Till helgen blir det Sjöland igen....
Om nu bara allt går vägen vill säga. Men vårt mål är att åka upp så nu håller jag tummarna för att ingenting ska stöka till det på något vis 👍
 
Helgen därpå ska jag och Jörgen ha hotellmys. Äta och dricka gott, ta oss tiden att flanera runt och titta i affärer, äta god och lång hotellfrukost, ja helt enkelt vara turister i vår egen stad och lägga allt det vardagliga åt sidan och bara ta ett djupt andetag för att ge kropp och själ en möjlighet till att gå ner i varv och finna ro   ❤️  
 
Som vanligt i våra liv så är det mycket känslomässigt i omlopp ( och när har det inte varit det!? ) Så för tillfället så snurrar det runt mycket i våra huvuden ( som alltid ) och när det gäller val av det som man håller kärt så krävs det en ordentlig funderare om vad som kan bli det bästa  ❤️   Förändringar har aldrig varit lätt för mig och känslomässiga förändringar är ju värst, lika för alla  ❤️ . Det tar så oerhört mycket på mitt inre jag, så allt sånt gör att jag likt strutsen helst bara vill stoppa huvudet i sanden. Men livet tillåter inte alltid det så ibland är det bara att flyta med och göra det bästa av situatonen, eller så är det ibland så, att det är en aktiv och egenvald förändring som behöver komma till skott. Men som alltid så löser det sig i slutändan, på något vis. Och vad som då händer ja det visar sig till slut....Så allt blir bra! det är egentligen bara resan dit som kan vara lite krokig innan alla beslut är fattade. Men bara det att det nu aktivt funderas runt gör att det ändå känns lite bättre, trots allt!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Att stanna upp och reflektera
är väldigt nyttigt i livet. men handen på hjärtat......hur ofta sker det? Hur ofta rullar inte livet bara på....dag efter dag....vecka efter vecka....och pötsligt har tiden, den dyrbara tiden bara runnit iväg, som vatten mellan fingrarna.
 
Att stanna upp kan också vara att ta det lugnare. Att göra saker långsammare, låta det få ta tid utan att känna stressen komma. När jag gör så upplever jag mycket mer känslor ( helt naturligt ) och väldigt ofta kan jag sakna denna "göra det långsammare" känslan som helt plötsligt innehåller både dofter och andra synintryck för kropp och själ.
 
Vad har jag gjort då denna vecka......ja inte särskillt mycket faktiskt, men dagarna har rullat på ändå och snart är det dags för hemfärd. Hem till Luckyt, lägenheten, jobbet,  ja hem till mitt "andra" liv  ❤️  Men vardagen här har bestått av att skotta snö, bära in ved, laga mat på vedspisen, promenera med hundarna, haft trevligt middagssällskap av Göte, besök till byn, tänt ljus och satt lyktor på gravarna, fotat lite ( men mindre än vad jag tänkt ) sovit lunch, läst böcker och matat fåglarna  ❤️  Ja allt och inget har vår vecka här bestått av, mest allt och minst inget 😊
 
Det jag mest tar med mig härifrån denna gången är den möjlighet som ev kommer att förändra vårt liv, inte nu, men på några år om allt går oss väl....Vi har vår dröm, och vi jobbar för den, på alla vis. Och om det går som vi vill.....kanske, bara kanske....kan vi förverkliga den liiiite snabbare än vad vi trott ha möjlighet till. Men än så länge ligger allt i framtiden och framtiden blir det den blir.......men hoppets låga fladdrar lite starkare, lite kraftigare och lite mer.....än förut  ❤️ 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Lugnet i livet
Att vara här uppe i lugnet, och mer nära naturen är en skarp kontrast mot livet och tempot i stan. Sjöland kontra Umeå är för mig som Umeå kontra Stockholm är. Jag älskar att vara i Stockholm, men skulle nog aldrig klara av att bo där för deras grundtempo är så oerhört mycket högre än i Umeå så efter en tid är jag så stressad i själen att det bara snurrar runt.
 
Lite samma lika upplever jag känslan mellan Sjöland och Umeå. Här går allt i ett långsammare tempo, naturligtvis beror mycket på att när jag är här, ja då är jag ledig och behöver inte balansera livet med både jobb, häst i Ström och en andra massa måsten som jag lägger på mig själv hemma i Umeå. Och det är ändå måsten som jag verkligen vill ha  i mitt liv. Finaste Prinsen är ju en del av det bästa i mitt liv ♥
 
Men här får allt ta sin tid. Grundtempot i kroppen när jag vaknar är inte samma känsla som jag har i Umeå när jag vaknar. Hemma i Umeå kan jag vara stressad och igång innan jag ens klivit ur sängen för hjärnan har redan börjat att spalta upp alla måsten som jag tycker att jag har i mitt liv......Sjukt va!!
 
Vad är det i ens kropp som gör att det upplevs stressigt och som en massa måsten ? Jag menar, att jobba är ju egentligen inte ett måste.....jag trivs superbra i mitt arbetsliv, kan inte ha det bättre! Jag har ett arbete som ger så oerhört mycket i mina glada barn och nöjda trygga föräldrar. Jag vet att jag gör ett bra arbete för jag får kvitton på det varenda dag som jag jobbar.
 
Jag älskar att vara i stallet med finaste Prinsen. Lugnet som infinner sig där är verkligen helt underbart! Jag har inge merjobb i mitt lilla hjärta Morris  ♥ Han är nöjd med att få vara med mig och barnen. Följa med när vi går ut och ligga inne och mysa när vi är inne. Följa till stallet när vädret tillåter eller vara hemma med husse när han vill det. Han känner tyyyydligt vad det är för väder och väljer ofta efter det ♥
 
Så vad är det som triggar en så till den milda grad att livet blir ( upplevs ) stressigt och fulla med energislukande måsten som egentligen inte är det!? Vad är det som skiljer livet mellan Sjöland och Umeå.....förutom att i det ena livet jobbar jag och har häst men inte i det andra ? Och det är INTE jobbet eller hästen som gör stressen, absolut inte!! Jag är så trygg i min yrkesroll och trivs så bra och vet att jag gör ett bra jobb så det triggar inte ens pyttepytte lite. Och likaså Lucky, i stallet infinner sig ett lugn som aldrig går att fuska till sig, det lugnet och den känslan är helt sann i min kropp!
 
Däremot så utsätts jag ( Och alla som bor och lever i större städer/samhällen ) för så oerhört mycke intryck, varenda dag!! Det samt att, som jag skrivit tidigare, så är tempot mycket mycket högre i Umeå kontra Sjöland/Dikanäs som exempel.I Umeå ska allt gå så fort ( min upplevelse, mina intryck! ) I Umeå är jag mer fixerad vid klockan och tiden, det rör sig mycket mer människor runt mig ( helt naturligt i och för sig ) Det är mycket mer ljud i omlopp, både inne men även utomhus ( Bilar, mopeder, ljud från människor, flygplan mm mm )
 
I Sjöland/ Dikanäs ( som är en stor kontrast till Umeå ) är det mycket lugnare för hjärnan. Här är grundtempot lugnare. Hjärnan behöver inte "sortera" lika mycke intryck via ögonen/öronen som det blir i större samhällen/städer. Här finns det också lite mer naturliga "arbetsmoment" att sysselsätta kroppen med. Kroppen får jobba på ett helt annorlunda sätt, mer naturligt och för kroppen mer lugna saker trots att det kan vara fysiskt tyngre moment här än i Umeå många gånger. När dagen är slut infinner sig en trött men lugn känsla i kropp och själ, den känslan upplever jag aldrig att jag lyckas få i stan, trots att jag håller igång där också, från morgon och till kväll, många gånger mer än vad jag lyckas fylla dagen med här. Men här känner jag mig nöjd trots trötthet i både kropp och knopp. Medans jag i Umeå många gånger bara känner mig stressat trött, och det är två helt olika upplevelser av egentligen "samma" sak.....
 
Att laga mat på vedspisen går aldrig att skynda på. Det får ta den tid det tar. Och inte bara det att man får mat i magen, man får också ett lugn i själen av knastret från veden och värmen från spisen ♥ Den känslan får jag aldrig vid en elspis som är kall och stel på alla sätt, kanske snyggare och full med finesser för att underlätta matlagningen ( så du hinner dubbelt så mycket på samma tid!)  men den kan aldrig mäta sig med en vedspis och allt vad den ger till själen ♥