Det är en sån skön känsla

att inte vara rädd. Oj vad härligt det är att göra någonting som förut har varit väldigt otäckt men som nu bara är roligt och en utmaning att klara bättre och bättre för varje gång.

Vill på intet sätt försöka att framstå som duktigare än vad jag är eller slå mig för bröstret och säga att jag är bäst. Men oj vad roligt det är när jag känner att det går framåt, även om jag inte kan göra en galoppfattning utan att falla framåt, även om jag har undertempo så det skriker om det och även fast jag har fullt upp med att styra åt rätt håll på en bana på ynka 5 små hinder......

Men utan Lucky skulle detta inte vara möjligt. Det är denna underbara häst som har gett mig tryggheten och säkerheten i hoppning......+ dom fina ridlärarana som vi har, Rebecca och Sofia....
Kan inte fatta att jag törs det jag gör , och inte är rädd alls, bara glad och lycklig och vill igen och igen och igen....

Anton och jag delar samma härliga känsla i magen angående detta med att klara någonting som från början känns helt omöjligt att klara av. Jag har samma lyckokänsla i magen som han har haft alla gångerna som han har kommit ut ur salen på Draggen och klarat sina nationella prov i matte (A , B och C)


Hade som vanligt min lilla fanclub med mig i dag och det är så härligt med deras stöd. Dom peppar mig, men framför allt så tror dom på mig, och det betyder oerhört mycket för mig. Dom var så gulliga och fotade i dag och nu har jag faktiskt bildbevis (suddiga  iof ) men ändock bildbevis på att jag törs hoppa och ni ska veta vad jag njuter av varje hinder.....


Detta är min underbara Lucky





Bjuder på denna bild, graciös som få ;)




Vi väntar snällt på vår tur, vissa vaken en del sovandes :)





Ser ni, jag hoppar faktiskt. Inte högt men jag gör det !!!!





Här var det trav in och galopp ut :)





Lycklig som få, jag och min superduper Lucky....





Längtar till hösten och att ridning börjar igen......






Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress