Gårdagens häst ☺

Blev vila för Lucky, han har gått så regelbundet och med många galoppturer för att bygga upp kondisen och styrkan efter Nov, Dec och halva Januari:s lugna tid. En vilodag är nog bara balsam för själen skulle jag tro!
 
Fick däremot tid över till mitt andra stora intresse, nämligen att fota ☺ Detta fina ekipage fick vara modell för en dag! Och det lyckades dom verkligen med. 
 
 
 
 
 
 
 
 



Dagens Lucky ♥

I dag var det toppenväder när det blev dags för stallbesök ☺ Morris fick följa med och gissa vem som njöt av att äntligen få vara med lite i stallet. Solen sken från en klarblå himmel och det var bara - 8 grader ute. Perfekt dag för en galopptur i skogen med andra ord ☺
 
 
Innan det blev dags för det absolut härligaste ( att galoppa på Prinsens rygg ) så skulle hagar mockas, vatten fyllas och höpåsar fixsas ☺ Det var 3 killar som myste i hagarna innan utesvängen. Pridde stod ute och njöt av solen ♥
 
 
Pyret njöt lika mycket med mulen i backen noppandes efter höet ♥
 
 
Men Lucky, han hade inte tid att ens komma ut. Mat, mat, maaaat är det enda som han tänker på ♥
 
 
Men tyvärr så kom snön lagomt tills vi skulle ut i skogen. Men vad gör väl det, Med ordentliga kläder så går även det bra Men nog skulle det ha varit som pricken över i:et om solen fått vara kvar. Men men, det blev en härlig galoppsväng ändå! Och dagens väder gav en förhandsvisning av vad som komma skall, nämligen våren med härliga varma vårdagar. Och vet ni vad!? Vi har den bästa tiden framför oss. Hela härliga vårvintern med takdropp, solsken och snösmältningen. På det kommer den mysiga våren med varmare dagar och ljusare kvällar och sedan väntar hela långa sommaren med sol och värme. Sommarbete för killarna och i stort sett dygnetruntljus. Förstå så underbart ♥



Guld med bra medryttare!

Har i dag 2 st medryttare som hjälper mig en dag i veckan var. Den ena har en fast dag och den andra tjejen har en "flytande" dag. Om jag åker bort så brukar jag meddela mina medryttare att Lucky finns ledig för en extra dag eller två, och kan dom så hjälper dom gärna till lite extra.  
 
Att ha medryttare är guld, för hur gärna jag än vill, varken hinner eller orkar jag stallet 7 dagar i veckan, 52 veckor per år. Det är här vikten av bra medryttare kommer in i bilden. Jag planerar ofta resten av mitt sociala liv beroende på "när" mina medryttare har Lucky. När jag inte har stallet kan jag göra andra saker. 
 
De dagar jag har stallet hinner jag i stort sett bara mitt jobb och stallet. När jag slutat så städar jag undan, äter middag och sedan hämtar jag/vi upp jessika som slutar 18.15. Efter det är det ca 20-25 min bilåkning innan stallet ( är 2.2 mil dit.) Är oftast framme runt 18.45. Då är det stallsysslor och ridning, sopa bort efter oss, byta om och 20-25 min restid hem. Är då oftast inte hemma fören 21.30-22.00. Så då finns inte mycket mer ork kvar än till lite kvällsfika och en dusch och sedan i säng.
 
Tro nu inte att jag beklagar mig, jag älskar att vara i stallet och få pussa på och rida på Lucky ♥ Men även om jag älskar det så kan det ju vara trevligt för resten av min familj/vänner att få se mig ibland ☺ Och det är där mina guldmedryttare kommer in i bilden!
 
För jag har verkligen toppenmedryttare, precis som Sanna & Jessika har. Och så skönt det är att kunna planera in annat än stallet dessa dagar som dom är där, och så skönt att veta att dom verkligen är där! Nu kan alla bli sjuka, det kan hända oförutsedda händelser som ingen styr över osv osv. Men för mig som hästägare är det oerhört avslappnande och skönt att veta att mina medryttare verkligen tar sina dagar som dom har, så gott som det nu går med tanke på att det kan dyka upp vad som helst lika fort för mina medryttare som det kan göra för mig ☺ Men jag måste bara få skryta lite över våra fina medryttare som vi har till alla våra 3 killar, dom är verkligen guld! Är så tacksam för den hjälp vi får, så lycklig över att dom kommer i ur och skur, och så oerhört glad för att dom meddelar i god tid om det är några förändringar ( saker som går att styta över naturligtvis☺ )
                                               
En stooor Guldstjärna till er ★

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Våra hästar ger mig

sakta men säkert förtroendet tillbaka ♥
 
Har hållit på med hästar sedan högstadietiden. Hade liten och egentligen obefintlig ridtid för instruktörer, var självlärd så att säga. Har åkt runt på diverse mer eller mindre "bra" individer. Oftast mindre bra än bra. Och  det är detta som gjort att jag under perioder varit och fortfarande är rädd för hästar. Nu menar jag "vissa" hästar, inte alla. Vissa "situationer" inte alla situationer. Då kan man ju undra varför i hela friden jag utsätter mig för detta i dag, och det helt frivilligt!?
 
Jag har ridit en häst som när han inte fick som han ville så antingen reste han sig rakt upp, och då menar jag rakt upp. Eller, så tog han helt enkelt och stack hem, oavsett var vi var när han bestämde sig för det. Jag har suttit på en häst som skenat hela vägen från travbana till 4H gården på Röbäck, jag har blivit biten fler gånger än vad jag kan komma ihåg. Sparkad på både ben, armar och i magen. Nästan krockat med en fullastad timmerbil i Stöcksjö pga en otrolig "hemlängtan" av hästen ifråga. Blivit släpad i stigbygeln nästan 100 meter (tack och lov för gräs och inte grusunderlag) Avbockad så luften gått ur och jag svimmat på fläcken, blivit attackerad av en hingst och blev nästan nertrampad. Detta är bara ett axplock av alla händelser som jag upplevt med olika mer eller mindre trygga individer.
 
Och under den här tiden var jag aldrig inom ridskolans värld. Alllt detta fick jag tampas med helt själv utan att ha ngn mer erfaren att bolla och prata ut om, alla dessa ruskiga situationer. Till slut så trodde jag att detta var typ vardag med hästar, det var så här det var. Vad jag inte kunde fatta var att alla som jag såg och som också höll på med hästar på ett eller annat sätt, ja men dom verkade ju aldrig vara rädd eller verkade tycka att det var obehagligt på något vis. För själv hade jag här kommit till ett stadium där ridning/hästar blev synonymt med smärta och rädsla.
 
Och självklart så "spred" ju jag tillslut min egen rädsla till hästarna och allt blev en otrolig ond spiral. Valet blev enkelt att lägga hästeriet på hyllan, tack och bock, detta är inget för mig!
 
Men så klev då Holle & Pridde in i våra liv, eller egentligen in i flickornas liv. Men eftersom dom var av yngre ålder så blev ju huvudansvaret mitt, ändå! Ja det var ju bara att bita i hop och försöka på nytt. Lite äldre, lite klokare så hade ju jag förstått att alla hästar inte var lika elaka, lömska, skenades bitandes och sparkandes monster. Dessa individer som jag träffat under min hästtid var en "produkt" av hur dom blivit behandlad och bemött tidigare i sitt liv, dvs inte så trevligt. Därav deras beteende som jag i min okunskap inte klarade av att reda ut. Men det hade ju självklart satt spår i mig, hästar är lömska och inte så trevliga att hantera vare sig från marken eller ryggen, lagomt avstånd är bäst...
 
Men Holle & Pridde fick mig efter låååång tid att inse, att bara för att det är en häst, så betyder det per automatik inte att den biter eller sparkar dig. Det är inte alltid skenturer utan någon som helst kontroll, kan faktiskt vara riktigt mysigt med en galopptur i skogen. Dom 2 samt att jag tog mod till mig att börja på Hippologum för att äntligen "lära" mig rida, det blev den stora vändningen för mitt förtoende till hästar. Tillsammans med våra egna snälla killar och bra lektionshästar samt instruktörer som "såg" mig. Som såg min rädsla och osäkerhet och ändå "lyfte" mig gång på gång på gång när jag fegade ur. Du kan! jag vet att du kan! Det gjorde att jag från lektion till lektion vågade mer och mer, och att jag tillslut insåg att hästar faktiskt är otroligt snälla, empatiska och vänliga djur. Inte dessa lömska varelser som jag mött gång på gång i min ungdom, som naggat mitt förtroende i kanten så mycket att det var totalt obefintligt.
 
Och det är här finaste Lucky kommer in i bilden ♥ För redan första gången som jag satt på Prinsens rygg kände jag att "här är jag trygg"  Under alla år som jag red på Hippo har han alltid funnits där. Lika snäll som stor. Och med fantastiska ridkompisar som visste om min rädsla så fick jag alltid min trygga klippa när jag önskade det ♥ Lucky tillsammans med Maria ( min instruktör på Hippo) samt mina flickor ( Sanna & Jessika ) har gjort att jag är, där jag är i dag!
 
I dag står min Prins i vårt stall i Ström, och till 80 % är jag fullt trygg i min ridning och hästhantering. Resterande 20 procenten, ja dom kommer, det är jag fullt övertygad om! Men som jag brukar säga till dom flesta som jag känner " Var sak har sin tid! " och även dessa sista 20 procenten kommer att fixas under vår resa tillsammans.
 
Min & Luckys resa ♥ 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Kittelfjäll

 



1 år i dag ♥

 



Snön ramlar ner från skyn

Det blåser ute, men inne knastrar vedspisen så rogivande. Morris ligger bredvid och sover, ljusen fladrar och tv:n surrar så där lagomt tyst i bakgrunden. Kvalitetstid för själen....
 
Har hunnuít med att skotta nästan alla tak, gjort en utflykt till Kittelfjäll. Städat lite där det behövts. Grillat korv vid elden och surrat lite. Fotat fjäll, skog och skoterkörandes småtjejer. Druckit gott vin och surrad en massa utan stress. Sovit som en klubbad och vaknat till värmen från vedspisen och en god kopp kaffe med frukostmackor som älskade gubben gjort åt mig ♥ 
 
Paradiset!
 
 



Lillhjärtat ♥

 



Så mycket kärlek ♥

Hittade denna kärlekshyllning till Holle. En häst med stor personlighet och själ, som alltid kommer att finnas kvar i våra hjärtan  ♥
 
 
 
 



I dag är det ingen vanlig dag

Grattis på födelsedagen ♥
 
 



När sjutton ska jag lyckas!

Blir lite arg på mig själv! När ska jag börja att tro på mig själv? När ska jag någonsin kunna uppleva känslan att   " jag kan detta, jag vet att jag kan, sluta att dumma dig & tro på dig själv" 
 
Lucky har under en lite längre period surat ganska mycket. Har då börjat att analysera ( läs: överanalysera ) och fick det som vanligt till att det måste sitta i mig! Är jag en otydlig ledare, tycker han inte om mig längre, har han ont, vantrivs han osv osv i det oändliga natt efter natt....
 
Men igår så insåg jag vad Prinsen försökt säga gång efter gång efter gång, men jag har inte förstått honom! När Lucky kom till oss så hade jag box 2 på vä sida i stallet. De innebar att jag alltid ställde upp honom närmast vår ytterdör vid den skötsel platsen, bredvid min box och vid ryktsakerna. Fine, en go o glad kille ☺
 
Men sedan fick jag en egen box (nr 3) som var lite längre ner i gången ( Vi har 4 st på var sida, dvs 8 boxar i stallet) Då blev det per automatik att jag ställde Lucky längst ner mot den väggen och den skötsel platsen när vi alla 3 var inne. Pridde i sin box (Box nr 5, dvs länst ner till hö i stallet)  Lucky vid nedersta platsen ( pridde då direkt till hö vid hans rumpa) och Pyret länst upp vid ytterdörrn där Lucky alltid stod förut.
 
Och det var här det sakta men säkert började att förändras. Vecka efter vecka så blev Lucky surare och surare vid skötsel före och efter ridning, aldrig vid promenaer eller när vi var ute och jobbade med ngt och jag kunde inte förstå vad det berodde på. Var det mig? var det smärta? var han less på stallet och sitt liv.....osv osv. Gissa om tankarna har snurrat i mitt huvud. Vad är det som är fel!!
 
Men igår så kom jag äntligen på vad det var som var fel för Lucky! I går var vi inte tre som stod uppställda i stallet och den nedersta platsen var redan upptagen så då ställde jag Lucky på hans gamla plats uppe vid ytterdörren. Och gissa vem som njöt av det, jo Prinsen! Nu var gamla Lucky tillbaka, go glad och halvsovandes stod han där med öronen framåt hela tiden, surade inget och mådde jättebra igen ♥ Lucky tycker inte om att stå längst ner med andra hästar nästan kloss vid sin egen rumpa. Han gillar att stå där uppe med lagomt avstånd till sina kompisar ☺ tack och lov för att jag äntligen förstd vad det var han har försökt säga under så lång tid. Finaste Lucky, med en matte som inte fattar någonting. Men nu är det ändring så nu får han äntligen stå där han trivs som allra bäst ♥
 
 
 
 
 
 
 



Dagens Lucky ♥

Blev ett ordentligt styrkepass i skogen med höga benlyft. Oskottat och efter senaste dagarnas snöande var det inte riktigt en barnlek i skogen. Men finaste Prinsen jobbade på bra, och jag skulle tro att det gick åt lite energi, det var en betydligt lugnare kille som klev in i hagen igen efteråt.
 
Förutom att motionera Prinsen stod 3 boxar att mockas, tre hagar att mockas samt vatten att fyllas på och hö att bäras ut på agendan. En trött men nöjd Åsa rullade hemåt efter 5 timmar i stallet ☺ Det är tur att det inte är varje dag som jag har alla 3 killarna att fixa, långsam som den snigel jag är ☺
 
 
 
 



Till er alla ♥

 



Lugn och ro

Älskar dessa härliga dagar när jag i lugn och ro kan pyssla med denna aktivitet :D
 
 
I dag har Sarah & Linn storkillarna och Elise har Pridde plutt. Så ingen av Team Ahlenius är i stallet i dag. Så då har jag passat på att jaga lite dammlurvar för det har vi gott om i huset. Och för er som inte tror att vi har ngt damm hos oss så har ni bildbevis här :)
 
 
Små ♥: arna har fått klor och ansikte klippta i dag så nu är dom nöjda med sin dag, nu kan dom ligga och mysa resten av dagen för vädret inbjuder dom inte till utelek :D Dom ligger hellre inne en dag som i dag och bara går ut korta kissvändor ♥
 
 
Alla blommor har fått sig en genomvattning så nu kanske dom överlever en vecka till hos oss. Dock lämnas inga garantier på det :D 
 
Senare i dag ska vi hämta mamma & pappa för en liten överraskning hemma hos oss. Inget stort men ändå en förhoppningsvis rolig upplevelse :D 



Bästaste Lucky ♥

I går blev det ett pass på banan. Jobbade vidare med form men för att vara riktigt ärlig så låg fokuset mest på mig själv och min sits ☺ Men oj vad fin min Prins är ♥
 
I dag blev det en liten stund på lina, en duktig kille som kom ihåg när han brallade omkull sist ☺ Min finaste såg mest ut som en isbjörn i dag med all snö på kropp och i ansiktet ☺ Nu har dom snart sovit inne i en hel vecka pga det dåliga vädret som varit. Men inte hör jag några klagomål på det inte, nöjda killar knallar in i stallet på kvällen, glada att komma undan ovädret lite ☺
 
 
 
 



I dag är det ingen vanlig dag

Grattis på födelsedagen ♥
 
 



Omväxling är bra.

Min Prins bor i Ström. Vi står i ett stall med 15 hästar i. Alla har tillgång till box men dom flesta väljer att låta sin/sina hästar bo ute dygnet runt.
 
Lucky bodde inne första månaderna på nätterna. När han sedan började känna sig hemma och var trygg i sin nya miljö fick han också börja vara ute dygnet runt. Nu pratar vi inte lösdrift, för han bor i sin vanliga hage men med tillgång till hus, men han är ute dygnet runt. Vid ruskväder eller när dom är tröttare än vanligt sover dom inne, och vi ser att det uppskattas av killarna för oftast sover dom som stockar första nätterna ( väldigt orört i boxen) men sen efter återhämtningen blir det lite mer "rörigt" i boxen, då vill dom ut igen ☺
 
Lucky rids på vanligt sätt, dvs så som man lär sig på ridskolan. Jag tömkör också, linar ibland, går prommisar, har härliga galoppturer i skogen och på åkern, eller bara skrittar ut. Jag rider på banan eller på ridåkern, dressyr och hoppning lagomt blandat. Vi kan vara ute 1 1/2 timme eller 25 minuter. Vi kan jobbba så vi svettas eller bara lalla runt. Med andra ord så är det väldigt " omväxlande" för både Prinsen och för mig.
 
Lucky har vanlig sadel och träns med ett sk nova bett ( gummibett )  Just nu får Lucky lide rugg/skav av sadeln bak ( ska kollas, jag vet ) men det är första gången på detta år som jag sett det. Varför det blir så vet jag inte än, ev så har han musklat om sig sedan vi kolla de sist, eller så sitter det i mig, hur som så kommer vi att få veta varför det blir så och åtgärda det. 
 
Lucky lever på fri tillgång på torrhö/hösilage. Han äter väldigt lite kraftfoder ( havre, mineraler o lite olja ) och klara sig bra på det. Enda molnet på himlen är att han har lite svårt med allt för blött hösilage, men det löser vi med att tillskottfodra med torr hö också ☺ Så summa sumarum äter han hela dagarna, blir aldrig utan .
 
På sommaren har vi tillgång till sommarbete precis vid stallet så då blir det att leva lite som Mulle mustang över sommarmånaderna. Även där växlar vi lite och är det tröttsamt för killarna får dom komma in och sova om sig om vi ser att det behövs. 
 
Lucky har även skor runt om på vintern, valt av mig för säkerhetens skull. Ogillar ishalka och dessa hemska fläkskador som kan ske om det vill sig illa. På våren tas han av bak men har skor fram. Han har så grunda hovar så jag vill minimera risken till att bli öm fram. Där vi står är det fina utevägar men dom innehåller till viss del sten som kan göra illa Prinsens fötter, bak går bättre än fram, så därför skolös bak men skor fram ☺
 
 
Så lever alltså Lucky. Ett ganska så omväxlande liv ( så omväxlande som går att få) Han mår bra ( min tolkning)  och förhoppningsvis har vi många fler år att se fram emot. Med galopper på ängen, bada i havet, mys i hagen och mycket mycket mer ♥
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Ett helt år har gått

Är så glad att du är hos oss ♥
 
 



Att ändra rutiner

Är ibland jobbigt, men i bland kan det vara så himla nyttigt! Att fastna i hjulspår är aldrig bra, särskilt om det ger negativa effekter på dig själv och ditt liv.
 
Själv har jag verkligen fått uppleva skillnaden mellan regelbunden sömn och oregelbunden. Förut under många år ( nästan hela mitt liv ) har jag lagt mig vid väldigt olika tider på kvällen, och klivit upp väldigt olika tider, allt beroende på när jag börjat att arbeta på morgonen. Gick väl bra när jag var ung och innan jag gick in i väggen. Kände mig sliten mellan varaven men kunde oftast sova igen mig på en helgdag osv.
 
I samband med min krasch så fick jag svårare och svårare med sömnen. Stressen gjorde att jag sov sämre och sämre och när det gav fysiska besvär (hjärtklappning, dödsångest osv ) blev det ännu svårare att sova, tänk om jag inte skulle vakna igen.....Vet inte hur många nätter jag suttit uppe och bara väntat på att morgonen skulle gry så att jag viste att jag skulle få leva en dag till, och en dag till,  och ännu en dag till....
 
Trots att jag sakta men säkert kommit på fötter ( myrsteg ) så har sömnen strulat i alla år sedan dess. Men nu har jag tack och lov mest troligt hittat lösningen ( hoppas jag iaf ) Sedan vi ( jag & gubben ♥) börjat att kliva upp samma tid ( 05.45 ) varje morgon oavsett när jobbet börja så har min kropp fått en egen inre klocka. I o m att jag kliver upp samma tid så är min sömn så att säga "klar" denna tiden. Som det är nu så vaknar jag oftast runt 05.15 av mig själv och känner mig utvilad, trots den tidiga timmen. Detta gör ju att tanken på att kvällssudda sällan infinner sig, vid 21 är jag klar för att sova och oftast ligger jag då ( om jag inte är senare från stallet vill säga)
 
Men om jag mot all förmodan är uppe längre en kväll så gör det inget. Min sömnkvot är ganska så fylld tack vara av att jag nu har så regelbunden sömn och sover vid så pass "fasta" tider att jag oftare är utvilad och då påverkas jag inte på samma sätt av en eller två nätters lite mindre sömn.
 
Så nu när jag håller mig till mina fasta sovtider så har jag fått ett bättre liv på så sätt att jag vaknar och känner mig pigg på morgonen. Nu vaknar jag av mig själv 9 ggr av 10. Jag har inte som första tanke " när får jag gå och lägga mig igen" Nu hjälper ju min medicin mot sköldkörteln till också, men den stora vändningen kom för mig när jag började att gå upp samma tid oavsett vad. Nu är det så att jag t o m på helgerna vaknar "samma" tid, men då väljer jag att ligga kvar och bara mysa och morna mig med lillhjärtat ♥, bara för att jag kan :D 
 
Jag är nog snart som Skalman med sin mat och sovklocka :D Men oj så härligt det är, att känna att kroppen och knoppen är utvilad på morgonen, när det är dags för en ny dag!
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Grattis på Födelsedagen ☺

 



Snöstorm, modd & Diesel Doris

Varje gång som det är så här dåligt före ute är jag så tacksam för vår bil, Diesel Doris ♥ Hon tuffar fram som en krigstanks på vägen utan några som helst problem, gu så jag älskar denna bil ♥
 
I stallet var det lugnt. Vädret gjorde att jag valde vilodag i dag så blir det motionering i morgon, i förhoppningsvis bättre väder. Alla killarna stod o glodde under pannluggen när jag kom, ska vi måsta ut ur huset eller inte såg det ut som om dom tänkte ♥ Och jag var snäll ( och lat ) så dom fick vila i dag och så får dom röra på sig i morgon ist.
 
Förutom häst o hund och snöskottning ska dagen spenderas på Droskan med födelsedagsfirande av min kusin som fyller 60 år, Stort Grattis på din födelsedag Kjell-Ivan! :D
 
 
 
 
 
 



Positivt överraskad

Blev jag verkligen i dag, så himla roligt! En dag med 0 förväntningar som resulterade i många nya infallsvinklar och flera bra möten, me like !
 
 



 



31 Januari 2016

 



Vad jag ser genom kameran