Nu fungerar det inte riktigt så. Men någonting annat som jag kan göra, och tycker om att göra, ja det är att promenera, och det är precis lika härligt. Bäst är att gå i skogen, det tycker både jag och killarna! Men ibland orkar jag inte att ta bilen och åka iväg, utanför stan. Så då får det bli en prommis efter gång och cykelvägen runt området, och det är nästan lika bra. Men slå skogen, det gör det inte!

 

Vilken tur att jag har dessa positiva och pigga killar ( nästan alltid i alla fall 😉 Om regnet öser ner, eller det är snöstorm/blåsigt,  kan vi diskutera deras iver, men bara då ) som sällskap. Att ha en hund eller två gör att man per automatik kommer sig ut, går som inte att tumma på, på något vis. Och när man står där, lite morgonseg 05.30 på morgonen och killarna sitter och gäspar stort, ja då funderar jag ofta både en och två gånger över vad jag håller på med. Men så fort vi kommit ut, och killarna nöjda travar iväg.....ja då känns det för himla gott i själen och precis lika gott i kroppen.

 

Vilken tur jag har som har så fina vänner som ni ♥