är så himla rik och bortskämd av min familj, dom är verkligen mitt allt ♥ En för alla, alla för en ♥
 
Dagen i dag innebär först jobb i det härliga vädret. Sedan avslutas den med stallet och ytterligare en av våra lektioner med Camilla för mig & Lucky. Vi jobbar fortfarande på med formen, men efter förra egna passet så känner jag att vi snart kan snäppa upp oss lite, hoppas det iaf ☺ Men för mig spelar det egentligen ingen roll hur lång tid som jag får traggla med samma sak. Huvudsaken är att jag lär mig det från grunden så att jag successivt kan bygga på mina kunskaper och på så sätt utvecklas åt rätt håll. Kameran ska med så kanske kommer jag att få lite nya bilder, beror på om Sanna kan tänka sig att fota ☺
 
Önskar er alla en härlig Torsdag ♥
 
 
 
 
 
 



Finns det någonting bättre

Än en härlig sommarkväll på ryggen på den bästa och en underbar tur ut i skogen med trevligt sällskap? Jo visst finns det andra upplevelser som är precis lika bra, jag vet. Men gårdagen var helt perfekt på alla sätt, lever jag på länge!!
 
 



You are my guiding star and friend ♥

I går kom dom igen.... Vissa stunder ( läs: ganska ofta) så bara ramlar dom över mig som ett expresståg, mina känslor! Jag får fortfarande känslav av att marken dras undan mina fötter och det smackar till i hjärtat, att jag faktiskt har Lucky som min alldeles egna vän och kamrat.
 
Det hjälps inte att jag tjatar om detta, gång på gång. Ni som orkar följa bloggen kommer att få läsa det många gånger till ☺ Men jag blir bara så ofantligt lycklig varje gång som jag inser att det är sant. Denna fina vän och kamrat kommer att gå vid min sida i många långa år till, om livet är snällt mot oss båda vill säga.
 
I går när jag kom till stallet var jag het själv. Lyx skulle jag vilja påstå. Det är ett helt underbart stall som vi står i, superfina ridvänner och jättefina hästar och en stallägare som är toppen på alla sätt. Lägg sedan till suveräna ridvägar, en lite större ridbana och en lite mindre ridplan att vara på, så är det ett komplett och jättebra stall ☺ Men ibland är det faktiskt skönt att vara helt själv, bara jag & Lucky. Att bara vara vi två, som i en liten symbios bubbla så att säga. Och i går var det en sån dag. Jag & Lucky bara stod och myste, hur länge som helst i yttergången. Att borsta och göra i ordning tog en evinnerlig tid. Hade flickorna varit med hade dom suckat i det tysta och mentalt försökt få mig att snabbba på ☺ Men igår var det bara vi två, ingen annan än mig själv och Lucky att ta hänsyn till ♥ Och oj så härligt vi hade det där ute i solen i yttergången ☺ Lucky stod och halvsov medans jag borstade och pussade på honom, tvättade rumpan och bara pysslade ☺
 
 
När vi var klar så red vi på den lilla planen vid hagarna. Den är bredare än ridbanan eftersom vi kan använda oss av byvägen samt uppfarten till stallet så jag valde att jobba vidare med min hemläxa inför nästa Camilla träning. Och vet ni vad!! Det gick SUPER bra!  I går använde jag mig aldrig av gummibandet utan jag lyckades tillsammans med Lucky hitta korrekt form utan extrahjäp. Så himla lycklig!! Har börjat att hitta "hur" mycket stöd som jag måste ha i yttertygeln, inte för mycket och inte för litet, utan ett lagomt stöd ( Lagomt, Svenskens favoritord ☺ ) 
 
Det jag själv är så glad över är att jag gjorde detta helt själv. Ingen Camilla som korrigerade mig från backen och inga tjejer som höll koll på mig och talade om hur jag skulle göra. Utan vi ( jag & Lucky) fixade det helt själva! Och vet ni vad? Nu vet jag att dom flesta som följer min blogg kan detta, men för mig är det väldigt stort! men jag lyckades bibehålla den fina formen när jag gick från skritt till trav, utan att finaste Prinsen sköt upp huvudet rakt upp i luften ☺ Och dom gånger som jag tappade honom så kunde jag ganska så direkt fortfarande i trav hjälpa honom att hitta tillbaka till en fin och stadig form ☺ Satan i gatan.....nu är vi på trappsteg 1 i vår utveckling ☺ Så himla lycklig!!!! ♥
 
 
 
 



Lycksele 15 Augusti 2015

Bildbomb
 

 
 



Så mycket känslor

Och så roligt det var att äntligen vara på G med Team Ahlenius ♥ Vårt Team består av många härliga, mysiga och unika individer. Individer som var och en på sitt sätt fyller en otroligt viktig funktion ♥
 
Lite bilder från helgens tävling ☺
 
 
 
 
 



Vilken helg

For som sagt upp till Lycksele i fredags när jag slutat jobbet. For då via Vindeln bara för att få se ngt annat. Typ 2 kurvor och en raka bortanför Vindeln såg vi en skylt som visade att det låg en camping för husvagnar endast 2 km in efter den vägen. - Den tittar vi på när vi åker hem, bestämde vi då. Vi håller alltid ögonen öppna efter nya mindre, mysiga, hundvänliga platser nära Umeå 
 
Sagt och gjort. När vi passerade på hemvägen så svängde vi in och hamnade i en otroligt mysig liten by, Abbortjärn. När vi kommer där glidandes i sakta mak så ser jag en kvinna som står på gräsmattan vid ett litet rött hus. Utan att skämmas så stirrar jag som en tok och säger till Jörgen - Satan i gatan vad den kvinna var lik Eva ( en gammal bekant till oss som nu också är en av mina medryttare ) Jag visste att dom hade en "stuga" någonstans ( I mitt minne var det ett namn med Ren någonting, typ Rentjärn, Renträsk mm, bra minne men kort ) Vi hittade denna mysiga camping och blev kära båda två, på en gång. Liten, enkel, hundvänlig och lagomt avstånd från Umeå. Blir nog en sväng dit nästa sommar skulle jag med all säkerhet tro ☺
 
När vi for så bad jag Jörgen krypköra förbi huset igen ( där jag trodde jag sett Eva ) och trots att jag stirrade som ett fån kände jag inte igen någon av dom som satt där ute. Vänder mig återigen till Jörgen och vi kommer fram till att hur stora är chanserna att det var Eva som jag sett? Jag menar, huuur många ställen finns det inte att köpa sig en stuga på bara så här runt Umeå, hundratals, tusentals ställen. Så vi släpptde det och for vidare hemåt lyckliga som små barn över att ha hittat en sån fin liten camping.
 
Döm om vår förvåning när jag sedan får reda på via Fb att det verkligen var Eva som jag hade sett! Dom har ett hus mitt i byn, i den byn som vi av en händelse bara fick för oss att köra in i endast för att kolla campingen som det skyltades om ute vid stora vägen. Hur stor chans är det!! I stort sett obefintligt skulle jag vilja påstå utan överdrift ☺ Men så himla roligt ☺ Vi har inte setts på många år. Och så börjar vi springa på varandra på Obs av alla ställen, gång på gång. Och det resulterar i att hon blir min medryttare till Lucky. Och sedan hittar vi en ny mysig camping, och så bor dom i samma by ☺ Vad kommer detta att leda till måntro ☺
 
Lite bilder från Abbortjärns camping
 
 
 
 
 



Mot oändligheten och vidare...

Ja, eller i alla fall till Lycksele och dressyrtävlingen där. Hoppas på många fina bilder på bloggen sen, håll tummarna för det och för Sanna & Pyrets första Lokala tävlingar av många hoppas jag ☺
 
 
 
 



Team Lucky

Nu har min andra medryttare varit och provridit Lucky. Jag kommer att ha  2 st som hjälper mig. Den ena är en underbar ung tjej som heter Oliwia. Hon känner Lucky sedan tidigare och det tycker jag helt enkelt är jätteskönt. Hon vet hur han är som individ och hon vet hur han är att rida och hantera utifrån ridskolelivet då vill säga. Men att hon verkligen tycker om honom är det inget som jag behöver tvivla på. Hon kommer att ha 1 fast dag i veckan, men kan naturligtvis byta den dagen om behovet finns. Och nu i sommar har hon och hennes mamma tagit i stort sett 2 dagar per vecka. Lyx för mig och lyx för Lucky ☺
 
Så vem är då min andra medryttare? Jo, hon heter Eva och är ursprungligen en gammal "förälder" till mig. Så otroligt roligt eftersom vi under en längre period umgicks både via jobbet men även privat☺ Hennes son var nämligen dagbarn hos mig innan hans skolstart, och från att nästan aldrig stött på varandra så sprang vi på varandra heeela tiden under en period. Det fanns som sagt en mening med det, för det var under ett sådant möte som det blev bestämt att hon skulle provrida Lucky och se om det käntes rätt mellan dom ☺
 
Så sagt och gjort. I onsdags så följde hon med till stallet och tog sin första av vad jag hoppas på många turer på prinsens rygg ☺ Det blev inte ett lätt pass som första gång, fullt ös medvetslös kan man nog säga utan att ljuga, men hon vekade nöjd och Lucky likaså. Att galoppera ute i den ljumma sommarkvällen säger nog varken häst eller ryttare nej till ☺ Jag och Sanna njöt nog precis lika mycket som Eva och alla 3 killarna var med på noterna. Pridde så mycket att jag trodde att jag höll på att ta knäcken på honom. men han var bara taggad till tusen, därav lite studsigare bak och frustande ljud, tack och lov för det! Jag är inte den som vill meddela att jag ridit slut på hennes häst, känns inge bra kan jag upplysa om ☺ Eva´s önskan är att rida 1 dag i veckan. Men med det yrke hon har så är det väldigt tufft tidsmässigt i perioder, och med egna barn, så vet vi alla att även om önskan finns är det inte alltid så lätt att få ihop tiden. Men så ofta som det fungerar så kommer hon att hjälpa mig och Lucky och det tackar vi för ☺
 
Ja så ser Team Lucky ut. Nu har jag hjälp 1-2 ggr i veckan och det är jag superglad över. Dels för att jag inte fixar att rida 6-7 dagar i veckan pga mitt bäcken. Men sedan vill jag ju också hinna med att umgås med Jörgen som jag delar livet med ♥ Flickorna träffar jag ju ganska så naturligt eftersom vi alla har häst i samma stall, så den tiden får jag där ☺ Antondoser får jag via Skype och telefon (tack och lov för tekninkens under) 85 mil kvistar man inte för en kopp kaffe precis ☺ Och eftersom han har sitt liv där så använder vi oss av de möjligheter som finns för att umgås ( internet ☺ ) Och min älskade Morris, jag han är med mig i stort sett överallt, oavsett om jag jobbar eller är i stallet. Mitt mål med honom är att han ska lära sig att jogga efter oss när vi rider, jag & Lucky. Och eftersom han är en klok hund så kommer det att gå bra att förstå var jag vill att han ska vara någonstans ☺
 

Jag är så tacksam över Eva & Oliwia. Det är guld att ha hjälp som jag verkligen litar på. Litar på att dom tar hand om min fina kille på absolut bästa sätt. Att dom ser på honom med kärleksögon och inte bara som en "maskin" som det bara är att hoppa upp på och rida. Att dom visar honom den respekt och den kärlek som han förtjänar. Trots allt gör han en otroligt massa för oss genom att tillåta oss att sitta på hans rygg, och den gåvan och det förtroendet förtjänar respekt och kärlek tillbaka!
 
Något som också är väldigt viktigt för mig är att mina medryttare ska känna att när dom har sin dag så är Lucky verkligen "deras" Eftersom båda två har stora hjärtan och mycket sunt förnuft så vet jag att dom tar hand om honom på bästa sätt. Då när dom har sina dagar, ja då bestämmer dom själva vad dom vill göra. Jag har inga "krav" på att dom ska göra si eller så. Dom läser i vår bok och utifrån detta så rider var och en efter eget huvud. Jag är fullt övertygad om att om en person känner sig delaktig till 100 % (dvs rår om på lika villkor, så lika som det bara är möjligt eftersom det ändå är jag som så att säga "äger" Lucky) då också verkligen sätter, i detta fall då Lucky`s bästa för ögonen. Men detta är mina tankar och funderingar och det passar mig och Lucky. Med detta säger jag inte att det är den enda och den rätta vägen. Varje hästägare bestämmer sjäv över sin häst, men både jag och flickorna resonerar så här, det känns bra för oss i alla fall, och vi har under årens lopp fått kvitto på att resultatet faller väl ut så att säga  ☺
 
Ja här har ni då vi som är  Team Lucky ☺ Förutom Oliwia & Eva så ingår naturligtvis både Sanna & Jessika samt "godismannen, fixaren och allt i allo" Jörgen. Att ha häst är inte en hobby utan det är en livsstil och ett familjeföretag. Utan alla som ingår faller oftast det hela som ett dåligt byggt korthus, Var och en är oerhört viktig och var och en fyller en oerhört viktig funktion! Som vi brukar säga " En för alla, alla för en" Det är vi det, Team Ahlenius eller klanen Ahlenius som vissa kallar oss. Och i den familjen ingår alla som finns runt oss och som hjälper oss på ett eller annat sätt, eller som vi också brukar säga " Finns det hjärterum så finns det stjärterum! ♥ 
 
♥Stort Tack och en stor Kram till alla som hjälper oss och som vill följa oss på vår resa tillsamman♥
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Vår andra träning tillsammans

Jag & Lucky hade vår andra Camilla träning i går, och som första gången så gick jag på moln när jag klev av. Lucky var så otroligt fin, han kan om bara piloten där uppe gör rätt och gör det värt för honom att jobba och slita. Han tänker nog så här : Varför ska jag göra allt grovarbete och hon där uppe bara åka runt!!? Nehejdå, om du där uppe gör rätt så då kan du lita på att jag också anstränger mig och gör rätt. 
 
Så jag har fått ett helt nytt talesätt inplanterat i min skalle. Det är "Gör om och gör rätt" för det är där det sitter hela tiden, gör jag rätt så blir det rätt! Och jag är så otroligt lycklig över att det är med Lucky jag gör den här resan. Finare vän kommer jag aldrig att få. Han har ett hjärta stort som hela universum och är den absolut snällaste vänligaste själen jag fått möta och det är så härligt att få vandra sida vid sida med honom ♥
 
Filmen som Jessika filmade är den nakna sanningen i min ridkapacitet. Mellan 4 min och 6.30 är det en massa konstigt (backen , hundar, upp och ner mm) så det är bara att spola förbi ☺ men en liten snutt på slutet är rättvänd igen. Men när ni ser den så är det så här "duktig" jag är. Har aldrig gett sken av att vara en superryttare, så ni får ta det för vad det är. Jag har god hjälp av andra jätteduktiga ryttare som hjälper mig att hålla Lucky i bra form. Personligen har jag aldrig haft problem med att be om hjälp, och för Luckys skull är jag yberlycklig för all den superfina hjälpen som jag får ♥ Men detta är jag! Så här "duktig" är jag! Men mitt mål är självklart att utvecklas och komma framåt i min ridning. Känns helt magiskt att få dessa "Aha" upplevelser, sen att omsätta dessa i praktiken, Ja det är inte det lättaste. Så här är vi, Jag & Lucky kämpandes tillsammans, bättre än så här är det inte. Men oj så glad jag är över att vi har börjat att nosa på detta med rätt form, att vi äntligen är på väg ☺ 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Sov gott säger Lucky zzzzz

I går Torsdag var Sara (hästtandläkaren) ute hos oss och kollade alla 3 killarna. Jag jobbade tyvärr så denna gången fick jag bara höra rapporten och inte vara med själv ( synd) men flickorna var ju där och dom tog hand om Lucky precis lika bra som om jag själv skulle varit där. Vi är alla ägare till var sin häst, men där slutar det så att säga med "ägandet" vi tar hand om varandras hästar som om det vore vår egen ändå ☺
 
För Luckys del så var det väl en hyffsad munstatus. Inget riktigt illa men det kunde varit bättre. Nu är jag ju lite skadad pga av all problematik som vi hade med Holles mun och tänder, så självklart färgar det mig och min syn på hästens mun och munstatus, det måste ni ta med i beräkningen. Så det jag tycker är illa, behöver absolut inte vara det utan en ganska så normal status för en 20 årig kille ♥
 
Han har ju världens sötaste överbett ☺ Därav hans tapirnos som syns nu och då ♥ Han hade pga av det hakar båda fram och bak ( Blir fel nötning då tänderna inte ligger mot varandra utan med en liten förskjutning) Detta hade i sin tur lett till sår på insidan kinderna där bak. Känns ju inte så där riktigt bra i mattehjärtat, men nu är det kollat och slipat ner det som går och om 6 månader ska han kollas igen. Kan Sara slipa ner ännu mer då så är det ju bara bra, men allt bottnar i hur mycket pulpan kan dra sig tillbaka. Får se vad hon säger på återbesöket.
 
Förutom detta då så hade han en ( hurrvas, här kommer min i dåliga bagaget rysning fram ) en foderficka! När jag fick reda på det så bara föll jag, rakt ner. För foderfickor, ja det vet jag minsan vad det innebär!! Jessika tänkte exakt likadant när Sara sa att han hade det. Båda såg vi Holle framför oss och hans enorma! foderfickor!! Jaha, så då är vi där igen, flög det genom mitt huvud, faaaaan!!!!!
 
Men vi kunde andas ut ordentligt. Det var en pytte pytte liten ficka ( Tack och lov ) men eftersom vi inte vet hur han läker i munnen och för att han blödde lite när hon rensade den så blev det beslutat om ett tidigare återbesök, dvs den om 6 månader. Och det passar ju super i min ögon eftersom jag också vill se om det finns möjlighet att slipa ner lite mer på hakarna som han har i munnen. Allt för att han ska ha det så bra som möjligt och för att minimera ev framtida besvär.
 
Förövrig skötte sig Lucky super ♥ Är så glad för beslutet att ta hem Sara till oss isf att åka på klinik. Med Holle så var valet enkelt med klinikibesök eftersom vår fina och duktiga tandläkare jobbade där. Det är alltid skönt och tryggt för mig som hästägare att alltid få ha samma tandis som följer munstatusen under hela resan, så gott det nu går. Om ngn slutar, ja då får jag ju börja om med en ny men att få ha samma är guld så länge som det bara går ☺ Och för hästen så måste det ju kännas mycket tryggare och lugnare med ett hembesök, så tänker jag iaf!
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Lite skuttande en vardag kväll

Han är för himla rolig och väldigt snäll ♥
 
 



Men hjälp mig!!

Halv 4 i natt hade jag stora funderingar på att kliva upp och koka kaffe eftersom John Blund vägrade att komma på besök. Eftersom jag skulle öppna på lokalen var jag fruktansvärt rädd för att försova mig ( sover alltid dåligt när jag ska öppna) men inte som i natt tack och lov, då skulle jag byta jobb ☺
 
Men jag lyckades somna till slut men när klockan ringde 05.30 så var jag inte rosenkindad och stjärnögd precis, snarare påsar under påsarna under påsarna och skummögd till tusen ☺ Men upp och iväg kom jag och sedan har mina fötter fårr jobba, tro mig!!
 
Förutom allt som vanligtvis hör till mitt arbete så kan ni lägga till att sortera och plocka ner miljoner saker i flyttkartonger för vidare färd till vår nya lokal eller till återvinningen eller för magasinering. Och helsefyr vad saker det var. Mycket han vi få undan men oj så mycket det var kvar när jag tackade för mig och for hem.
 
Men inte slutade min dag där inte. Naturligtvis hade jag bokat en lustfylld dejt med gubben min i stallet. Där var det golvbyte i transporten samt att lägga in gummimattor i Pyret och Lucky´s boxar som stod på agendan. Förutom detta skulle också 3 hästar skötas om, vatten bytas ut och lite mockning i hagen skulle hinnas med. När vi väl var klar med allt var klockan 18.30 och då mina vänner, då kved mina fötter av smärta. Då hade dom jobbat runt med min schangdobla kroppshydda i summa sumarum 10 timmar med en liten paus för lunch och en kopp kaffe. Kan lugnt säga att dom i skrivandets stund känns som 2 vattenfyllda påsar längst ner i slutet på mina ben!!
 
Men i morgon kommer det nya golvet in i transporten så att Sanna & Pyret kan fara iväg på sin tävling i Lycksele. Vore ju väldigt tråkigt att inte ta sig iväg, nu när vi äntligen är på G ☺ Det som är bra, är ju att när vi ska sälja transporten så vet vi att den verkligen är fräsch. Nytt golv, ny el och helt nya och fräscha bromsar och en hög lastvikt på det. Hade det inte varit för att den är lite för kort i spiltländen för våra storvuxna killar skulle vi aldrig ens tänka tanken på att byta. Det tråkiga är att vi har renoverat den för mer än vad vi kommer att få när vi säljer den. Men det är bara att gilla läget och se glad ut. Den är tyvärr lite för kort och eftersom vi inte kan kapa ner Pyret och Lucky så är det bara att börja titta runt efter en transport som är lite längre invändigt ☺
 
Ja så har min första arbetsdag varit efter 7 veckors latande. Min kropp funderar nog om jag blivit helt galen för så här mycket har den inte rört på sig på väääldigt länge. Men en dusch och lite nattvila kommer att göra underverk. Frun kommer att sova gott i natt och i morgon kommer jag att känna mig som en helt ny människa full av energi och med en kropp som spritter av lust......( Hm...vem försöker jag lura.....☺ )
 
Önskar er alla en god natt och att John Blund kommer till er med sina magiska stjärnor 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Snigelfart

Är det i allt just nu. Inget händer och inget blir gjort. Väntar på, ja vad vet jag? Ingenting. Sommaren känns över tyvärr. Förutom allt detta regnande har den varit bra, både sommaren och semestern. Önskar nu bara en hyffsat torr höst så det kan bli några trevliga stunder i bärskogen :-)
 
Önskar er alla en härlig söndag ♥