till fullo tyvärr. Och, ja, jag kallar det för en olat, men olater är till för att göras någonting åt. Och med Sannas hjälp kom vi fram till hur han lyckas med sitt tjorvande, tack Sanna ☺

 

Enda orosmolnet som varit sedan Lucky flyttat hem till oss har varit hans vändande ute för att gå hem igen. Första gången det hände hade han bara varit hos oss ett par veckor, och hände när det var dåligt före ute så vi valde att utnyttja samma del av vägen för att ligga och rulla i galopp fram och tillbaka. Trodde då att det berodde på att han var ovan att göra så, tänkte att på ridskolan så går det ju oftast runr runt och när vi rider ut så följer vi en slinga, vi har aldrig vänt så som vi gjorde nu. Pluss att jag själv gjorde totalt fel från början, så där lade jag helt själv grunden till allt detta, så felet ska ligga på mig, inte på Lucky!

 

Så för en tid försvann det, kunde inträffa ngn gång i månaden högst. Men så i höstas började han mer och mer med min medryttare att tjorva, men sällan med mig ( men det hände men inget allvarligt, snurrade runt lite och sedan gick han snällt igen) Så vi trodde att det var för att jag och flickorna oftast rider tillsammans, vi var en grupp.

 

Men så i måndags så bestämde jag & Sanna oss för att provocera Lucky och se vad det egentligen är som han gör. Sagt och gjort, Sanna hoppade upp i väg for hon på Lucky och jag till fots. Hon han inte långt innan första försöket. Och sedan blev det ett tjorvande utan dess like. Men eftersom Sanna är en lugn ryttare med mycket sadelvana så parerade hon bara hans fyr och till tredje sk "vändningen" hade hon kommit på hur han lyckas så lätt att ta kontrollen och vända om på sina egna villkor. Där på backen så såg jag också vad det är han gör, min lilla Prins ☺ och inser när jag ser det att denna "dumhet" började han redan att "förfina" i sommras, men jag som inte är så duktig på ryggen har inte satt i hop hans "förberedelser" till själva vändningen. Hm......tur jag har bra hjälp! ☺

 

Så igår tänkte jag att nu är det bara att ta tjuren vid hornen och "jobba" igenom samma sak som Sanna gjorde i måndags. Sagt och gjort, på med voltigegjorden och iväg. Jessika & Pridde var också med men dom fick snällt bli ifrånriden av mig och Lucky. Ville att han skulle vara helt själv med mig, och med en trött köttbulle sedan tävlingen i lördags så var det inte svårt att få ett avstånd så att dom försvann där bak ☺ ( Duktiga Pridde som gjorde så bra ifrån sig i helgen på dressyrtävlingen ♥ )

 

Och mycket riktigt, han bara till "första" tjorvstället som jag visste om att dom andra haft första dusten men Lucky så kände jag ur hans hjärna startatde igång sitt finurliga tänkande ( undrar om jag lyckas här???) Förvånad blev Lucky när jag utan problem parerade hans första försök. Ja ja, tänkte Lucky, det går fler tåg ☺

 

Och så pågick hela vår uteritt. Lucky försökte och jag lyckades bryta ( stolt där faktiskt ) och vi for vidare i skogen i skritt och trav. Gjorde många avbrott till skritt för det är där jag upplever att han försöker sin chans, åtminstone med mig. Så ja, jag provocerade honom och var på så sätt lite ful, men kände att detta är det sista som så att säga är  "smolket" i vår relation, allt annat fungerar super ♥

 

Och förutom hans sista försök, som han tyvärr lyckades med, så gick det bara bra . Men sista gången han jag inte vara med, blev väl liiite för övermodig, eller så var han bara så sur över att ha misslyckats, så han insåg att ska jag fixa detta, ja då får jag verkligen överrumpla tanten på ryggen, vad vet jag. Men hux flux var vi i skogen och snurrade runt, suck! Men eftersom jag vet hur han gör, så parerade jag snabbt upp hans vä bog och blev faktiskt riktigt arg på hans dumheter, så för en gångs skull sa jag faktist till på skarpen, och då gav han sig och surt traskade han vidare. Sista prövningen kom där vi brukar vända, ibland så tjorvar han och ibland inte. Men igår var han så upprörd över att inte ha fått bestämma så han vände snällt och ville bara hem igen, slippa surtanten på ryggen som inte gick att lura på samma sätt som förut.

 

På vägen hem mötte vi upp pridde & Jessika och på vägen tillbaka övade jag på galoppfattningar från skritt samt på halter. Och jösses vad duktig fina Prinsen var!  Ha ha, vilken ribba jag har på krav, fattningar och att stå still ☺ Lite lägre än många andra, men jag var nöjd med turen och det är huvudsaken, anser jag iag ☺

 

Vad gör då Lucky? vad har han lyckats förfina under dessa månader? Jo han har upptäckt att om han petar ut vä bog innan han vänder så är han jättesvår att få tillbaka. Han som bara "rinner" iväg och min känsla av det hela är att jag sitter på en häst men har som ingen kontroll, han blir som typ kvicksilver som bara rinner iväg mellan händerna och vips så har han vänt. När jag då försökt vända tillbaka honom har han stuckit ut vä bog igen och på så vis kommt "lös" Svårt att beskriva men med faciet i handen så är det Lucky som har haft full koll och jag har bara åkt med och försökt styra upp han lite, men allt har varit på hans villkor. Och för varje gång som han känt att han "lyckats" så har han ökat på lite mer och lite mer och lite mer. Nu är ju Lucky en stor men väldigt snäll kille, så det har aldrig blivit farligt på ngt sätt. Men om det hade fått fortgå, så vet vi ju aldrig vart det slutat någonstans. Så nu är det bara att vara mer "med" när jag rider ut för att "läsa" av honom tidigare, innan det blir ett försök, allt för att bryta detta tjorvande och för att tillslut få lugn och harmoni i våra turer ute ☺

 

Så nu har jag ytterligare ett mål i min ridning/kommunikation. Tillsammans ska vi få bort detta tjorvande, för jag kan aldrig tro att det är mysigt med uteritt för Lucky om han hela tiden ska fokusera på detta vändande hit och dit. Det finns så mycket annat bra att lägga energin på än att försöka överlista piloten där uppe, tycker jag iaf ☺