Yr i mössan när trycket åker hiss
Har inte skrivit så mycket om min sjukdom här, inte som jag tänkte från början. Hade planer på att föra en form av dagbok men valde bort det. 

Men något inlägg här och där har det ändå blivit och här kommer då ytterligare ett.

Överlag i det stora hela så mår jag förhållandevis bra, vill jag tycka. Har också fått vara 25 % sjukskriven under hösten ( oktober till januari) att det var välbehövligt och skönt sticker jag inte under stolen med.

Från att överleva gick jag till att få leva mitt liv. Så mycket mer ork och så gott för själen att känna lycka i stället för det lite tunga tankar och känslor som allt som oftast tog över när orken inte fanns riktigt.

Rent fysiskt så försvann typ 90 % av all hjärtklappning ( om inte mer ) Blodtrycket gick upp så det ofta låg runt 100/65-70. Jag gick från att promenera under 1 km till att återigen klara av Mariehemsrundan ( 4km ) Jag gick från 25-27 min/km till 18-20 min/km. Behovet av att vila och få återhämtning via en powernap, gick till att orka hela dagen i vaket tillstånd. Glädjen kom tillbaka i takt med orken och lyckan över att orka prestera 100 % på jobbet är svår att beskriva, ren och skär glädje! Att orka promenader med hundarna utan att hela tiden känna som att någon drar ur proppen och all energi och ork rann ur mig. Att slippa att känna att lungorna blev för små och få ett konstant tryck över bröstet. Att få uppleva att lungorna gick att fylla, ända ner till nedersta lungspetsen......ja det är svårt att sätta ord på hur underbar dessa månader var så att ni kan förstå vilken skillnad i livskvalitet jag fick!

Men jag är ju en arbetsmyra och trivs så oerhört bra med mitt jobb så nu är jag uppe på mina 80 %  igen sedan februari. Dock har det inte gått smärtfritt tyvärr. 

Första veckan på min vanliga tjänst steg blodtrycket ganska högt. Tänkte precis kontakta min läkare för att rådfråga hur jag skulle tänka när det vände nedåt, och nedåt och ännu mer nedåt.....för mycket nedåt...suck!

Besök hos läkaren, förändring av medicin och ett nytt ultraljud planrras för att se hur mycket mitt hjärta ev har förändrats. Så där är jag nu. Betydligt mer hjärtklappning och stök.Tillbaka till att proppen går och energin bara rinner ur mig. Lungorna känns för små och trycket över bröstet är tillbaka. Blodtrycket på tok för lågt med yrsel, ännu mer hjärtklappning och konstant mjölksyrekänning i kroppen när det svajar hit och dit. 

Men det som inte dödar, det härdar finns det ju ett ordspråk som lyder.....så någonstans framöver kommer detta att leda till något bra....det vill jag tro! 


Sköt om er och var rädd om er ❤️