Team Ahlenius is back again
Men i helt annan tappning 😊 I kväll ska vi mocka, mysa, borsta och pyssla. Sen så får vi se hur vårt hästliv kommer att se ut framöver, där borta någonstans. En ny egen blir det inte, så detta är kanske det som är det bästa för oss just nu. Känns så himla bra det här, att få ge lite extra "guldkant" till en ny liten vän. Just nu är vi så nöjda där vi är ♥ Bättre än så här kan vi nog inte ha det! Sen kommer naturligtvis saknaden efter våra egna tre alltid att finnas med i våra hjärtan, det kommer aldrig att ändras på något vis ♥
 
Som Solen Månen & Stjärnorna är ni alltid med oss ♥
 
 
 
 
 
 
 
 
Torsdag den 13:onde september
rullar vi till Sundsvall och specialisterna där. Då blir det ytterligare en röntgen samt en ordentlig utredning om vad som kan felas vår älskade lilla pälsboll ♥ På samma vis som med Lucky så både önskar jag att det ska gå fort denna väntan men samtidigt så vill jag stanna tiden och likt strutsen stoppa huvudet i sanden och låtsas som om ingenting är galet......Men något är fel, bara frågan om vad och hur illa det är.....
 
 
Livet går upp och ner
Att Hubbe har ont är jobbigt för hjärta och själ ♥ Om inte Sundsvall hör av sig i dag på förmiddagen kommer jag att ringa själv, vill inte att detta drar ut på tiden på något vis. Vill att han ska få hjälp så fort som möjligt och själv vill jag veta vad jag måste förhålla mig till och hur vi ska gå vidare. Som jag skrivit förut så är Jag & Väntan ingen bra kombination. Mitt hjärta och min själ fixar inte sådant. I min hjärna målas alltid det värsta upp och det är tur att jag har min älskade Jörgen som trots sin egen oro & sorg gör allt för att ingjuta positiva tankar och känslor ♥
 
Ni som har följt min blogg ett tag och ni som känner mig vet att jag har haft lyckan att få ha finaste Prinsen i 3 underbara år. Men ni vet också att han gick bort i februari och att det har varit en oerhört jobbig period känslomässigt efter det. Saknaden har varit och är fortfarande väldigt stor. Det går inte en dag utan att han på något vis finns i mina tankar ♥
 
Men i går så gjorde jag någonting som jag aldrig trott att jag skulle göra. Jag mailade vår ena ridskola ( Hippologum ) här i Umeå och frågade om det fanns möjlighet att en 51 år gammal tant ( Jag 😃 ) kunde få hjälpa till att pyssla om någon ridskolehäst som kanske behövde få lite extra mys i sin vardag. Och gissa vad?? Nu är jag, 51 år gammal, stel och halvt ofärdig i kroppen men ung i sinnet, hästskötare ( kallar mig så ) på några fina vänner på ridskolan. Jag har blivit erbjuden att sätta lite guldkant ( om jag nu får vara så fräck och kalla det så utan att göra det större än vad det är ) till några söta små underbara fyrfota vänner ♥
 
Den ena har ont i sitt ben så hon står inne hela tiden för att underlätta läkning. Hon är världens sötaste lilla vän ♥ Så himla lik vår Hubbe i sättet. Nyfiken, undersökande, social och bara älskar att smaka på allt. Det kan vara jag, grepen, mina solglasögon, magväskan mm. Ja hon älskar att smaka på allt 😊
 
I går så borstade jag igenom henne, mockade lite och bara njöt av att få krama om och snusa in doften av varm hästkropp. Så jag saknat detta med att "bara vara" med en häst. Lucky kunde jag stå och borsta och mysa med i timmar om jag inte hade en tid att passa ( Och med handen på hjärtat så gjorde jag det ändå, även om jag hade tidspress ) Men det är nog det absolut härligaste med att vara med en häst, just pysslet och myset, det har jag verkligen saknat ♥
 
Och igår var jag lite extra busig. I boxen bredvid stod en annan superfin liten dam och tittade på mig. Hon har ont i en hov så hon stod också inne. Kunde inte låta bli att borsta, mysa och mocka till henne också. En anställd på ridskolan ( hon jag mailat med ) sa att det var en snäll och trevlig individ så då kunde jag bara inte låta bli. Så gårdagen spenderades med två underbara tjejer ( något yngre än jag i och för sig 😉 ) men oj så lugn och tillfreds jag var i själen när jag väl packade ihop och åkte hem igen. Tänk vad lite hästmys och pyssel kan göra gott i själen. I går var det en Åsa som med betydligt lättare steg lämnade ridskolan och åkte hem senare på kvällen. Det var inte Lucky, och det kan aldrig bli Lucky och jag igen, bara i mina underbara minnen ♥ Men det var en ny liten vän att få överösa med pussar och gos i mängder, och vet ni vad.....det käntes riktigt bra!
 
Jag har även fått tillåtelse att pyssla om en riktigt vacker herre som ser ut som en riktig goding i mina ögon. Han står ute i hagen men går för tilfället inte på några ridlektioner. Men eftersom han var ensam där med bara en vän, och man får aldrig lämna en häst själv i hagen, så bekantade jag mig bara lite med honom där ute. Om det är flera i hagen så har jag tillåtelse att ta in honom och pyssla även med honom. Ska bli spännande att lära känna denna nya bekantskap, han verkar vara en väldigt trevlig individ, med professor lugg ( som jag & flickorna brukar kalla det ) och en ruuuund och go mage. 
 
Så, så ser mitt hästliv ut just nu. Helt tvärt om mot förut, men det gör ingeting. Nu har jag 2 fina små mysvänner att lära känna och få överösa med pussar och pyssel. Ingen tidspress på något vis eftersom ingen av dom har några ridtider att passa på ridskolan. Kan mocka  i lugn och ro ( Har ni inte provat mocka så gör det! Det är som terapi för själen ) och bara vara, det är som balsam för själen ♥