I min galna ungdom så kom jag på att jag nog var född till att dansa....hur jag kunde tro det vet jag inte. Stel som ett kylskåp och taktkänsla lika med noll : )
Hur som haver bestämde jag och Maria oss för att börja på det som nu är Balettakademin i Umeå. Men innan vi kunde gå på träningen var vi ju tvugna att införskaffa lämpliga kläder...trikåer , benvärmare , strumpbyxor och ett coolt svettband ( för det hade alla som dansade ) Och eftersom vi kom på detta lite sent in på terminen så hade ju dom andra ett litet försprång.... gör ju inte oss ngt eftersom vi ju är född till att dansa ; )
Och jösses vilket helvete vi genomled....4 gånger for vi på dansen innan vi  gav upp. Ni kan inte ana hur helvetets jobbigt det var. Uppvärmningen bestod av....50 sittupps , ryggövningar , benövningar konditionsträning och sedan stretching på det. Efter det var jag och Maria nästan döda och då var det dags för att börja dansa!!! hallååå var det bara vi som var färdig för extra syrgas el....dom andra for runt som galningar till musiken och vi stapplade fram som två 80 åriga gummor med rulator. Nä fy så hemskt det var , det tog mig bra många år att komma över denna traumatiska upplevelse och när jag närmade mig musik och dans igen var jag ngt äldre och valde line dance eftersom det inte krävs en elit idrottares fysik för att följa med runt i dom turerna : )

Tills vi ses igen....Känslan av att finnas till är den största lyckan.....