- My guiding star and friend

Lyckan bara bubblar och för varje dag som går får jag bara ytterligare kvitton på att Lucky har landat helt hos oss nu! Och dels så får jag kvitto på att vi är på rätt väg som ett team när det gäller ridningen ☺

Men det som känns bäst i mattehjärtat är detta att han nu är helt trygg hos mig och hos oss. Vi har haft våra situationer där han blivit rädd för det mesta i omgivningen ( helt normalt) och då har han slängt sig bakåt och bara matat av metrar innan jag fått kontakt och stopp på honom. Utan longerlina hade jag aldrig klarat av att hålla honom, jag fick bara släppa ut lina tills Lucky stannade när han ansåg sig vara nog långt bort från det otäcka.

Men nu när han dom få gångerna blir rädd för något så bara stannar han upp och "fryser" fast en stund, eller på sin höjd steppa fram några meter för att få koll på vad som lät eller dök upp. Han är helt lugn själv i stallet (sover nästan) och när det kommer och far hästar så tittar han nyfiket. För ett antal månader sedan så blev han jätteoroligt och steppade fram och tillbaka och bara stresade runt av otrygghet. Så detta mina vänner är det som känns absolut bäst i hjärtat ♥ Att fina Prinsen hittat sin nya familj och är nöjd och trygg med den ♥ I går lossnade vattenslangen så det sprutatde för fullt bakom honom när han stod i yttergången ( vi skulle spola rumpan) jag höll Lucky och Jessika tvättade, och då steppade han fram 2 meter och vände runt. Och som Jessika sa : hade detta hänt för 2-3 månader sedan hade vi bara sett en Luckyrumpa fara iväg ☺ Finaste killen ♥

På Camillaträningen jobbade vi vidare med formen och har nu också börjat med skänkelvikningar. Som hemläxa nu ska jag arbeta med övergångar skritt-trav och målet är samma fina form oavsett vad vi gör. Vi kommer närmare och närmare målet, finaste killen och jag, men oj vad mycket jag har kvar att lära mig. Men sjutton så roligt det är. Upptäckte igår hur mjuk och fin Lucky blir när vi jobbar med lite skänkelvikningar, gick riktigt bra måste jag bara få skryta lite om ☺ Så nu vet ni vad vi gör hädanefter på våra turer han och jag

Vi jobbar mer och mer i trav och jag får lättare och lättare Lucky i rätt form men absolut enklast är det för mig de gånger Camilla ridit honom lite före. Ungefär som på Hippo när man fick en häst från det duktiga passet före, bara att njuta av hur det ska kännas ☺

Här jobbar vi med skänkelvikning. Övningen var upplagd som typ en 8:a så det var bara att rulla på och vi fick öva i bägge varven prinsen & jag

Just nu så är det som om alla bitar håller på att falla på plats. Tryggheten i sin nya flock och i sitt nya stall har infunnit sig hos Lucky. Nu är han den trygga stabila helt underbara individen som han var förut när han stod på Hippologum. Den naggades lite i kanten efter flytten men har helt kommit tillbaka nu igen, min prins behövde sin tid för att lära känna oss alla och hitta sin plats i den nya flocken av hästar, människor och utemiljöer ♥

Jag bestämde mig att skynda långsamt när han kom till oss. Vi tog allt i sakta mak och det var i mångt och mycket Lucky själv som bestämde takten. Han var så tydlig med var och när som han behövde extra tid att smälta allt och han fick alltid den tid som jag såg att han hade behov av. Det fanns ingen anledning till stress utan " skynda långsamt" är ett bra rättesnöre att leva efter, tycker jag iaf!

Så just nu är det bara hur bra som helst. Vi njuter båda av vår tid tillsammans, långa mysstunder varvat med härliga galoppturer ute i skogen och lite arbetspass på banan. Bästa medryttarna är igång båda två så utan att ljuga kan jag helt ärligt säga att Jag & Lucky har det otroligt bra nu på alla sätt ☺