Tungt och sorgligt så var vi i går och tittade på valpen <3 I ena änden av stan spirade ett nytt liv endast 4 veckor gammal. Nyfiken, stappelbent och i stort behov av sin mamma och sina kullsyskon så nosade han på livet som hade tagit sin början.

 

Klicka på bilden så kommer ni till hemsidan :)

 

 

Medans i andra änden av stan pågick en kamp för livet. Och det är ju så livet är. En början och ett slut, och fast vi alla vet att livet är så, kommer det alltid som ett godståg och slår undan benen på en. Det går aldrig att förbereda sig och kommer aldrig att accepteras utan ett massivt motstånd känslomässigt.

 

Hur som så fladdrar livslågan starkt och nu sätter vi vår tillit till kompetensen hos personalen och kroppens egen magiska läkeförmåga.