Var går gränsen för det moraliska i vår hästhantering? Hittade denna artikel på nätet i morse. Håller med i mycket och känner en enorm sorg över människans stora behov av att skaffa sig pengar i överflöd. Visst, nog vill jag också ha hur mycket pengar som helst, det sticker jag inte under stolen med. Nog har jag drömt om att vinna denna lottovinst på över 100 miljoner :) Jösses vad jag skulle shoppa då :D 

 

Men till vilket pris!? Och gäller det bara hästsporten? Alla djur i djurparkerna, cirkusdjur, tamboskap, hundar, katter osv osv, som bara finns där för att vi vill det och till syfte att tjäna oss på olika sätt. När man lyfter näsan ovanför vattenytan så blir allt genast betydligt större och mer komplext än vad det kan synas vara från början. Nu säger jag inte att jag tycker att detta som beskrivs i artikeln är okej! Men det jag vill få fram är det är mycket större och mycket mer omfattande och då gällande allla djur som finns på vår planet, inte bara hästarna! 

 

Däremot så tycker jag att det är viktigt attt vårt arbete ang djurens bästa alltid utvecklas och aldrig får stanna upp. Det är på vårt ansvar att göra så att våra djur, vilka vi än har i våra liv, har det så bra som möjligt. Sen ska man också ha i åtanke att detta sker på olika sätt utifrån de förutsättningar och möjligheter som var och en har till buds. Men det är också oerhört viktigt att det finns tydliga och djurvänliga regler på vad som är ok och vad som INTE är okej ang hur våra vänner ska ha det i sitt liv. Och detta regelverk för att göra det så bra som möjlligt får ALDRIG stanna av, det finns hela tiden förutsättningar tilll att höja ribban för hur deras liv ska vara  både omsorgsmässigt och moraliskt!! 

 

Våra älskade vänner som vi försöker ge så bra och fina liv som möjligt. Efter våra förutsättningar naturligtvis :)