Det är få personer som har gjort en resa som den som min moster har gjort! Man kan säga att det har varit en vandring för livet! Hur som, var det ett sant nöje att få säga hej igen eftersom jag inte kunnat var där någonting sedan förra tisdagen. Pga förkylning i familjen har jag inte vågat, en ynka förkylning för oss är inte detsamma för moster.

 

Och vilken syn det var när jag kom upp på avdelningen! En helt annan människa låg där i sängen :D Kan inte riktigt fatta att det gått så fort åt rätt håll :D Äntligen så går det hennes väg för en gångs skull ! Lycka är ett för svagt ord för mina känslor när jag gick därifrån, och när man känner så starkt så är det jättesvårt att sätta ord på känslorna som far runt i kroppen. Dom liksom bara sjuder som het lava och bara bubblar fram som en enda varm lyckokänsla i hela kroppen :D Är så himla glad i dag!!

Att se dig bli starkare för varje dag gör mig så oerhört glad!